Försöker bryta sig loss: delstat kan lämna USA

2023 09 07

USA:s 50:e och senaste delstat tar större och större kliv mot självständighet.

Den är med ett halvårs marginal USA:s yngsta delstat.

21 augusti 1959, sex månader efter Alaska, blev Hawaii en del av Amerikas förenta stater.

Men efter 64 års gemenskap kan ögruppen i Stilla havet ha tagit ett rejält avstamp mot att bryta sig loss och lämna USA, rapporterar The Guardian.

"Ockupanter"

På Hawaii finns det sedan tidigare ett motstånd bland många ursprungsinvånare över att tillhöra USA.

Man anser att Washington “ockuperar” öarna.

Motståndet har växt i takt med att klimatkrisen ökat, resurser blivit allt mindre och kapitalismen fått ett oundvikligt inflytande.

Och i efterdyningarna av de katastrofala skogsbränderna på ön Maui har nu kampen om suveränitet inte bara ökat – den skenar.

"Åk hem"

Bland annat har president Joe Biden kritiserats för att ha varit för passiv i samband med naturkatastrofen.

Beskedet om att Vita huset skulle förse drabbade hushåll med en check på 700 dollar för att tillgodose "omedelbara behov" ansågs vara långt ifrån tillräckligt – till och med förolämpande.

Dessutom har ilska riktats mot att Ukraina tilldelats stöd värt sammanlagt 12,1 miljarder dollar – medan jämförelsevis 8,2 miljoner dollar godkänts för Hawaii.

Då presidenten besökte Maui möttes Biden av arga invånare som höll upp skyltar som uppmanade honom att "åka hem".

– När vi pratar om suveränitet handlar det om att bokstavligen fysiskt och andligt ta tillbaka land som vi med tvång avlägsnades från, säger den hawaiianska aktivisten Noelani Ahia till The Guardian.

Utnyttjade brandoffer

Lahaina, Mauis största stad, ödelades i princip av bränderna.

Bara några dagar efter katastrofen försökte fastighetsmäklare, med aggressiva erbjudanden, fiska efter försäljningar.

Det fick Hawaiis guvernör Josh Green att utreda ett tillfälligt försäljningsstopp – och rädslan för att ursprungsbefolkningen som befunnit sig på ön i tusentals år ska fördrivas ytterligare har stigit.

Men amerikansk lag gäller – och då riskerar många hawaiianer att hamna sist i kön till bostäder.

– Guvernören får inte bara säga att en invånare i Hawaii får köpa det här huset och att någon från Kalifornien inte får göra det, sade Josh Green till Honolulu Civil Beat nyligen.

Före detta kungarike

Under stora delar av 1800-talet var Hawaii ett kungadöme och en internationellt erkänd suverän nation.

År 1893 störtades drottning Liluokalani i en amerikansk statskupp och USA tog därefter kontroll över öarna som utgjorde republiken Hawaii.

Hawaiianer är idag den enda ursprungsbefolkning i USA som saknar självstyrande rättigheter.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen