Forskare varnar: Vanlig matvana är farligare än man tror

2024 11 29

Forskare varnar för att en väldigt vanlig matvana kan vara farlig för hälsan.

Människor som är måna om sin hälsa är ofta noggranna med vad de äter, och hur mycket de äter.

Men det finns också en tredje faktor som i allra högsta grad påverkar hälsan, rapporterar Daily Mail.

Det handlar om vilka tider på dygnet man äter. Att äta på ”fel” tider kan vara farligare för hälsan än man tror, enligt forskare vid Universitat Oberta de Catalunya (UOC) and Columbia University.

Kan leda till sjukdom

Att äta på kvällen är dåligt för oss av flera skäl, menar forskarna, som tycker att man ska göra lunchen till dagens viktigaste måltid.

Om du äter minst 45 procent av dina dagliga kalorier efter klockan 17 så hindras kroppens förmåga att reglera blodsockernivåer, rapporterar tidningen.

Att äta sent på kvällen leder bland annat till kraftigt ökad risk att utveckla diabetes typ 2.

– Kroppens förmåga att metabolisera glukos är begränsad på natten, eftersom utsöndringen av insulin minskar, och våra cellers känslighet för detta hormon minskar på grund av dygnsrytmen, säger Dr. Diana Díaz Rizzolo, en av forskarna bakom rapporten, enligt tidningen.

Stödjer populär bantningsmetod

Forskningen ger alltså ett visst stöd till det som kallas för intermittent fasta, som är en bantningsmetod som innebär att man bara äter inom ett visst tidsfönster under dygnet, och ofta då före solnedgången.

I den nya studien deltog 26 personer mellan 50 och 75 år som var överviktiga och hade prediabetes eller diabetes typ 2.

Deltagarna delades upp i två grupper: den ena gruppen åt tidigt och den andra sent. De åt samma mat och samma mängd kalorier, men vid olika tidpunkter på dagen.

De som åt mer efter klockan 17 hade högre glukosnivåer, vilket tyder på lägre glukostolerans, enligt forskarna.

Äter sämre på kvällen

Intermittent fasta kan däremot förbättra kroppens förmåga att använda glukos från mat och använda insulin för att hantera blodsockernivåerna, menar forskarna, tidningen.

Forskning har dessutom visat att vi ofta äter sämre mat på kvällen, vilket bidrar ytterligare till att man går upp i vikt och att hälsan försämras.

Forskarna framhåller därför att vi inte bara bör fundera över vad vi äter och hur mycket – utan också vilken tid på dygnet vi äter, vilket alltså kan ha en stor påverkan på vår hälsa.

Foto: F Ibrahimzade

Text: Redaktionen

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen