Forskare varnar – har återupplivat ”zombievirus”

2023 03 10

Temperaturerna stiger runt jordens norra polcirkel.

I Arktis har permafrosten redan börjat smälta i ett allt varmare klimat.

Permafrosten –  ett fruset lager av jord under marken – döljer många hemligheter.

Och i takt med att den smälter väcks de åter till liv.

Forskare varnar för att virus, som legat vilande i tiotusentals år, kan få spridning och i ett värsta scenario äventyra människors hälsa.

– Det händer mycket med permafrosten som är oroande. Det visar verkligen varför det är superviktigt att vi håller så mycket som möjligt av permafrosten frusen, säger klimatforskaren Kimberley Miner till CNN.

Upptäcker ”zombievirus”

Jean-Michel Claverie – som forskar i medicin och genetik vid Aix-Marseille University School of Medicine i Marseille, Frankrike – har inlett ett omfattande projekt för att klargöra vilka virus som döljer sig i marken och som fortfarande är smittsamma.

Han letar efter vad han beskriver som ”zombievirus” och han har hittat flera stycken.

År 2014 lyckades han återuppliva ett virus som inte varit smittsamt på över 30 000 år.

Claverie har för säkerhetens skull endast återupplivat virus som inte drabbar djur och människor, utan endast encelliga amöbor.

Men att sådana virus fortfarande är smittsamma efter så lång tid tyder på ett potentiellt större problem, understryker forskaren.

Claverie hävdar att hans forskning visar  att gamla virus – som även smittar människor –  riskerar att väckas till liv. Enligt forskaren kan flera av dessa virus potentiellt utgöra ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan.

– Vi ser dessa amöba-infekterande virus som surrogat för alla andra möjliga virus som kan finnas i permafrosten. Det finns spår av många, många, många andra virus, säger Claverie till CNN och tillägger:

– Om amöbavirusen fortfarande är vid liv, så finns det ingen anledning till varför de andra virusen inte fortfarande skulle vara vid liv och utgöra en fara. Risken kommer definitivt att öka i samband med global uppvärmning.

Glesbefolkat

Arktis är i dag relativt isolerat från omvärlden. Området är endast hem för 3,6 miljoner människor. 

Den låga populationen innebär att risken för mänsklig exponering för forntida virus är låg, vilket Claverie håller med om. 

Samtidigt påpekar forskaren att allt fler människor kommer att befolka Arktis i ”kölvattnet av nya industriella satsningar”.

Kräver bättre övervakning

Birgitta Evengård, senior professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, forskar om klimatförändringarnas hälsoeffekter.

Hon anser att  det krävs en större övervakning och fler resurser för att identifiera risker för potentiella virusutbrott vid upptining av permafrost. 

Samtidigt varnar hon för ett ”alarmistiskt tillvägagångsätt”.

– Det är korrekt att ha respekt för situationen och vara proaktiv och inte bara reaktiv. Sättet att bekämpa rädsla är att ha kunskap, säger hon till CNN.

Foto: D. Jensen 

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen