10 juni 2026

Första EU-landet att kräva vaccinpass för att få handla mat eller gå till jobbet

2021 07 18

Flera EU-länder ökar pressen på ovaccinerade och nu inför det första landet krav på vaccinpass för att få handla i matbutiker och för att få besöka sin arbetsplats.

Cypern går nu längre än alla andra EU-länder och från och med tisdag införs krav på vaccinpass för att få göra bland annat följande:

◾Handla i livsmedelsbutiker

◾Handla i andra butiker

◾Åka kollektivtrafik

◾Gå på restaurang

◾Besöka banker

Kravet kommer helt enkelt att gälla alla offentliga platser inomhus rapporterar Deutsche Welle.

Gratistester upphör

Förutom vaccinpass godtas även intyg på att man haft covid-19 det senaste halvåret eller ett negativt PCR-test som genomförts de senaste 72 timmarna. För att pressa på ytterligare för att få alla att vaccinera sig har regeringen beslutat att upphöra med gratistester och att upphöra med tester för ovaccinerade anställda. Syftet är att få så många som möjligt att vaccinera sig för att hejda pandemin.

Ovaccinerade utgör hot

Cyperns president Nicos Anastasiades anser att ovaccinerade personer utgör ett hot mot friheten för alla som har vaccinerats.

– Vi vill inte begränsa rätten för de som vaccinerat sig att njuta av sin frihet. Den stora massan ska inte utsättas för fara på grund av några få, säger presidenten.

Smittspridningen har ökat kraftigt i Cypern på sistone och i veckan har det största antalet dagliga smittfall under hela pandemin registrerats.

ANALYS
Nu är det inte längre bristen på vaccin som är den främsta utmaningen enligt flera länder utan även den minoritet personer som avstår från att vaccinera sig. Därför agerar flera regeringar för att öka vaccinationstäckningen så mycket som möjligt.

En metod flera länder använder sig av är att ta bort gratisintyg för de som istället för vaccinpass har kunnat uppvisa intyg om att de inte är smittade.

Länder resonerar olika när det gäller balansen mellan följande:

🔸De ovaccinerades frihet och rättigheten att inte vaccinera sig.

🔸Kampen mot pandemin och plikten att vaccinera sig.

Foto: CDC

[yop_poll id="373"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen