Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år. 

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen

Mastercard försvinner som betalkort

2026 06 09

Mastercard planerar en ny digital betalningsrevolution.

Kortjätten meddelar att de kommer ersätta dagens kortsystem för betalning.

Vill ersätta kort

Betalkorten som idag finns i nästan varje plånbok är på väg att försvinna.

Mastercard arbetar enligt uppgifter med ett nytt system som ska ersätta både kredit- och betalkort helt.

Målet är att gå från fysiska kort till helt digitala betalningar där användaren i stället identifieras med teknik som inte kräver plastkort.

LÄS MER: Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

Får unika koder

Kärnan i förändringen är så kallade tokens – unika engångskoder som skapas för varje enskild betalning.

I stället för att ett kortnummer används flera gånger ska det ersättas av en tillfällig kod som bara gäller för ett köp.

Det gör att känsliga kortuppgifter inte behöver delas mellan butik och bank på samma sätt som idag.

– Tillsammans påskyndar dessa funktioner övergången till en tokeniserad och autentiserad betalningsupplevelse i kassan över olika enheter och plattformar, och lägger grunden för smidiga och pålitliga betalningar, uppger bolaget om utvecklingen.

För kunder innebär det i praktiken att kortuppgifter inte längre lagras och sprids i samma omfattning, vilket minskar risken för bedrägerier.

Ska godkännas med fingeravtryck

Samtidigt som tokenlösningarna utvecklas satsar Mastercard på biometrisk identifiering.

I stället för att använda ett kort och slå en PIN-kod ska betalningar även kunna godkännas med fingeravtryck, handflata eller ansiktsigenkänning.

I praktiken innebär det att kunder inte längre kommer behöva ta fram ett kort eller slå en PIN-kod i butik.

Tekniken testas redan tillsammans med banker och handelsaktörer för att bygga upp ett nytt betalningssystem inför framtiden.

Vill skrota kort före 2030

Målet är att de nya systemen ska vara fullt utbredda inom fyra år.

– Mastercard driver på utvecklingen av hur vi betalar online i Europa och närmar sig sitt mål för 2030 att ta bort manuell kortinmatning och minska beroendet av fasta kortuppgifter, uppger Mastercard i ett uttalande.

Utvecklingen sker samtidigt som kontanter redan minskar kraftigt i flera länder, vilket driver på övergången till digitala betalningar.

LÄS MER: Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

Foto: Akuptsova

Text: Redaktionen