2 maj 2026

Forskare varnar: Vanlig matvana är farligare än man tror

2024 11 29

Forskare varnar för att en väldigt vanlig matvana kan vara farlig för hälsan.

Människor som är måna om sin hälsa är ofta noggranna med vad de äter, och hur mycket de äter.

Men det finns också en tredje faktor som i allra högsta grad påverkar hälsan, rapporterar Daily Mail.

Det handlar om vilka tider på dygnet man äter. Att äta på ”fel” tider kan vara farligare för hälsan än man tror, enligt forskare vid Universitat Oberta de Catalunya (UOC) and Columbia University.

Kan leda till sjukdom

Att äta på kvällen är dåligt för oss av flera skäl, menar forskarna, som tycker att man ska göra lunchen till dagens viktigaste måltid.

Om du äter minst 45 procent av dina dagliga kalorier efter klockan 17 så hindras kroppens förmåga att reglera blodsockernivåer, rapporterar tidningen.

Att äta sent på kvällen leder bland annat till kraftigt ökad risk att utveckla diabetes typ 2.

– Kroppens förmåga att metabolisera glukos är begränsad på natten, eftersom utsöndringen av insulin minskar, och våra cellers känslighet för detta hormon minskar på grund av dygnsrytmen, säger Dr. Diana Díaz Rizzolo, en av forskarna bakom rapporten, enligt tidningen.

Stödjer populär bantningsmetod

Forskningen ger alltså ett visst stöd till det som kallas för intermittent fasta, som är en bantningsmetod som innebär att man bara äter inom ett visst tidsfönster under dygnet, och ofta då före solnedgången.

I den nya studien deltog 26 personer mellan 50 och 75 år som var överviktiga och hade prediabetes eller diabetes typ 2.

Deltagarna delades upp i två grupper: den ena gruppen åt tidigt och den andra sent. De åt samma mat och samma mängd kalorier, men vid olika tidpunkter på dagen.

De som åt mer efter klockan 17 hade högre glukosnivåer, vilket tyder på lägre glukostolerans, enligt forskarna.

Äter sämre på kvällen

Intermittent fasta kan däremot förbättra kroppens förmåga att använda glukos från mat och använda insulin för att hantera blodsockernivåerna, menar forskarna, tidningen.

Forskning har dessutom visat att vi ofta äter sämre mat på kvällen, vilket bidrar ytterligare till att man går upp i vikt och att hälsan försämras.

Forskarna framhåller därför att vi inte bara bör fundera över vad vi äter och hur mycket – utan också vilken tid på dygnet vi äter, vilket alltså kan ha en stor påverkan på vår hälsa.

Foto: F Ibrahimzade

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen