Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Antalet nyfödda minskade kraftigt i hela Sverige under 2022 jämfört med tidigare år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år. 

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen

”De övar på att invadera” – nytt krig på väg

2026 08 05

Nya satellitbilder från en avlägsen öken indikerar att ett nytt krig kan drabba världen.

Bilderna, som publicerats av brittiska The Telegraph, visar hur Kina förbereder en invasion av Taiwan.

Replikor av viktiga taiwanesiska byggnader och en korrekt reproduktion av vägarna som omger presidentpalatset i huvudstaden Taipei har byggts upp i öknen i provinsen Xinjiang i nordöstra Kina.

Dessutom visar bilderna modeller av japanska övervakningsplan samt amerikanska hangarfartyg, krigsfartyg och stridsflygplan. Bland annat noteras en fullskalig 3D-kopia av en amerikansk jagare av Arleigh Burke-klassen – fartyg som USA bland annat använder i kriget mot Iran.

Syftet med kopiorna är otvetydigt, uppger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

– De övar på att invadera Taiwan, säger han till DR.

Experten beskriver bilderna som en tydlig signal till omvärlden.

– Kineserna vill visa att de tar frågan på så stort allvar att de också planerar för den, säger han.

ANDRA LÄSER: Trumps stöd rasar i USA

”En del av Kinas taktik”

Den kinesiska regimen ser det demokratiska Taiwan som en del av Kina och har hotat att "återta" ön med militära medel. 

USA har i sin tur levererat vapen till Taiwan och har lovat att försvara ön.

I USA:s nya nationella försvarsstrategi fastslås det att ”USA ska ”förhindra att någon, däribland Kina, ska kunna dominera oss eller våra allierade”. Det konstateras även att USA ska verka för att avskräcka Kina från att dominera Stilla havsområdet.

En kinesisk invasion skulle således kunna utlösa ett krig mellan stormakterna, vilket även replikorna på de amerikanska krigsfartygen och stridsflygplanen indikerar.  

– Det är en del av Kinas taktik för att förbereda sig för ett krig mot Taiwan – och mot USA om de kommer till undsättning, skriver The Telegraph i sin granskning.

LÄS OCKSÅ: Svenskt rymdbolag i konkurs

Foto: hosnysalah

Text: Redaktionen

05 aug 26

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Bilsemestern i Europa kan bli en dyr historia för svenska bilister.

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

  • Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
  • Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
  • Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
  • Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
  • Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
  • Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
  • Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
  • Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
  • Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
  • Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
  • Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
  • Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
  • Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen