Första EU-landet att kräva vaccinpass för att få handla mat eller gå till jobbet

2021 07 18

Flera EU-länder ökar pressen på ovaccinerade och nu inför det första landet krav på vaccinpass för att få handla i matbutiker och för att få besöka sin arbetsplats.

Cypern går nu längre än alla andra EU-länder och från och med tisdag införs krav på vaccinpass för att få göra bland annat följande:

◾Handla i livsmedelsbutiker

◾Handla i andra butiker

◾Åka kollektivtrafik

◾Gå på restaurang

◾Besöka banker

Kravet kommer helt enkelt att gälla alla offentliga platser inomhus rapporterar Deutsche Welle.

Gratistester upphör

Förutom vaccinpass godtas även intyg på att man haft covid-19 det senaste halvåret eller ett negativt PCR-test som genomförts de senaste 72 timmarna. För att pressa på ytterligare för att få alla att vaccinera sig har regeringen beslutat att upphöra med gratistester och att upphöra med tester för ovaccinerade anställda. Syftet är att få så många som möjligt att vaccinera sig för att hejda pandemin.

Ovaccinerade utgör hot

Cyperns president Nicos Anastasiades anser att ovaccinerade personer utgör ett hot mot friheten för alla som har vaccinerats.

– Vi vill inte begränsa rätten för de som vaccinerat sig att njuta av sin frihet. Den stora massan ska inte utsättas för fara på grund av några få, säger presidenten.

Smittspridningen har ökat kraftigt i Cypern på sistone och i veckan har det största antalet dagliga smittfall under hela pandemin registrerats.

ANALYS
Nu är det inte längre bristen på vaccin som är den främsta utmaningen enligt flera länder utan även den minoritet personer som avstår från att vaccinera sig. Därför agerar flera regeringar för att öka vaccinationstäckningen så mycket som möjligt.

En metod flera länder använder sig av är att ta bort gratisintyg för de som istället för vaccinpass har kunnat uppvisa intyg om att de inte är smittade.

Länder resonerar olika när det gäller balansen mellan följande:

🔸De ovaccinerades frihet och rättigheten att inte vaccinera sig.

🔸Kampen mot pandemin och plikten att vaccinera sig.

Foto: CDC

[yop_poll id="373"]

01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen