Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Antalet nyfödda minskade kraftigt i hela Sverige under 2022 jämfört med tidigare år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år.

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Ska leverera till Moskva – stora explosioner

2026 06 28

Ryssland har allvarliga problem.

Ukraina fortsätter att attackera Ryssland och skapa stora svårigheter för Putinregimen.

På lördagen har ukrainska styrkor slagit till öster om Moskva – mot en anläggning som levererar bränsle till Moskva.

Anläggningen förser bland annat flera stora flygplatser med bränsle.

Del av stor 40-dagarskampanj

Den 25 juni inledde Ukraina en 40-dagars kampanj av attacker som syftar till att ”tvinga” Putin att avsluta kriget.

Idag lördag har ukrainska styrkor slagit till mot Vtorovo oljepumpstation i Rysslands Vladimir oblast, rapporterar Kyiv Independent.

Det är andra gången den här månaden som oljepumpstationen attackeras, uppger Ukrainas säkerhetstjänst SBU. Första gången den attackerades var den 10 juni.

Anläggningen är belägen cirka 230 kilometer öster om Moskva, och levererar bränsle till Moskva oblast, enligt tidningen.

Drönare från ukrainska specialstyrkor uppges ha träffat byggnader vid anläggningen, med stora explosioner som följd.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Förser flygplatser med bränsle

Oljepumpstationen drivs enligt uppgift av statliga Transneft.

Den förser alltså Moskva med bränsle, och även stora flygplatser som Sheremetyevo, Domodedovo och Vnukovo nära Moskva, enligt tidningen.

Ukraina har alltså slagit till mot ännu ett viktigt mål långt inne i Ryssland; oljepumpstationen ligger ungefär 700 kilometer från den ukrainska gränsen.

Attacken är en del i en större ukrainsk satsning som handlar om att maximera pressen på Putins Ryssland så att landet tvingas till förhandlingsbordet.

Ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur har blivit allt vanligare, och utförs med hjälp av inhemskt producerade ukrainska långdistansvapen.

– I takt med att Ukrainas inhemska drönarproduktion har ökat och förbättrats, har även dess förmåga att störa rysk bränsleproduktion, flygverksamhet och export ökat, rapporterar tidningen.

På lördagen har också ukrainska Flamingomissiler attackerat en viktig rysk militärindustrianläggning i staden Volgograd, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

LÄS OCKSÅ: Ryskt besked till Rumänien - kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office resp sociala medier

Text: Redaktionen