Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Antalet nyfödda minskade kraftigt i hela Sverige under 2022 jämfört med tidigare år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år. 

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen

04 jul 26

Finsk flygtrafik stoppas – jaktplan har skickats upp

2026 07 04

Den finska försvarsmakten har varit aktiv under morgonen.

Flygtrafiken har tillfälligt stoppats i Finland.

Observationer av jaktplan har gjorts under hela morgonen, rapporterar Yle.

Restriktioner i Finska viken

Den finska försvarsmakten meddelar under lördagsmorgonen att flyg- och sjötrafiken begränsas.

Restriktionsområdet för luftfart infördes tidigt på lördagsmorgonen strax efter klockan fem, och begränsningar av havsområdena infördes direkt efteråt.

– Försvarsmakten har tagit i bruk tillfälliga restriktionsområden för luftfart och sjötrafik i den östra Finska viken under lördagsmorgonen. Kontrollera alltid aktuella restriktionsområden innan du ger dig ut på resa, skriver försvarsmakten i ett inlägg på X.

Enligt myndigheten gäller restriktionerna havsområdet utanför Kotka och Fredrikshamn i sydöstra Finland.

Jaktplan har skickats upp

– I Kotka har man gjort observationer av jaktplan under hela lördagsmorgonen. Försvarsmakten uppger att förstärkt flygövervakning pågår i området, skriver Yle.

Maija Tuunila, som rapporterar på plats för Yle, säger att man i Kotkaområdet har hört omkring tio överflygningar på bara en halvtimme.

Molnen gör att flygplanen inte går att se, men ljudet av dem hörs tydligt.

I ett uttalande uppges det att åtgärden är förebyggande.

– Från Försvarsmaktens kommunikation uppges att begränsningen är kopplad till Ukrainas försvarskamp mot Ryssland, men mer detaljer har inte offentliggjorts. Orsaken till begränsningen är Ukrainas drönarattacker, uppger Yle.

Samtidigt betonas att inga drönare har observerats på finskt territorium vid tidpunkten för beslutet.

Kopplas till drönarattacker

Åtgärden kopplas till den ökade aktiviteten i regionen där Ukraina genomför attacker mot mål i Ryssland.

Enligt rapporter från bland annat The Kyiv Independent ska en oljeterminal i Sankt Petersburg ha träffats i en ukrainsk attack under morgonen, vilket också uppges ha orsakat kraftig rökutveckling i området.

Guvernören i Leningradregionen Aleksandr Drozdenko uppger i meddelandetjänsten Telegram att Ryssland har skjutit ner 67 drönare, och att delar av dem har fallit ned i området kring hamnen Vysotsk, det vill säga Uuraas hamn.

Även Moskva och Belgorod-regionen har attackerats under morgonen.

Det är inte första gången som flyg- och sjötrafiken påverkas i området kring östra Finska viken.

Redan tidigare i veckan infördes liknande restriktioner, då som en förebyggande åtgärd ifall drönare skulle avvika in över finskt territorium.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

4 jul 26

Dubbelattack mot Ryssland – Moskva brinner

2026 07 04

Ryssland är under attack.

Storskaliga attacker har utförts i två ryska regioner.

Moskva uppges ha varit måltavla för en drönarattack i flera vågor, rapporterar Kyiv Post.

Storskalig drönarattack

Ryssland har under natten utsatts för attacker på flera håll, där både huvudstaden Moskva och staden Belgorod rapporteras ha träffats i separata angrepp.

Händelserna beskrivs av lokala myndigheter som omfattande.

Moskva uppges ha varit måltavla för en större drönarattack under de tidiga morgontimmarna.

Enligt Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin ska ryska luftförsvar ha skjutit ned drönare som var på väg mot staden.

– Det ryska luftförsvaret har stoppat 16 drönare som flög mot huvudstaden, skriver Sobjanin i ett inlägg på Telegram.

Samtidigt ges inga detaljer om eventuella skador eller skadade personer.

Myndigheterna bekräftade endast att räddningstjänst arbetade vid platser där vrakdelar fallit ned.

Attacken beskrivs som en del av återkommande drönarincidenter djupt inne i ryskt territorium, där Ukraina enligt tidigare uppgifter riktat in sig på bland annat energi- och industrimål.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm

El och vatten slås ut

Belgorodregionen rapporteras samtidigt ha träffats av en separat attack under natten, enligt rapporter från Kyiv Independent.

Enligt lokala myndigheter och regionens tillförordnade guvernör Alexander Shuvaev genomfördes “massiva angrepp” mot staden och dess omgivningar.

Shuvaev uppger att infrastrukturen har skadats allvarligt.

– I Belgorod har infrastruktur skadats, vilket har lett till störningar i el- och vattenförsörjningen, uppger han.

Flera anläggningar ska ha även fattat eld efter attacken.

Vittnesuppgifter pekar mot att en värmekraftsanläggning kan ha träffats.

Enligt de första uppgifterna finns inga rapporterade dödsfall.

Två fronter samtidigt

De två attackerna inträffar inom samma tidsfönster och pekar på en samtidig belastning mot olika delar av Ryssland.

Samtidigt fortsätter Ukraina att enligt tidigare uppgifter rikta attacker mot ryska energi- och logistikmål, något som enligt flera bedömare syftar till att föra kriget djupare in på ryskt territorium.

Hur omfattande skadorna faktiskt är i båda fallen är ännu oklart, och uppgifterna har inte kunnat verifieras oberoende.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen