Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Antalet nyfödda minskade kraftigt i hela Sverige under 2022 jämfört med tidigare år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år. 

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen


8 jul 26

Ryssland inför totalstopp – får inte lämna landet

2026 07 08

Ryssland drar i handbromsen.

Ryssland stoppar all export av diesel.

Samtidigt börjar landet importera oljeprodukter från utlandet för att hantera en växande bränslekris efter störningar i landets raffinaderier, rapporterar RBC Ukraine.

Exportförbud träder i kraft

Den ryska regeringen inför ett fullständigt stopp för export av dieselbränsle, samtidigt som importerade oljeprodukter väntas börja anlända till landet under juli månad.

Beskedet kommer från Rysslands vice premiärminister Aleksandr Novak, som uppger att åtgärden är nödvändig för att stabilisera den inhemska bränslemarknaden.

– Bränslesituationen har delvis stabiliserats, men är fortfarande komplicerad, säger Novak enligt den ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Samtidigt har den ryska regeringen skjutit upp flera planerade underhållsarbeten vid raffinaderier och tagit in ytterligare produktionskapacitet för att försöka öka tillgången på drivmedel.

Angrepp mot raffinaderier

Bakgrunden till beslutet är en period av ökade störningar i den ryska energisektorn.

Under början av juli uppgav ukrainska styrkor att de hade genomfört omfattande attacker mot ett stort antal energianläggningar i ryskockuperade områden i södra Ukraina.

Även transportinfrastruktur kopplad till rysk oljehandel har påverkats.

Moskva har tidigare erkänt problem på bensinmarknaden, men har samtidigt tonat ned orsakerna bakom bristen.

– Stora oljebolag har börjat leverera bränsle till regionerna med prioritet till områden där det främst finns oberoende bensinstationer, säger Novak.

I juni beskrev Kreml situationen som en följd av minskad efterfrågan i detaljhandeln och nämnde inte attacker mot raffinaderier som en förklaring.

Det ryska beslutet innebär att mer diesel som tidigare gick till export i stället ska stanna inom landet.

Målet är att säkra tillgången för ryska konsumenter, jordbruket och transportsektorn.

Börjar importera bensin

För att minska trycket på den inhemska marknaden har Ryssland börjat vända sig till utländska leverantörer av oljeprodukter.

Bland annat väntas bensin och andra raffinerade produkter importeras från länder som Indien samt andra handelspartner, har Reuters tidigare rapporterat.

Importen är ovanlig eftersom Ryssland normalt är en av världens största exportörer av oljeprodukter.

Nu används i stället internationella leveranser för att täcka upp brister på den egna marknaden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 juli 2026

Oväntad åkomma drabbar de som haft mild covid

2026 07 09

En del av de som fick en lättare variant av covid under pandemin har i efterhand drabbats av en oväntad åkomma.

Det framgår av en ny studie vid Linköpings Universitet som nu presenteras.

Mild covid-19-infektion

Forskarna har undersökt 100 personer som fick covid-19 men som inte behövde läggas in på sjukhus. Gemensamt för de 100 personerna är att de fått problem med sina ögon.

– Studien blev till genom att personer sökte vård för problem med ögonen efter att de haft en mild covid-19-infektion, uppger Linköpings Universitet i ett pressmeddelande.

De drabbade upplevde mycket obehag, ljuskänslighet och i många fall svår smärta i ögonen. De hade även svårt att läsa texter.

Slutsatsen är att mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem enligt studien som har publicerats i Nature Communications.

Får stora problem

– Vi har studerat personer i Sverige, men tror att det finns många runt om i världen som upplever dessa problem, säger Neil Lagali, professor i experimentell oftalmologi vid Linköpings Universitet, som har lett den aktuella studien

När forskarlaget undersökte de drabbade upptäckte de att problemet är större än de först trodde.  

– Bland de drabbade fanns personer som ville studera vidare eller fortsätta med arbetet, men inte kunde eftersom de inte längre kunde läsa text och upplevde smärta och extrem ögontrötthet.

LÄS OCKSÅ: Försäljningen ökar kraftigt hos svensk lågpriskedja

Kontrollgrupp

Vården kunde emellertid inte hitta något fel i patienternas ögonen.

– Vi fann att problemen som de drabbade upplevde gick att mäta med objektiva tester. Men standardtesterna visade ingenting.  

– Det krävdes specialiserade undersökningar för att hitta avvikelserna, säger Neil Lagali.

Forskarna jämförde den drabbade gruppen med en kontrollgrupp om 32 personer, som också haft mild covid-19 men inte fått ögonproblem.

– Våra fynd talar för att dessa personer drabbats av en svår reaktion mot covid-19 som tar sig uttryck i ögonen, säger Petros Moustardas, förste forskningsingenjör vid Linköpings Universitet.

Blev ljuskänsliga

Många av de drabbade blev ljuskänsliga och forskarna betonar att deras pupiller släpper in för mycket ljus i ögat.

– Nu vet vi vad som är fel i ögat, och har flera ledtrådar till hur covid-19 kan ha orsakat dessa problem. Vi hoppas att våra fynd kan leda till effektiv behandling, säger Neil Lagali.

LÄS MER: Enklare att begära ersättning för flygpassagerare

Foto: G. Fring

Text: Redaktionen