Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Antalet nyfödda minskade kraftigt i hela Sverige under 2022 jämfört med tidigare år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år. 

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen


Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 14

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


13 jun 2026

Natoland kräver förbud – kan strypa Ryssland

2026 06 13

Ett Natoland kräver en blockad mot Ryssland.

Estland driver ett nytt förslag inom EU.

Förslaget kan slå direkt mot Rysslands energiflöden, råvaruförsörjning och militära industri, rapporterar Kyiv Post.

Kan slå mot krigsindustrin

Estland har lagt fram ett förslag om ett EU-omfattande exportförbud på alumina, en avgörande råvara i aluminiumproduktion som används i allt från flygindustri till vapentillverkning.

Enligt Estlands utrikesminister Margus Tsahkna handlar det om att strypa en kritisk livlina för Rysslands försörjningskedjor.

– Rysslands försvarsindustri är beroende av aluminium. Aluminium är beroende av aluminiumoxid. Om vi verkligen vill göra det dyrare att vara aggressiv måste vi täppa igen det här kryphålet, skriver Tsahkna i ett inlägg på X.

Aluminium är centralt i ryska försvarsprojekt, och ett stopp för alumina från EU skulle enligt förslaget kunna påverka produktionen av bland annat flygplan, robotar och tung militär utrustning.

LÄS MER: Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

Strypa inkomstkällor

En av de mest långtgående delarna i Estlands plan är ett totalförbud mot maritima tjänster kopplade till rysk energiexport – något som skulle påverka försäkring, logistik och finansiering av olje- och gastransporter.

– För att lamslå dessa penningflöden förespråkar Estland en maritim blockad, skriver tidningen.

Estland vill därmed strypa en av Rysslands viktigaste inkomstkällor.

Förslaget innebär att även fartyg som fraktar rysk energi skulle få svårt att få tillgång till europeiska tjänster, vilket kan tvinga fram dyrare och mer osäkra alternativa transportkedjor.

Samtidigt vill Estland skärpa den befintliga oljeprisregleringen och undvika att Rysslands exportintäkter ökar genom kringgående lösningar.

En annan del av paketet är ett omfattande inreseförbud till Schengen för personer som tjänstgjort i ryska militären eller kopplade paramilitära grupper sedan invasionen 2022.

Estland har redan blockerat tusentals individer nationellt och vill nu se en gemensam EU-linje.

Baltikum förstärker försvaret

Parallellt med de diplomatiska initiativen stärker de baltiska länderna sitt militära och civila försvar.

Nya radar- och övervakningssystem har installerats för att upptäcka drönarhot, samtidigt som fysiska hinder och skyddsanläggningar byggs längs gränserna.

I Tallinn har även nya modulära skyddsrum installerats som en del av ett bredare civilförsvarsprogram.

LÄS MER: Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen