FÖRSLAG: Hushåll borde få 10 000 kronor i stöd

2023 09 18

Hushåll måste “mutas” för att acceptera en klimatpolitik med sänkta utsläpp.

Löften om sänkt reduktionsplikt och skydd mot kostnadsökningar vägde tungt i valet 2022 när Socialdemokraterna förlorade makten till Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Det medföljde också en omsvängning i klimatpolitiken som gett avtryck även i Europa.

– Når vi inte klimatmålen 2030 så gör vi inte det, sade också finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en uppmärksammad intervju med Svenska Dagbladet.

Måste ha stöd från folket

Miljösystemanalytikern Per Kågeson delar uppfattningen om att Sverige sannolikt inte når sina klimatmål med nuvarande handlingsplan.

Då krävs förändring.

Men samtidigt måste man ha stöd bland befolkningen för sådana insatser – som bland annat lider av höga bränslepriser.

– Det handlar dels om att tydligt förklara varför Sverige bör finnas bland de mest ambitiösa länderna, dels om att kompensera de mest utsatta hushållen för de merkostnader som omställningen är förknippad med, framhåller Per Kågeson i Dagens Nyheter.

Förslaget: 10 000 kronor per år

Forskaren föreslår att en ekonomisk kompensation skulle vara en bra idé för att skapa ett incitament bland svenska folket att stötta åtgärder för att nå klimatmålen – men som även innebär ökade kostnader.

– Under de tuffaste åren (innan kostnaderna börjar sjunka) kan det vara rimligt att kompensera hushållen med 5 000 – 10 000 kronor per år beroende på inkomstnivå och bostadsort, uttrycker Per Kågeson.

Enligt forskaren och debattören skulle pengarna delvis  kunna tas från EU:s sociala klimatfond som finns till för medlemsstater som presenterar en “social klimatplan”.

Gröna satsningar i nya budgeten

Regeringens budget förra året fick stor uppmärksamhet med anledning av kraftiga nedskärningar i fråga om klimat och miljö.

Hösten 2023 har man istället föreslagit nya satsningar för att minska utsläppen, bland annat stärker man det så kallade Klimatklivet för att stödja företag som vill dra ned på sina utsläpp i omställningen.

– Sverige ska ha en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik. Vi ska fortsätta ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff.

– Det paket av åtgärder och satsningar som regeringen nu går fram med gör att Sverige kan arbeta långsiktigt och målmedvetet med klimatomställningen och minska utsläppen.

LÄS MER: Regeringen helvänder – lovar pengar till många bilägare

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget ligger på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

30nov2025

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen