FÖRSLAG: Hushåll borde få 10 000 kronor i stöd

2023 09 18

Hushåll måste “mutas” för att acceptera en klimatpolitik med sänkta utsläpp.

Löften om sänkt reduktionsplikt och skydd mot kostnadsökningar vägde tungt i valet 2022 när Socialdemokraterna förlorade makten till Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Det medföljde också en omsvängning i klimatpolitiken som gett avtryck även i Europa.

– Når vi inte klimatmålen 2030 så gör vi inte det, sade också finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en uppmärksammad intervju med Svenska Dagbladet.

Måste ha stöd från folket

Miljösystemanalytikern Per Kågeson delar uppfattningen om att Sverige sannolikt inte når sina klimatmål med nuvarande handlingsplan.

Då krävs förändring.

Men samtidigt måste man ha stöd bland befolkningen för sådana insatser – som bland annat lider av höga bränslepriser.

– Det handlar dels om att tydligt förklara varför Sverige bör finnas bland de mest ambitiösa länderna, dels om att kompensera de mest utsatta hushållen för de merkostnader som omställningen är förknippad med, framhåller Per Kågeson i Dagens Nyheter.

Förslaget: 10 000 kronor per år

Forskaren föreslår att en ekonomisk kompensation skulle vara en bra idé för att skapa ett incitament bland svenska folket att stötta åtgärder för att nå klimatmålen – men som även innebär ökade kostnader.

– Under de tuffaste åren (innan kostnaderna börjar sjunka) kan det vara rimligt att kompensera hushållen med 5 000 – 10 000 kronor per år beroende på inkomstnivå och bostadsort, uttrycker Per Kågeson.

Enligt forskaren och debattören skulle pengarna delvis kunna tas från EU:s sociala klimatfond som finns till för medlemsstater som presenterar en “social klimatplan”.

Gröna satsningar i nya budgeten

Regeringens budget förra året fick stor uppmärksamhet med anledning av kraftiga nedskärningar i fråga om klimat och miljö.

Hösten 2023 har man istället föreslagit nya satsningar för att minska utsläppen, bland annat stärker man det så kallade Klimatklivet för att stödja företag som vill dra ned på sina utsläpp i omställningen.

– Sverige ska ha en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik. Vi ska fortsätta ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff.

– Det paket av åtgärder och satsningar som regeringen nu går fram med gör att Sverige kan arbeta långsiktigt och målmedvetet med klimatomställningen och minska utsläppen.

LÄS MER: Regeringen helvänder – lovar pengar till många bilägare

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk jättefabrik tvingas stänga – landets största

2025 11 17

En av Rysslands industrijättar tvingas att stänga sin fabrik.

Den ryska ekonomin slås tungt av situationen i landet och västvärldens sanktioner.

Flera industrijättar tvingas till minskningar av produktionen på grund av den bristande efterfrågan.

– Tidigare har minst tio ryska företag inom gruv-, transport- och verkstadssektorerna beslutat att förkorta arbetsveckan, uppger The Moscow Times.

– Detta för att minska kostnaderna i samband med de ekonomiska problemen, bristande inhemsk efterfrågan och fallande export.

Jättefabrik stänger

Idag kom beskedet att den gigantiska anläggningen Kremniy, som ligger i den ryska regionen Irkutsk, kommer att stoppa allt arbete från och med den 1 januari 2026.

– Företagets presstjänst gick ut och berättade att bristen på efterfrågan var orsaken, eftersom importerat kisel är mycket billigare än inhemskt kisel och leveranserna från utlandet ökar. Ryska produkter är inte heller efterfrågade på världsmarknaden, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Putinallierad halverar sitt stöd – tung smäll för Ryssland

Största i landet

Den stora fabriken är den största producenten av kisel i Ryssland och ägs av bolagsjätten Rusal.

Men Kremniv-anläggningen är inte den enda av företagets anläggningar som tvingas till åtgärder.

– En annan Rusal-anläggning, Silicon Ural, kommer att fortsätta att fungera med reducerad kapacitet, uppger företages presstjänst, enligt tidningen.

– Tidigare har företaget meddelat sina planer på att minska kiselproduktionen med 35 procent på grund av Kina. Förra året uppgick produktionen till drygt 53 tusen ton.

Rusals anläggningar är de enda tillverkarna av raffinerat kisel i Ryssland.

Oljan reas ut

De ryska kiselfabrikerna är inte ensamma om att ha det kämpigt med ekonomin.

Förra veckan kom rapporter om att landets oljeexport också stannat av kraftigt den senaste tiden, vilket har tvingat Ryssland till kraftigt rabatterade priser för att få oljan såld.

– Rabatterna på rysk olja har ökat kraftigt i samband med USA:s sanktioner mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil, uppger The Moscow Times.

LÄS MER: Himlen lyser upp – Ryssland attackerat

Text: Redaktionen

”Kommer placeras ut vid gränsen” – Ryssland hotar Finland

2025 11 17

Putinregimen riktar ett hätskt hot mot grannlandet Finland.

Hotet kommer från den ryske politikern Aleksej Chepa, som hävdar att Ryssland planerar att placera det omstridda robotsystemet Oresjnik nära den finska gränsen.

Åtgärden påstås vara ett svar på finska militärövningar i närheten av Ryssland, rapporterar Iltalehti med hänvisning till den ryske politikern.

– Chepa hävdar att militära övningar från vilket Natoland som helst utgör ett hot mot Ryssland, och att Moskva måste ta hänsyn till dem och vidta motåtgärder om det behövs, skriver den finska tidningen.

Putin: ”Kan jämföras med kärnvapen”

Den hypersoniska roboten Oresjnik är ett av Rysslands mest omtalade långdistansvapen – och kan enligt ryska uppgifter bära kärnvapen.

Diktatorn Vladimir Putin har lovordat roboten och påstått att en koordinerad attack med Oresjnik kan liknas vid en kärnvapenattack.

– En attack med flera Oresjnik-robotar kan jämföras med en kärnvapenexplosion, sade Putin under ett besök i Kazakstan i slutet av förra året.

Putin har också hävdat att inget luftvärn kan stoppa Oresjnik och skrutit om att roboten är ”omöjlig att upptäcka”, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Svaret: ”Ljuger och bluffar”

Iltalehtis militärexpert Emil Kastehelmi anser att den ryska ilskan mot Finland är oberättigad. Han framhåller att Kreml själv har flyttat bort stora delar av de trupper som tidigare var placerade vid den finska gränsen, trots Finlands inträde i Nato och de gemensamma militärövningarna som genomförts med försvarsalliansen.

– Om Natos militära övningar vore en verklig risk, skulle Ryssland inte dragit tillbaka merparten av sina militära styrkor från vad de anser vara ett hotfullt gränsområde, säger han till Iltalehti.

– Som vanligt ljuger och bluffar Ryssland, fortsätter Kastehelmi.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Köper missiler för 33 miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen