Forskare varnar: Vanlig matvana är farligare än man tror

2024 11 29

Forskare varnar för att en väldigt vanlig matvana kan vara farlig för hälsan.

Människor som är måna om sin hälsa är ofta noggranna med vad de äter, och hur mycket de äter.

Men det finns också en tredje faktor som i allra högsta grad påverkar hälsan, rapporterar Daily Mail.

Det handlar om vilka tider på dygnet man äter. Att äta på ”fel” tider kan vara farligare för hälsan än man tror, enligt forskare vid Universitat Oberta de Catalunya (UOC) and Columbia University.

Kan leda till sjukdom

Att äta på kvällen är dåligt för oss av flera skäl, menar forskarna, som tycker att man ska göra lunchen till dagens viktigaste måltid.

Om du äter minst 45 procent av dina dagliga kalorier efter klockan 17 så hindras kroppens förmåga att reglera blodsockernivåer, rapporterar tidningen.

Att äta sent på kvällen leder bland annat till kraftigt ökad risk att utveckla diabetes typ 2.

– Kroppens förmåga att metabolisera glukos är begränsad på natten, eftersom utsöndringen av insulin minskar, och våra cellers känslighet för detta hormon minskar på grund av dygnsrytmen, säger Dr. Diana Díaz Rizzolo, en av forskarna bakom rapporten, enligt tidningen.

Stödjer populär bantningsmetod

Forskningen ger alltså ett visst stöd till det som kallas för intermittent fasta, som är en bantningsmetod som innebär att man bara äter inom ett visst tidsfönster under dygnet, och ofta då före solnedgången.

I den nya studien deltog 26 personer mellan 50 och 75 år som var överviktiga och hade prediabetes eller diabetes typ 2.

Deltagarna delades upp i två grupper: den ena gruppen åt tidigt och den andra sent. De åt samma mat och samma mängd kalorier, men vid olika tidpunkter på dagen.

De som åt mer efter klockan 17 hade högre glukosnivåer, vilket tyder på lägre glukostolerans, enligt forskarna.

Äter sämre på kvällen

Intermittent fasta kan däremot förbättra kroppens förmåga att använda glukos från mat och använda insulin för att hantera blodsockernivåerna, menar forskarna, tidningen.

Forskning har dessutom visat att vi ofta äter sämre mat på kvällen, vilket bidrar ytterligare till att man går upp i vikt och att hälsan försämras.

Forskarna framhåller därför att vi inte bara bör fundera över vad vi äter och hur mycket – utan också vilken tid på dygnet vi äter, vilket alltså kan ha en stor påverkan på vår hälsa.

Foto: F Ibrahimzade

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen