FÖRSLAGET: Nordisk union – inte hänt på 500 år

2025 01 13

Allt fler röster höjs nu för en ny union bestående av de nordiska länderna.

Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island i en gemensam allians.

Det är en idé som funnits under en längre tid, men som nu samlar fler anhängare i kölvattnet av dramat om Grönland efter att USA:s tillträdande president Donald Trump inte gjort någon hemlighet av att han vill ta kontroll över ön.

En av dem nu som lyfter frågan är den den brittisk-danska journalisten Michael Booth.

– Ring Oslo, Stockholm och Helsingfors och etablera Nordiska unionen, framhåller han i en debattartikel i Politiken.

– Föreställ dig att de nordiska länderna gick samman i en verklig union. Både i förhållande till EU och BRICS-länderna skulle det vara bättre organiserat, disciplinerat och sammanhållet.

Experten: "Diskussion inledd"

Förslaget diskuteras flitigt i olika forum på nätet.

Och enligt Hans Mouritzen, senior forskare i utrikespolitik och diplomati vid det danska institutet för internationella studier (DIIS), är frågan mer aktuell än någonsin.

Han kallar förslaget för en “uppfinningsrik” idé, även om han själv inte tror på den i praktiken.

– Men det här vittnar om att en diskussion har inletts, säger Hans Mouritzen till danska TV2.

Stora problemet

Det största hindret mot en nordisk union skulle enligt experten vara att skydda ett enormt område utan en tillräcklig befolkningstäthet för att backa upp det.

Med andra ord skulle inte den norska oljan vara det stora problemet, som var den främsta anledningen till att norrmännen valde bort EU både 1972 och 1994.

Dessutom saknas en “ledarhund”.

– Det är svårt att komma överens om allt när man har flera länder som är ungefär lika stora, säger Hans Mourtizen.

Är osannolikt

Men om det osannolika skulle ske kan Hans Mouritzen helt klart föreställa sig att det nordiska förbundet skulle bli en aktör att räkna med internationellt.

Forskaren menar också att Nederländerna i så fall borde erbjudas medlemskap, men däremot inte de baltiska staterna.

– De har för många hang-ups i förhållande till Ryssland.

Den senaste formella nordiska unionen som existerade var Kalmarunionen som bildades 1397. Den upplöstes 1523.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 15

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen