Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år. 

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen

Åska på väg – här brakar det loss ikväll

2026 08 10

Temperaturerna sjunker runt om i hela landet.

– I södra halvan av landet spricker det upp efteråt och blir gott om plats för sol, men vädret är generellt svalt och blåsigt i början av veckan, framhåller SMHI i sin senaste prognos.

Under måndagskvällen förvärras väderleken. Ett stort nederbördsområde drar in över mellersta och norra Sverige.

SMHI flaggar för åska och kraftiga vindar.

– En baksläng med skurar passerar dessutom under kvällen Svealand och södra Norrland. I samband med dessa väntas åska och byig nordvästvind.

Då vänder det

Det blir en svalare inledning på veckan.

Men redan under onsdagen kommer sommarvärmen tillbaka.

– Varmare luft börjar åter röra sig upp söderifrån över landet under onsdagen, då ett högtryck börjar växa in, uppger SMHI.

Enligt myndigheten blir det upp till 25 grader på sina håll under torsdagen. 

Lagom till helgen blir det ännu varmare. I Götaland och Svealand väntas högsommarvärme under både lördagen och söndagen.

– I söder håller högtrycket i och levererar gott om sol och dagstemperatur uppåt 30 grader på dagarna och ljumma nätter, framhåller SMHI.

Nästa vecka

Högsommarvärmen stannar inte kvar efter helgen.

Högtrycket drar vidare österut och svalare luft drar återigen in över Sverige.

– Nästa vecka börjar därför med allmänt svalt och lågtrycksbetonat väder. Dagstemperaturer från omkring 20 grader i söder till omkring 15 grader i norr, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Oljepriset stiger 

Åska bildas oftast under sommarmånaderna. Det har flera förklaringar – solen är stark, dagarna är längre och uppvärmningen av marken är som störst.  

–  Dessutom kan varm luft innehålla mer fukt än kall luft. Fukt är en viktig ingrediens när kraftiga moln ska bildas, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Ica satsar stort vid norska gränsen

Foto: S. Brito

Text: Redaktionen