Försöker bryta sig loss: delstat kan lämna USA

2023 09 07

USA:s 50:e och senaste delstat tar större och större kliv mot självständighet.

Den är med ett halvårs marginal USA:s yngsta delstat.

21 augusti 1959, sex månader efter Alaska, blev Hawaii en del av Amerikas förenta stater.

Men efter 64 års gemenskap kan ögruppen i Stilla havet ha tagit ett rejält avstamp mot att bryta sig loss och lämna USA, rapporterar The Guardian.

"Ockupanter"

På Hawaii finns det sedan tidigare ett motstånd bland många ursprungsinvånare över att tillhöra USA.

Man anser att Washington “ockuperar” öarna.

Motståndet har växt i takt med att klimatkrisen ökat, resurser blivit allt mindre och kapitalismen fått ett oundvikligt inflytande.

Och i efterdyningarna av de katastrofala skogsbränderna på ön Maui har nu kampen om suveränitet inte bara ökat – den skenar.

"Åk hem"

Bland annat har president Joe Biden kritiserats för att ha varit för passiv i samband med naturkatastrofen.

Beskedet om att Vita huset skulle förse drabbade hushåll med en check på 700 dollar för att tillgodose "omedelbara behov" ansågs vara långt ifrån tillräckligt – till och med förolämpande.

Dessutom har ilska riktats mot att Ukraina tilldelats stöd värt sammanlagt 12,1 miljarder dollar – medan jämförelsevis 8,2 miljoner dollar godkänts för Hawaii.

Då presidenten besökte Maui möttes Biden av arga invånare som höll upp skyltar som uppmanade honom att "åka hem".

– När vi pratar om suveränitet handlar det om att bokstavligen fysiskt och andligt ta tillbaka land som vi med tvång avlägsnades från, säger den hawaiianska aktivisten Noelani Ahia till The Guardian.

Utnyttjade brandoffer

Lahaina, Mauis största stad, ödelades i princip av bränderna.

Bara några dagar efter katastrofen försökte fastighetsmäklare, med aggressiva erbjudanden, fiska efter försäljningar.

Det fick Hawaiis guvernör Josh Green att utreda ett tillfälligt försäljningsstopp – och rädslan för att ursprungsbefolkningen som befunnit sig på ön i tusentals år ska fördrivas ytterligare har stigit.

Men amerikansk lag gäller – och då riskerar många hawaiianer att hamna sist i kön till bostäder.

– Guvernören får inte bara säga att en invånare i Hawaii får köpa det här huset och att någon från Kalifornien inte får göra det, sade Josh Green till Honolulu Civil Beat nyligen.

Före detta kungarike

Under stora delar av 1800-talet var Hawaii ett kungadöme och en internationellt erkänd suverän nation.

År 1893 störtades drottning Liluokalani i en amerikansk statskupp och USA tog därefter kontroll över öarna som utgjorde republiken Hawaii.

Hawaiianer är idag den enda ursprungsbefolkning i USA som saknar självstyrande rättigheter.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


9 jan 2025

Många svenskar ska få pengar på kontot – minst 1 200 kronor

2026 01 09

Kompensation ska betalas ut till tiotusentals svenska hushåll.

Under de senaste veckorna har stormarna hållit stora delar av Sverige i ett järngrepp.

Enligt Svenska Kraftnät har minst 60 000 hushåll drabbats av strömavbrott till följd av stormen Johannes och det efterföljande snöovädret Anna.

Över 23 000 av dem har varit utan el i minst 24 timmar och elbolaget Ellevio beskriver det som “det värsta sedan stormen Gudrun", enligt SVT.

Men hushållen ska kompenseras.

Eljättarna lovar så kallad avbrottsersättning till dem som varit utan el under en längre tid. Enligt den information som finns på bolagens hemsidor kan det handla om tusentals kronor.

Ersättningen baseras på hushållens årliga elnätskostnad.

– Om du har haft ett sammanhängande strömavbrott i mer än 12 timmar betalar vi automatiskt ut en avbrottsersättning till dig. Det är en lagstadgad kompensation som alla elnätsföretag betalar ut till sina elanvändare, framhåller Ellevio som varit värst drabbat med cirka 11 500 strömlösa kunder.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Minst 1 200 kronor

Det hushåll som varit utan ström i minst tolv timmar kan räkna med att få minst 1 200 kronor utbetalt. Som mest kan man få 300 procent av den beräknade årliga nätkostnaden för abonnemanget, vilket innebär ett minibelopp på 15 600 kronor för den som varit utan el i tolv dagar.

– Syftet är att täcka eventuella skador och kostnader som uppstår till följd av strömavbrottet, förklarar Ellevio.

Men även Eon och Vattenfall, som också har haft tusentals drabbade kunder, måste betala ut avbrottsersättning.

– Du behöver inte anmäla detta till oss, utan vi återkommer till dig med besked, försäkrar Eon.

Har du drabbats av ytterligare problem till följd av elavbrotten kan mer ersättning bli aktuellt.

– Om avbrottsersättningen inte täcker dina kostnader kan du ha rätt till skadestånd för den resterande delen, understryker Vattenfall.

Avbrottsperiod Ersättning av beräknad årlig nätkostnad Minimibelopp i kr
12 – 24 tim 12,5 % 1 200
24 – 48 tim 37,5 % 2 400
48 – 72 tim 62,5 % 3 600
72 – 96 tim 87,5 % 4 800
96 – 120 tim 112,5 % 6 000
120 – 144 tim 137,5 % 7 200
144 – 168 tim 162,5 % 8 400
168 – 192 tim 187,5 % 9 600
192 – 216 tim 212,5 % 10 800
216 – 240 tim 237,5 % 12 000
240 – 264 tim 262,5 % 13 200
264 – 288 tim 287,5 % 14 400
Över 288 tim 300,0 % 15 600

Källa: Ellevio

LÄS MER: Nordea: Så mycket pengar ska du spara varje månad

Foto:

Text: Redaktionen


8 jan 2026

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992. 

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen