FÖRSLAG: Hushåll borde få 10 000 kronor i stöd

2023 09 18

Hushåll måste “mutas” för att acceptera en klimatpolitik med sänkta utsläpp.

Löften om sänkt reduktionsplikt och skydd mot kostnadsökningar vägde tungt i valet 2022 när Socialdemokraterna förlorade makten till Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Det medföljde också en omsvängning i klimatpolitiken som gett avtryck även i Europa.

– Når vi inte klimatmålen 2030 så gör vi inte det, sade också finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en uppmärksammad intervju med Svenska Dagbladet.

Måste ha stöd från folket

Miljösystemanalytikern Per Kågeson delar uppfattningen om att Sverige sannolikt inte når sina klimatmål med nuvarande handlingsplan.

Då krävs förändring.

Men samtidigt måste man ha stöd bland befolkningen för sådana insatser – som bland annat lider av höga bränslepriser.

– Det handlar dels om att tydligt förklara varför Sverige bör finnas bland de mest ambitiösa länderna, dels om att kompensera de mest utsatta hushållen för de merkostnader som omställningen är förknippad med, framhåller Per Kågeson i Dagens Nyheter.

Förslaget: 10 000 kronor per år

Forskaren föreslår att en ekonomisk kompensation skulle vara en bra idé för att skapa ett incitament bland svenska folket att stötta åtgärder för att nå klimatmålen – men som även innebär ökade kostnader.

– Under de tuffaste åren (innan kostnaderna börjar sjunka) kan det vara rimligt att kompensera hushållen med 5 000 – 10 000 kronor per år beroende på inkomstnivå och bostadsort, uttrycker Per Kågeson.

Enligt forskaren och debattören skulle pengarna delvis  kunna tas från EU:s sociala klimatfond som finns till för medlemsstater som presenterar en “social klimatplan”.

Gröna satsningar i nya budgeten

Regeringens budget förra året fick stor uppmärksamhet med anledning av kraftiga nedskärningar i fråga om klimat och miljö.

Hösten 2023 har man istället föreslagit nya satsningar för att minska utsläppen, bland annat stärker man det så kallade Klimatklivet för att stödja företag som vill dra ned på sina utsläpp i omställningen.

Sverige ska ha en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik. Vi ska fortsätta ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff.

– Det paket av åtgärder och satsningar som regeringen nu går fram med gör att Sverige kan arbeta långsiktigt och målmedvetet med klimatomställningen och minska utsläppen.

LÄS MER: Regeringen helvänder – lovar pengar till många bilägare

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen