Forskare varnar – har återupplivat ”zombievirus”

2023 03 10

Temperaturerna stiger runt jordens norra polcirkel.

I Arktis har permafrosten redan börjat smälta i ett allt varmare klimat.

Permafrosten –  ett fruset lager av jord under marken – döljer många hemligheter.

Och i takt med att den smälter väcks de åter till liv.

Forskare varnar för att virus, som legat vilande i tiotusentals år, kan få spridning och i ett värsta scenario äventyra människors hälsa.

– Det händer mycket med permafrosten som är oroande. Det visar verkligen varför det är superviktigt att vi håller så mycket som möjligt av permafrosten frusen, säger klimatforskaren Kimberley Miner till CNN.

Upptäcker ”zombievirus”

Jean-Michel Claverie – som forskar i medicin och genetik vid Aix-Marseille University School of Medicine i Marseille, Frankrike – har inlett ett omfattande projekt för att klargöra vilka virus som döljer sig i marken och som fortfarande är smittsamma.

Han letar efter vad han beskriver som ”zombievirus” och han har hittat flera stycken.

År 2014 lyckades han återuppliva ett virus som inte varit smittsamt på över 30 000 år.

Claverie har för säkerhetens skull endast återupplivat virus som inte drabbar djur och människor, utan endast encelliga amöbor.

Men att sådana virus fortfarande är smittsamma efter så lång tid tyder på ett potentiellt större problem, understryker forskaren.

Claverie hävdar att hans forskning visar  att gamla virus – som även smittar människor –  riskerar att väckas till liv. Enligt forskaren kan flera av dessa virus potentiellt utgöra ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan.

– Vi ser dessa amöba-infekterande virus som surrogat för alla andra möjliga virus som kan finnas i permafrosten. Det finns spår av många, många, många andra virus, säger Claverie till CNN och tillägger:

– Om amöbavirusen fortfarande är vid liv, så finns det ingen anledning till varför de andra virusen inte fortfarande skulle vara vid liv och utgöra en fara. Risken kommer definitivt att öka i samband med global uppvärmning.

Glesbefolkat

Arktis är i dag relativt isolerat från omvärlden. Området är endast hem för 3,6 miljoner människor. 

Den låga populationen innebär att risken för mänsklig exponering för forntida virus är låg, vilket Claverie håller med om. 

Samtidigt påpekar forskaren att allt fler människor kommer att befolka Arktis i ”kölvattnet av nya industriella satsningar”.

Kräver bättre övervakning

Birgitta Evengård, senior professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, forskar om klimatförändringarnas hälsoeffekter.

Hon anser att  det krävs en större övervakning och fler resurser för att identifiera risker för potentiella virusutbrott vid upptining av permafrost. 

Samtidigt varnar hon för ett ”alarmistiskt tillvägagångsätt”.

– Det är korrekt att ha respekt för situationen och vara proaktiv och inte bara reaktiv. Sättet att bekämpa rädsla är att ha kunskap, säger hon till CNN.

Foto: D. Jensen 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen