Forskare varnar: Vanlig matvana är farligare än man tror

2024 11 29

Forskare varnar för att en väldigt vanlig matvana kan vara farlig för hälsan.

Människor som är måna om sin hälsa är ofta noggranna med vad de äter, och hur mycket de äter.

Men det finns också en tredje faktor som i allra högsta grad påverkar hälsan, rapporterar Daily Mail.

Det handlar om vilka tider på dygnet man äter. Att äta på ”fel” tider kan vara farligare för hälsan än man tror, enligt forskare vid Universitat Oberta de Catalunya (UOC) and Columbia University.

Kan leda till sjukdom

Att äta på kvällen är dåligt för oss av flera skäl, menar forskarna, som tycker att man ska göra lunchen till dagens viktigaste måltid.

Om du äter minst 45 procent av dina dagliga kalorier efter klockan 17 så hindras kroppens förmåga att reglera blodsockernivåer, rapporterar tidningen.

Att äta sent på kvällen leder bland annat till kraftigt ökad risk att utveckla diabetes typ 2.

– Kroppens förmåga att metabolisera glukos är begränsad på natten, eftersom utsöndringen av insulin minskar, och våra cellers känslighet för detta hormon minskar på grund av dygnsrytmen, säger Dr. Diana Díaz Rizzolo, en av forskarna bakom rapporten, enligt tidningen.

Stödjer populär bantningsmetod

Forskningen ger alltså ett visst stöd till det som kallas för intermittent fasta, som är en bantningsmetod som innebär att man bara äter inom ett visst tidsfönster under dygnet, och ofta då före solnedgången.

I den nya studien deltog 26 personer mellan 50 och 75 år som var överviktiga och hade prediabetes eller diabetes typ 2.

Deltagarna delades upp i två grupper: den ena gruppen åt tidigt och den andra sent. De åt samma mat och samma mängd kalorier, men vid olika tidpunkter på dagen.

De som åt mer efter klockan 17 hade högre glukosnivåer, vilket tyder på lägre glukostolerans, enligt forskarna.

Äter sämre på kvällen

Intermittent fasta kan däremot förbättra kroppens förmåga att använda glukos från mat och använda insulin för att hantera blodsockernivåerna, menar forskarna, tidningen.

Forskning har dessutom visat att vi ofta äter sämre mat på kvällen, vilket bidrar ytterligare till att man går upp i vikt och att hälsan försämras.

Forskarna framhåller därför att vi inte bara bör fundera över vad vi äter och hur mycket – utan också vilken tid på dygnet vi äter, vilket alltså kan ha en stor påverkan på vår hälsa.

Foto: F Ibrahimzade

Text: Redaktionen

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen