Första debatten inför USA-valet nära

2023 08 17

Nu drar Republikanernas primärvalskampanj igång på allvar.

En lång rad kandidater i USA:s högerparti Republikanerna har meddelat att de ställer upp i presidentvalet som sker tisdagen den 5 november 2024.

Intrasslad

Den första stora bataljen utgörs av primärvalen där respektive parti ska utse vem som ska nomineras som partiets kandidat.

Inom Demokraterna väntas Joe Biden vinna enkelt och den stora frågan är i stället hur det går inom Republikanerna där Donald Trump leder stort – men samtidigt är intrasslad i en mängd rättegångar.

Krav för att delta

På onsdag kväll den 23 augusti amerikansk tid äger den första TV-debatten rum mellan Republikanernas kandidater.

– För att kvalificera sig till debatten kräver Republikanska Nationella Kommittén att kandidaterna får minst 1 procent i flera olika mätningar, uppger Politico.

Dessutom krävs 40 000 pengagivare, så kallade donatorer.

Därutöver behöver kandidaterna även signera ett löfte om att stödja partiets slutliga kandidat.

Här är kandidaterna som bedöms vara kvalificerade så här långt enligt kandidaternas egna kampanjer.

Ron DeSantis

Floridas guvernör Ron DeSantis som ligger två i nästan alla mätningar kvalar lätt in till debatten.

Hans kampanj uppger även att han har signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

DeSantis har på sistone dock tappat i många mätningar och kampanjen har tvingats dra ner sin budget,

Nikki Haley

Den tidigare South Carolinaguvernören och FN-ambassadören Nikki Haley är den enda kvinnan som uppfyller kraven att delta i första debatten.

Hon driver en professionell och målinriktad kampanj men har ännu inte lyft nämnvärt i mätningarna.

Hon riktar sparsam och indirekt kritik mot Trump

Doug Burgum

North Dakotaguvernören Doug Burgum har meddelat att han kvalificerar för debatten.

– Guvernören ser fram emot att berätta om sitt fokus för ekonomin, energin och säkerhetspolitiken.

Det säger hans talesman.

Tim Scott

South Carolinasenatorn Tim Scott har både kvalificerat för debatten och undertecknat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

– Republikanerna är redo för ett konservativt ledarskap med ryggrad som kommer att krossa kartellerna, stå upp mot Kina och försvara det USA vi alla älskar, säger han till Politico.

Vivek Ramaswamy

38-åriga entreprenören Vivek Ramaswamy var den första som kvalificerade för debatten då han var den första som meddelade att han undertecknat kravet.

Chris Christie och Mike Pence

Två av de mest namnkunniga kandidaterna – före detta New Jerseyguvernören Chris Christie och tidigare vicepresidenten Mike Pence klarar kravet för opinionsmätningarna.

Men de har ännu inte signerat kravet om att stödja den vinnande kandidaten.

Emellertid uppger deras kampanjer att de kommer att signera kravet.

Donald Trump

I solklar ledning i mätningarna återfinns Donald Trump som emellertid framhållit att han inte har något behov av att delta i debatten och att han inte vill skriva under kravet.

Samtidigt har betonat att han kommer att delta i debatten vilket skapar viss förvirring.

Osäkerheten kring Trumps debattnärvaro väntas få stort fokus dagarna inför debatten.

Foto: K Sikkema

Text: Redaktionen


JUST NU: Expert varnar – ”Statskupp hotar USA”

2025 06 13

En expert hävdar att en statskupp hotar USA.

President Donald Trump visar allt tydligare att han inte bryr sig om rättsstaten.

Det menar den svenska seniorprofessorn Claes Sandgren vid Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholms universitet.

Nu varnar professorn för att USA hotas av en statskupp – som i själva verket kanske redan pågår.

”Auktoritär kleptokrati”

I en debattartikel i DN hävdar Sandgren att tecknen på en pågående statskupp i USA blir allt tydligare.

Donald Trumps beslut att sätta in nationalgardet och 700 marinsoldater mot protesterna i Kalifornien är bara det senaste av en lång rad tecken på en ”pågående statskupp”, menar Sandgren.

Nu varnar han för att Trump kan ta steget fullt ut och göra USA till en auktoritär stat, inte minst eftersom Trump starkt har ifrågasatt domstolar och rättsväsende.

– Den här samhälleliga omvälvningen utgör en fortlöpande statskupp som omvandlar USA till en allt mer auktoritär kleptokrati, menar Claes Sandgren i debattartikeln.

Sandgren räknar upp exempel på hur Trump kräver omgivningens ”blinda lojalitet” till honom, snarare än till konstitutionen.

Och det finns ett specifikt sätt för Trump att ta steget i en tydligare auktoritär riktning, menar Sandgren.

”Fullbordar statskuppen”

Om Donald Trump väljer att trotsa en dom av Högsta domstolen så skulle situationen bli riktigt allvarlig, menar professorn.

– Skulle Trump trotsa en klar dom av Högsta domstolen, skulle det utlösa en konstitutionell kris som fullbordar statskuppen, skriver Claes Sandgren.

Det kan ligga nära till hands för Trump att göra detta i samband med en dom om tullarnas laglighet, menar debattören.

Sandgren varnar också för att Trump kan åberopa ett nationellt nödläge.

– Som historikern Timothy Snyder påpekat skulle Trump kunna åberopa ett nationellt nödläge, såsom ett terrordåd, som grund för att lysa ut ett undantagstillstånd, skriver seniorprofessorn, och påpekar att Hitler gjorde så 1933.

Omdiskuterat dokument

Uppfattningen att Donald Trump är ute efter att styra USA i mer auktoritär riktning har uttalats av många av Trumps kritiker.

Många har hänvisat till det omdiskuterade dokumentet ”Project 2025”, som har framtagits av tankesmedjan The Heritage Foundation men som många kopplar till Trump och MAGA-rörelsen. ”Project 2025” har av kritiker beskrivits som en plan för att omvandla USA till en auktoritär stat.

Donald Trump har uppgett att han inte ens har läst dokumentet. CNN hävdade dock i januari att många av Trumps första åtgärder som president stämde överens med planerna i dokumentet.

Det har också spekulerats i huruvida Trump har för avsikt att försöka sitta kvar en tredje mandatperiod från 2028, trots att detta strider mot konstitutionen. Trump har dock avvisat detta och hänvisat till att det inte är tillåtet.

Foto: Official White House Photo by Abe McNatt

Text: Redaktionen


Bilder skapar storbråk – många väldigt upprörda

2025 06 13

Bilder har väckt upprörda känslor i en svensk stad.

Illustrationer som har använts av socialförvaltningen i Göteborg får hård kritik.

Bilderna, som har använts som behandlingsmaterial för att hjälpa barn och unga, beskrivs som rasistiska.

Illustreras som apor

I ett behandlingskoncept som kallas för ”Arga apor” har socialförvaltningen använt sig av illustrationer som av kritiker beskrivs som rasistiska, rapporterar DN.

De illustrerade bilderna skildrar bland annat apor i tröjor märkta med ordet ”Orten”, och en apa iklädd hijab, enligt tidningen.

Bildmaterialet skulle användas i beteendeterapi för att hjälpa barn och unga att resonera kring hur man hanterar känslor. Men bilderna har väckt mycket starka reaktioner.

– Det här bidrar till strukturell rasism. Det är inte meningen, det förstår man. Men det gör det, säger socialarbetaren Bettan Byvald, som har protesterat mot bilderna, till tidningen.

”Hur omedveten kan ledningen vara?”

Efter kritiken har socialförvaltningen bytt ut aporna mot andra djur, och bett om ursäkt.

Men kritikerna menar att skadan redan är skedd, och tycker att misstaget är anmärkningsvärt. Många har blivit väldigt upprörda över bilderna.

– Alla vet att apa används som ett skällsord. Hur omedveten kan en ledning vara? Hur mycket okunskap får finnas? säger Bettan Byvald till tidningen.

Men nu har socialförvaltningen alltså bytt ut bilderna och bett om ursäkt. Man understryker också att olika djur har använts i illustrationerna, inte bara apor.

Utsatta områden

Det är socialförvaltningen i nordöstra Göteborg som har använt sig av de kritiserade bilderna.

Nordöstra Göteborg inkluderar stadsdelar som Angered, Kortedala och Bergsjön. Flera områden i nordöstra Göteborg räknas som utanförskapsområden.

Det framgår bland annat i en kartläggning som SCB och Boverket presenterade i november 2024, där man kartlade 180 områden runt om i Sverige där 710 000 människor uppges vara drabbade av socialt utanförskap.

Invånare i nordöstra Göteborg har också drabbats hårt av lågkonjunkturen, och socialförvaltningens utgifter för ekonomiskt bistånd har därför rusat, rapporterade GP nyligen. Socialförvaltningen har därför tvingats införa ett sparpaket.

Foto: Bilderboken

Text: Redaktionen