Forskare varnar: Vanlig matvana är farligare än man tror

2024 11 29

Forskare varnar för att en väldigt vanlig matvana kan vara farlig för hälsan.

Människor som är måna om sin hälsa är ofta noggranna med vad de äter, och hur mycket de äter.

Men det finns också en tredje faktor som i allra högsta grad påverkar hälsan, rapporterar Daily Mail.

Det handlar om vilka tider på dygnet man äter. Att äta på ”fel” tider kan vara farligare för hälsan än man tror, enligt forskare vid Universitat Oberta de Catalunya (UOC) and Columbia University.

Kan leda till sjukdom

Att äta på kvällen är dåligt för oss av flera skäl, menar forskarna, som tycker att man ska göra lunchen till dagens viktigaste måltid.

Om du äter minst 45 procent av dina dagliga kalorier efter klockan 17 så hindras kroppens förmåga att reglera blodsockernivåer, rapporterar tidningen.

Att äta sent på kvällen leder bland annat till kraftigt ökad risk att utveckla diabetes typ 2.

– Kroppens förmåga att metabolisera glukos är begränsad på natten, eftersom utsöndringen av insulin minskar, och våra cellers känslighet för detta hormon minskar på grund av dygnsrytmen, säger Dr. Diana Díaz Rizzolo, en av forskarna bakom rapporten, enligt tidningen.

Stödjer populär bantningsmetod

Forskningen ger alltså ett visst stöd till det som kallas för intermittent fasta, som är en bantningsmetod som innebär att man bara äter inom ett visst tidsfönster under dygnet, och ofta då före solnedgången.

I den nya studien deltog 26 personer mellan 50 och 75 år som var överviktiga och hade prediabetes eller diabetes typ 2.

Deltagarna delades upp i två grupper: den ena gruppen åt tidigt och den andra sent. De åt samma mat och samma mängd kalorier, men vid olika tidpunkter på dagen.

De som åt mer efter klockan 17 hade högre glukosnivåer, vilket tyder på lägre glukostolerans, enligt forskarna.

Äter sämre på kvällen

Intermittent fasta kan däremot förbättra kroppens förmåga att använda glukos från mat och använda insulin för att hantera blodsockernivåerna, menar forskarna, tidningen.

Forskning har dessutom visat att vi ofta äter sämre mat på kvällen, vilket bidrar ytterligare till att man går upp i vikt och att hälsan försämras.

Forskarna framhåller därför att vi inte bara bör fundera över vad vi äter och hur mycket – utan också vilken tid på dygnet vi äter, vilket alltså kan ha en stor påverkan på vår hälsa.

Foto: F Ibrahimzade

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen