FÖRSVARET VARNAR: Jätteprojekt kan hota Sveriges säkerhet

2025 04 28

Stora mängder sällsynta jordartsmetaller har identifierats i Kirunaområdet i norra Sverige.

Det meddelade LKAB i januari 2023. Enligt det statliga bolaget finns det mer än två miljoner ton oxider av sällsynta jordartsmetaller i marken.

Ett enormt fynd för Sverige.

Metallerna är en extremt viktig resurs världen över eftersom de används i modern teknik – bland annat för att tillverka elbilar, vindturbiner och elektronik.

– Det här är goda nyheter inte bara för LKAB, regionen och för svenskarna utan även för Europa och för klimatet. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i vår del av världen och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjliggöra den gröna omställningen, sade Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB, när fyndet offentliggjordes.

Varnar: Hotar Sverige säkerhet

Det stora fyndet i norra Sverige kommer dock med en baksida.

Försvarsmakten varnar för att resurserna kan vara ett potentiellt hot mot Sveriges säkerhet. Den snabba taken av nyetablerade företag och gruvor kan utgöra ett hot, enligt Claes Christensson, underättelse- och säkerhetschef Norra militärregionen.

– Svenska tillgångar till naturresurser och naturresurser generellt har historiskt varit en orsak till konflikter, säger han till SVT Nyheter.

Snabbspår för gruvbrytningen

Tillståndsprocessen för utvinningen av metallerna har påskyndats av EU. I slutet av mars förkortades processen från tio år till drygt två år.

Tempot oroar det svenska försvaret.

– Den gröna omställningen och det tempot som den har just nu kan innebära ett potentiellt säkerhetshot för Försvarsmakten eller för svenska intressen, säger Claes Christensson till tv-kanalen.

Militärchefen pekar ut flera hotbilder. Han nämner bland annat inresande arbetskraft till Sverige.

– Ryssland använder det som en hybridaktivitet för att genomföra främmande underrättelseinhämtning genom ombud, säger Christensson och tillägger:

– En annan del i omställningen gäller etablering av företag. Det är bra, men vi måste veta vilka företag som etablerar sig och vad som är deras syfte.

Fakta: Sällsynta jordartsmetaller

- Sällsynta jordartsmetaller är en grupp bestående av 17 metalliska grundämnen, av vilka flera besitter speciella konduktiva (förmåga att leda elektricitet och värme) och magnetiska egenskaper. Fyra av dessa – praseodym, dysprosium, terbium och neodym – anses särskilt viktiga.

- Namnet till trots är metallerna inte ”sällsynta”, utan ungefär lika vanligt förekommande i jordskorpan som exempelvis bly och tenn. Vad som däremot i någon mån är ”sällsynt” är fyndigheter med låga uranhalter där de ekonomiskt viktigaste metallerna finns i tillräckligt hög koncentration för att det ska vara lönsamt att bryta dem.

- Experter bedömer trots detta att de ekonomiskt lönsamma fyndigheterna kan möta världens behov i över hundra år. Det är alltså inte bristen på fyndigheter som oroar, utan snarare Kinas kontroll över värdekedjan.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Amanda Sehlstedt resp Bezav Mahmod Försvarsmakten

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen