Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Antalet nyfödda minskade kraftigt i hela Sverige under 2022 jämfört med tidigare år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år.

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson ger nytt besked om V

2026 10 14

Magdalena Andersson (S) har upprepade gånger framhållit att Vänsterpartiet har ”en lång resa kvar” innan de kan sitta i regeringen.

– Det finns ju fler extrema krafter i Sverige, vi har ju sett en del inom Vänsterpartiet som har stått på deras listor som står för saker jag aldrig skulle låta mig styras av. Nu är det bra att Vänsterpartiet har rensat ut dem, men de har ju en lång resa kvar innan de är regeringsdugliga, har Andersson sagt till SVT.

Nu ger S-ledaren ett nytt besked om Vänsterpartiet.

I en intervju med TV4 tycks Andersson öppna för att Vänsterpartiet kan ingå i en S-ledd regering.

Hon betonar dock att V behöver "vidta åtgärder" för att kunna sitta i en sådan regering.

– Det finns åtgärder som Vänsterpartiet behöver vidta för att kunna sitta i en regering, säger Andersson till kanalen.

Vilka åtgärder som V behöver vidta specificerar inte S-ledaren.

Samtidigt understryker Andersson att hon gärna samarbetar med V.

– Vänsterpartiet är ett parti som vi gärna samarbetar med, men för att sitta i regering finns det åtgärder som de behöver vidta.

Irriterat mellan S och V

I tisdagens aktuellt hävdade Thomas Bodström, tidigare socialdemokratisk justitieminister, att Vänsterpartiets krav på ministerposter i grunden handlar om partiledaren Nooshi Dadgostars och vice partiledaren Ida Gabrielsson personliga ambitioner.

– Det går inte att frigöra sig från tanken att det här egentligen är Nooshi och Ida Gabrielsson som vill bli ministrar, sade Bodström.

Ida Gabrielsson slår tillbaka direkt.

– När man trodde att man sett alla pampfasoner S har att erbjuda då kommer Bodström och överträffar allt! skriver hon på X.

– Just i V handlar kravet på ”ministerposter” om att jag och Nooshi vill ha dessa för egen vinning menar han. Det har Bodström tagit reda på, eftersom vi två har så tråkigt i riksdagen, säger han i Aktuellt. Hur vi lyckats få med hela partiet på det välgörenhetsprojektet förtäljer inte historien, fortsätter Gabrielsson.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

”Inte så trovärdigt”

Vidare skriver Gabrielsson att Vänsterpartiets regeringskrav handlar om att få politiskt inflytande och möjlighet att genomföra reformer som partiet gick till val på.

– Kan inte nån tipsa dessa forna S-toppar om att det inte är så trovärdigt när man själv representerar S, och dessutom har haft ministerpost, att påstå att andra bara är ute efter posterna? frågar sig Gabrielsson.

Andra läser: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen