FÖRSLAG: Hushåll borde få 10 000 kronor i stöd

2023 09 18

Hushåll måste “mutas” för att acceptera en klimatpolitik med sänkta utsläpp.

Löften om sänkt reduktionsplikt och skydd mot kostnadsökningar vägde tungt i valet 2022 när Socialdemokraterna förlorade makten till Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Det medföljde också en omsvängning i klimatpolitiken som gett avtryck även i Europa.

– Når vi inte klimatmålen 2030 så gör vi inte det, sade också finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en uppmärksammad intervju med Svenska Dagbladet.

Måste ha stöd från folket

Miljösystemanalytikern Per Kågeson delar uppfattningen om att Sverige sannolikt inte når sina klimatmål med nuvarande handlingsplan.

Då krävs förändring.

Men samtidigt måste man ha stöd bland befolkningen för sådana insatser – som bland annat lider av höga bränslepriser.

– Det handlar dels om att tydligt förklara varför Sverige bör finnas bland de mest ambitiösa länderna, dels om att kompensera de mest utsatta hushållen för de merkostnader som omställningen är förknippad med, framhåller Per Kågeson i Dagens Nyheter.

Förslaget: 10 000 kronor per år

Forskaren föreslår att en ekonomisk kompensation skulle vara en bra idé för att skapa ett incitament bland svenska folket att stötta åtgärder för att nå klimatmålen – men som även innebär ökade kostnader.

– Under de tuffaste åren (innan kostnaderna börjar sjunka) kan det vara rimligt att kompensera hushållen med 5 000 – 10 000 kronor per år beroende på inkomstnivå och bostadsort, uttrycker Per Kågeson.

Enligt forskaren och debattören skulle pengarna delvis  kunna tas från EU:s sociala klimatfond som finns till för medlemsstater som presenterar en “social klimatplan”.

Gröna satsningar i nya budgeten

Regeringens budget förra året fick stor uppmärksamhet med anledning av kraftiga nedskärningar i fråga om klimat och miljö.

Hösten 2023 har man istället föreslagit nya satsningar för att minska utsläppen, bland annat stärker man det så kallade Klimatklivet för att stödja företag som vill dra ned på sina utsläpp i omställningen.

Sverige ska ha en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik. Vi ska fortsätta ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff.

– Det paket av åtgärder och satsningar som regeringen nu går fram med gör att Sverige kan arbeta långsiktigt och målmedvetet med klimatomställningen och minska utsläppen.

LÄS MER: Regeringen helvänder – lovar pengar till många bilägare

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen