Forskare slår larm: Svenska bilister kan bli måltavlor

2024 05 29

Moderna uppkopplade bilar kan vara ett säkerhetshot.

Det varnar Högskolan i Skövde för i en ny studie.

Enligt studien har många bilverkstäder inte tillräckligt med kunskap om hur våra bilar ska hållas säkra från cyberattacker.

Moderna bilar med datorer som hanterar allt från antisladdsystem till adaptiva farthållare riskerar att bli måltavlor.

– En mycket stor del av fordonsparken kan i praktiken vara helt vidöppen för angrepp, eller redan vara hackad.

– För oss har det varit en ögonöppnare, att det finns så stora tidigare okända risker inom fordonsbranschen som inte är hanterade.

Det säger Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet, som ligger bakom studien tillsammans med Martin Lundgren, lektor i informationsteknologi, och David Hedberg, före detta student vid Högskolan i Skövde.

Tog kontroll över bromsar och styrning

Marcus Nohlberg framhåller att den tekniska utvecklingen går snabbt framåt, samtidigt som säkerhetsmedvetenheten och kunskapen hos bilverkstäderna fortfarande är låg när det kommer till cybersäkerhet.

Exempelvis har moderna bilars datorsystem på senaste tid börjat ”prata med varandra” – det vill säga att kommunikationen även sker utanför bilen.

– Avsikten är att undvika krockar, men det öppnar också upp för risker och bilar kan bli måltavlor för cyberattacker. Redan 2015 visade två säkerhetsforskare hur de kunde ta kontroll över en Jeep Cherokees bromsar och styrning, skriver forskarna.

Kan inte skydda sig

Omfattningen av problemet är svårbedömt på grund av en bristande insyn i hur bilverkstäderna arbetar.

Ett säkerhetsproblem som uppdagas i studien är att biltillverkarna själva har skapat en lösning för att hantera mjukvara som endast ges till märkesverkstäder. Tillvägagångsättet skapar en osäkerhet kring hur programvaran ska hanteras, konstaterar forskarna.

– Det gäller särskilt de verkstäder som inte är märkesverkstäder. De tvingas ofta använda arbetssätt som inte är officiella för att hantera bilarna. För de flesta är bilen den mest avancerade dator de har men de har i dag ingen möjlighet att påverka uppdateringar eller informationssäkerhet, säger Martin Lundgren.

Lundgren och hans forskarkollegor betonar att både allmänhet och fackpersonal bör ges en större inblick i systemen.

– Den nuvarande situationen är logisk från tillverkarnas sida, men konsekvenserna för ägarna kan bli oöverblickbart stora, liksom för samhället i stort.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen