FÖRSLAG: Hushåll borde få 10 000 kronor i stöd

2023 09 18

Hushåll måste “mutas” för att acceptera en klimatpolitik med sänkta utsläpp.

Löften om sänkt reduktionsplikt och skydd mot kostnadsökningar vägde tungt i valet 2022 när Socialdemokraterna förlorade makten till Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Det medföljde också en omsvängning i klimatpolitiken som gett avtryck även i Europa.

– Når vi inte klimatmålen 2030 så gör vi inte det, sade också finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en uppmärksammad intervju med Svenska Dagbladet.

Måste ha stöd från folket

Miljösystemanalytikern Per Kågeson delar uppfattningen om att Sverige sannolikt inte når sina klimatmål med nuvarande handlingsplan.

Då krävs förändring.

Men samtidigt måste man ha stöd bland befolkningen för sådana insatser – som bland annat lider av höga bränslepriser.

– Det handlar dels om att tydligt förklara varför Sverige bör finnas bland de mest ambitiösa länderna, dels om att kompensera de mest utsatta hushållen för de merkostnader som omställningen är förknippad med, framhåller Per Kågeson i Dagens Nyheter.

Förslaget: 10 000 kronor per år

Forskaren föreslår att en ekonomisk kompensation skulle vara en bra idé för att skapa ett incitament bland svenska folket att stötta åtgärder för att nå klimatmålen – men som även innebär ökade kostnader.

– Under de tuffaste åren (innan kostnaderna börjar sjunka) kan det vara rimligt att kompensera hushållen med 5 000 – 10 000 kronor per år beroende på inkomstnivå och bostadsort, uttrycker Per Kågeson.

Enligt forskaren och debattören skulle pengarna delvis  kunna tas från EU:s sociala klimatfond som finns till för medlemsstater som presenterar en “social klimatplan”.

Gröna satsningar i nya budgeten

Regeringens budget förra året fick stor uppmärksamhet med anledning av kraftiga nedskärningar i fråga om klimat och miljö.

Hösten 2023 har man istället föreslagit nya satsningar för att minska utsläppen, bland annat stärker man det så kallade Klimatklivet för att stödja företag som vill dra ned på sina utsläpp i omställningen.

Sverige ska ha en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik. Vi ska fortsätta ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff.

– Det paket av åtgärder och satsningar som regeringen nu går fram med gör att Sverige kan arbeta långsiktigt och målmedvetet med klimatomställningen och minska utsläppen.

LÄS MER: Regeringen helvänder – lovar pengar till många bilägare

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


21 april 26

Ovanligt väderfenomen i Sverige – nu varnas fem län

2026 04 21

Ett sällsynt väderfenomen har drabbat Sverige.

Våren har varit ovanligt torr, vilket har lett till låga grundvattennivåer i södra Sverige.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar redan nu för vattenbrist i Skåne under sommaren.

Samtidigt varnar SGU för att ytterligare fyra län kan drabbas.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, säger SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne enligt TV4.

”Kräver mycket regn”

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, säger Calle Hjerne.

– Många av Skånes grundvattenmagasin kräver dessutom mycket regn för att få normala nivåer efter en längre torrperiod,

LÄS MER: Svenskar sviker semesterfavorit – bokningar har halverats

Vattenkvalitén kan försämras

SGU:s bedömning av risk för vattenbrist baseras på nuvarande grundvattennivåer och förväntade nivåer under de närmsta månaderna.

Samtidigt vägs den allmänna tillgången på grundvatten och användningen av grundvatten i olika områden också in i bedömningen.

– Vid låga grundvattennivåer finns det en förhöjd risk att inflödet till brunnar minskar eller upphör, men även att vattenkvaliteten försämras, säger Calle Hjerne.

– Det gäller dock långt ifrån alla eftersom grundvattentillgången varierar stort mellan olika platser och brunnar. En del upplever aldrig några utmaningar med vattenförsörjningen medan andra återkommande har problem.

LÄS OCKSÅ: Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen


21 april 2026

Anstormning väntas till Sverige – alla vill köpa samma dryck

2026 04 21

En ny skatt väntas locka mängder av finländare till Sverige.

Det indikerar en undersökning från den finska tidningen Iltalehti.

Anledningen är Finlands nya punktskatt på läskedrycker, som fått priset på Coca Cola, Pepsi och andra läskedrycker att skjuta i höjden.

Nu uppger flera läsksugna finländare att de planerar att göra stora inköp i Sverige för att spara pengar.

– Jag kommer inte köpa några av dessa överprisade produkter från butiken, utan skaffar ett större parti från Sverige eller Estland på en gång, framhåller en av tidningens läsare.

En annan läsare ger samma besked.

– Som tur är bor jag precis vid gränsen. Mina inköp kommer att göras i Sverige, uppger personen.

En tredje läsare, som också bor nära den svenska gränsen, uppger att alla inköp av läsk kommer att göras i svenska butiker.

– Jag har köpt mycket från Sverige hittills, och på grund av den här nyheten tror jag att jag alltid kommer att handla läsk där.

Stora prisskillnader

Skattehöjningen har lett till betydande prisskillnader mellan svenska och finska butiker, rapporterar Iltalehti.

I Finland kostar ett sexpack Coca-Cola 5,72 euro, motsvarande 61,55 kronor, hos finska livsmedelsjätten K Group.

Samma förpackning kostar 45,38 kronor hos Coop i Sverige, uppger tidningen.

Liknande prisskillnader noteras för mineralvatten. En 1,5-litersflaska mineralvatten från Evian kostar 5,45 euro hos K Group, vilket motsvarar 58,65 kronor. Samma flaska kostar omkring 20 kronor i Sverige.  

LÄS MER: Google går ut med varning – “radera illa kvickt” 

Finns inte i Sverige

Sverige har för närvarande ingen specifik skatt på läsk och andra sockersötade drycker.

Cancerfonden har dock argumenterar för producentavgift på läsk – det vill säga en avgift som producenterna betalar på sockersötad dryck. 

Organisationen menar att en sådan avgift skulle sänka sockerhalten i dryckerna. Det skulle i sin tur skulle gynna folkhälsan eftersom antalet fall av övervikt väntas minska.

– Tillsammans med ohälsosamma matvanor ligger övervikt och obesitas bakom cirka 5 procent av alla cancerfall. Tretton olika cancersjukdomar kan kopplas till övervikt och obesitas, skriver Cancerfonden på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Dramatiskt ras i Europa – Sverige går emot strömmen 

Foto: Tokaijiru

Text: Redaktionen