Försöker bryta sig loss: delstat kan lämna USA

2023 09 07

USA:s 50:e och senaste delstat tar större och större kliv mot självständighet.

Den är med ett halvårs marginal USA:s yngsta delstat.

21 augusti 1959, sex månader efter Alaska, blev Hawaii en del av Amerikas förenta stater.

Men efter 64 års gemenskap kan ögruppen i Stilla havet ha tagit ett rejält avstamp mot att bryta sig loss och lämna USA, rapporterar The Guardian.

"Ockupanter"

På Hawaii finns det sedan tidigare ett motstånd bland många ursprungsinvånare över att tillhöra USA.

Man anser att Washington “ockuperar” öarna.

Motståndet har växt i takt med att klimatkrisen ökat, resurser blivit allt mindre och kapitalismen fått ett oundvikligt inflytande.

Och i efterdyningarna av de katastrofala skogsbränderna på ön Maui har nu kampen om suveränitet inte bara ökat – den skenar.

"Åk hem"

Bland annat har president Joe Biden kritiserats för att ha varit för passiv i samband med naturkatastrofen.

Beskedet om att Vita huset skulle förse drabbade hushåll med en check på 700 dollar för att tillgodose "omedelbara behov" ansågs vara långt ifrån tillräckligt – till och med förolämpande.

Dessutom har ilska riktats mot att Ukraina tilldelats stöd värt sammanlagt 12,1 miljarder dollar – medan jämförelsevis 8,2 miljoner dollar godkänts för Hawaii.

Då presidenten besökte Maui möttes Biden av arga invånare som höll upp skyltar som uppmanade honom att "åka hem".

– När vi pratar om suveränitet handlar det om att bokstavligen fysiskt och andligt ta tillbaka land som vi med tvång avlägsnades från, säger den hawaiianska aktivisten Noelani Ahia till The Guardian.

Utnyttjade brandoffer

Lahaina, Mauis största stad, ödelades i princip av bränderna.

Bara några dagar efter katastrofen försökte fastighetsmäklare, med aggressiva erbjudanden, fiska efter försäljningar.

Det fick Hawaiis guvernör Josh Green att utreda ett tillfälligt försäljningsstopp – och rädslan för att ursprungsbefolkningen som befunnit sig på ön i tusentals år ska fördrivas ytterligare har stigit.

Men amerikansk lag gäller – och då riskerar många hawaiianer att hamna sist i kön till bostäder.

– Guvernören får inte bara säga att en invånare i Hawaii får köpa det här huset och att någon från Kalifornien inte får göra det, sade Josh Green till Honolulu Civil Beat nyligen.

Före detta kungarike

Under stora delar av 1800-talet var Hawaii ett kungadöme och en internationellt erkänd suverän nation.

År 1893 störtades drottning Liluokalani i en amerikansk statskupp och USA tog därefter kontroll över öarna som utgjorde republiken Hawaii.

Hawaiianer är idag den enda ursprungsbefolkning i USA som saknar självstyrande rättigheter.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen