Första EU-landet att kräva vaccinpass för att få handla mat eller gå till jobbet

2021 07 18

Flera EU-länder ökar pressen på ovaccinerade och nu inför det första landet krav på vaccinpass för att få handla i matbutiker och för att få besöka sin arbetsplats.

Cypern går nu längre än alla andra EU-länder och från och med tisdag införs krav på vaccinpass för att få göra bland annat följande:

◾Handla i livsmedelsbutiker

◾Handla i andra butiker

◾Åka kollektivtrafik

◾Gå på restaurang

◾Besöka banker

Kravet kommer helt enkelt att gälla alla offentliga platser inomhus rapporterar Deutsche Welle.

Gratistester upphör

Förutom vaccinpass godtas även intyg på att man haft covid-19 det senaste halvåret eller ett negativt PCR-test som genomförts de senaste 72 timmarna. För att pressa på ytterligare för att få alla att vaccinera sig har regeringen beslutat att upphöra med gratistester och att upphöra med tester för ovaccinerade anställda. Syftet är att få så många som möjligt att vaccinera sig för att hejda pandemin.

Ovaccinerade utgör hot

Cyperns president Nicos Anastasiades anser att ovaccinerade personer utgör ett hot mot friheten för alla som har vaccinerats.

– Vi vill inte begränsa rätten för de som vaccinerat sig att njuta av sin frihet. Den stora massan ska inte utsättas för fara på grund av några få, säger presidenten.

Smittspridningen har ökat kraftigt i Cypern på sistone och i veckan har det största antalet dagliga smittfall under hela pandemin registrerats.

ANALYS
Nu är det inte längre bristen på vaccin som är den främsta utmaningen enligt flera länder utan även den minoritet personer som avstår från att vaccinera sig. Därför agerar flera regeringar för att öka vaccinationstäckningen så mycket som möjligt.

En metod flera länder använder sig av är att ta bort gratisintyg för de som istället för vaccinpass har kunnat uppvisa intyg om att de inte är smittade.

Länder resonerar olika när det gäller balansen mellan följande:

🔸De ovaccinerades frihet och rättigheten att inte vaccinera sig.

🔸Kampen mot pandemin och plikten att vaccinera sig.

Foto: CDC

[yop_poll id="373"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen