Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Antalet nyfödda minskade kraftigt i hela Sverige under 2022 jämfört med tidigare år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år. 

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen


09 jun 26

Kalldusch för hushållen – beskedet ingen vill ha

2026 06 10

Räkna med dyrare kvitton framöver.

Nu ger svenska storföretag besked om nya prishöjningar.

Enligt en kartläggning från Riksbanken planerar samtliga företag att höja sina försäljningspriser det kommande året.

Prishöjningarna kommer att ske, oavsett om ett fredsavtal i Mellanöstern nås i närtid.

– Även om det blir fred i dag finns det kostnadsökningar som kommer behöva tas ut, framhåller Riksbanken.

Mycket kan ändras

Det är fortfarande osäkert hur stora prishöjningarna kommer att bli för svenska konsumenter.

– Än så länge pratar de om mindre prishöjningar, men det beror på hur kostnaderna och efterfrågan utvecklas, uppger Riksbanken.

Inflationen stiger

Beskedet om prisökningarna kommer efter att inflationen enligt KPIF steg från 0,8 procent till 1,5 procent i maj.

– Preliminära beräkningar visar att energi- och tjänstepriserna ökade i maj vilket bidrog till inflationstaktens uppgång, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Stor osäkerhet

Enligt Riksbankens kartläggning pressas många svenska företag av högre oljepriser till följd av energikrisen i Mellanöstern.

Än så länge är dock situationen hanterbar.

– Det beror bland annat på att företagen blivit mer motståndskraftiga mot olika typer av störningar efter lärdomarna från de senaste årens kriser. Men ju längre kriget pågår, desto större förväntas effekten bli för både företagen och ekonomin i stort. Även om kriget får en lösning i närtid väntas vissa kostnader förbli förhöjda under en period, framhåller Riksbanken.

ANDRA LÄSER: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

Högre matpriser

Krisen i Mellanöstern har bland annat lett till ökade kostnader för svenskt jordbruk.

Kostnaderna har ökat kraftigt för både drivmedel och gödsel, vilket befaras leda till högre matpriser i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


28 jan 2026

SMHI varnar: Kan bli extremt kallt i Sverige

2026 06 10

SMHI varnar för ändrade väderförhållanden i Sverige.

Larmet om ett allt varmare klimat har under många år dominerat diskussionen om framtidens temperaturer i Sverige och världen.

Men risken finns att det istället blir tvärt om.

SMHI varnar nu för ökande risker att havströmsystemet Amoc i Atlanten kan kollapsa, rapporterar DN.

– Det har kommit mycket ny forskning på senare tid som säger att riskerna är större än vad vi har trott innan. Jag skulle säga att mycket forskning pekar nu på att läget är värre än vad det framställs som i IPCC-rapporten som kom för fem år sedan, säger oceanografen Ola Kalén vid väderinstitutet, till DN.

Andra länder

Flera andra länder har tidigare slagit larm om utvecklingen.

På Island klassas det som ett nationellt säkerhetshot.

I Finland har forskare vid det Meteorologiska institutet gjort beräkningar med scenarion där medeltemperaturen kan minska med hela 35 grader, har Iltalehti tidigare rapporterat.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, uppgav forskaren Mika Rantanen, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Populär investering kan rasa 20 procent – analytiker varnar

SMHI agerar

Nu agerar också Sverige.

SMHI kommer framöver kartlägga utvecklingen och forskningen kring hur en eventuell kollaps av Amoc skulle drabbat det svenska samhället.

Och väderinstitutet ser brister i hur förberett Sverige är för en sådan händelseutveckling.

– Jag skulle säga att man generellt är oförberedd på scenarier där man behöver hantera en nedkylning, säger Ola Kalén, till DN.

Nederländsk varning

En nederländska studie från Utrecht University varnar för samma sak, rapporterar SVT.

Temperaturerna i Sverige kan sjunka drastiskt framöver.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen som är en av de forskarna som står bakom studien, sagt till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MARDRÖMSBESKED: Bränslepriset kan dubbleras

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen