Försöker bryta sig loss: delstat kan lämna USA

2023 09 07

USA:s 50:e och senaste delstat tar större och större kliv mot självständighet.

Den är med ett halvårs marginal USA:s yngsta delstat.

21 augusti 1959, sex månader efter Alaska, blev Hawaii en del av Amerikas förenta stater.

Men efter 64 års gemenskap kan ögruppen i Stilla havet ha tagit ett rejält avstamp mot att bryta sig loss och lämna USA, rapporterar The Guardian.

"Ockupanter"

På Hawaii finns det sedan tidigare ett motstånd bland många ursprungsinvånare över att tillhöra USA.

Man anser att Washington “ockuperar” öarna.

Motståndet har växt i takt med att klimatkrisen ökat, resurser blivit allt mindre och kapitalismen fått ett oundvikligt inflytande.

Och i efterdyningarna av de katastrofala skogsbränderna på ön Maui har nu kampen om suveränitet inte bara ökat – den skenar.

"Åk hem"

Bland annat har president Joe Biden kritiserats för att ha varit för passiv i samband med naturkatastrofen.

Beskedet om att Vita huset skulle förse drabbade hushåll med en check på 700 dollar för att tillgodose "omedelbara behov" ansågs vara långt ifrån tillräckligt – till och med förolämpande.

Dessutom har ilska riktats mot att Ukraina tilldelats stöd värt sammanlagt 12,1 miljarder dollar – medan jämförelsevis 8,2 miljoner dollar godkänts för Hawaii.

Då presidenten besökte Maui möttes Biden av arga invånare som höll upp skyltar som uppmanade honom att "åka hem".

– När vi pratar om suveränitet handlar det om att bokstavligen fysiskt och andligt ta tillbaka land som vi med tvång avlägsnades från, säger den hawaiianska aktivisten Noelani Ahia till The Guardian.

Utnyttjade brandoffer

Lahaina, Mauis största stad, ödelades i princip av bränderna.

Bara några dagar efter katastrofen försökte fastighetsmäklare, med aggressiva erbjudanden, fiska efter försäljningar.

Det fick Hawaiis guvernör Josh Green att utreda ett tillfälligt försäljningsstopp – och rädslan för att ursprungsbefolkningen som befunnit sig på ön i tusentals år ska fördrivas ytterligare har stigit.

Men amerikansk lag gäller – och då riskerar många hawaiianer att hamna sist i kön till bostäder.

– Guvernören får inte bara säga att en invånare i Hawaii får köpa det här huset och att någon från Kalifornien inte får göra det, sade Josh Green till Honolulu Civil Beat nyligen.

Före detta kungarike

Under stora delar av 1800-talet var Hawaii ett kungadöme och en internationellt erkänd suverän nation.

År 1893 störtades drottning Liluokalani i en amerikansk statskupp och USA tog därefter kontroll över öarna som utgjorde republiken Hawaii.

Hawaiianer är idag den enda ursprungsbefolkning i USA som saknar självstyrande rättigheter.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


7 oktober 2025

JUST NU: Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen