FÖRSVARET VARNAR: Jätteprojekt kan hota Sveriges säkerhet

2025 04 28

Stora mängder sällsynta jordartsmetaller har identifierats i Kirunaområdet i norra Sverige.

Det meddelade LKAB i januari 2023. Enligt det statliga bolaget finns det mer än två miljoner ton oxider av sällsynta jordartsmetaller i marken.

Ett enormt fynd för Sverige.

Metallerna är en extremt viktig resurs världen över eftersom de används i modern teknik – bland annat för att tillverka elbilar, vindturbiner och elektronik.

–  Det här är goda nyheter inte bara för LKAB, regionen och för svenskarna utan även för Europa och för klimatet. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i vår del av världen och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjliggöra den gröna omställningen, sade Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB, när fyndet offentliggjordes.

Varnar: Hotar Sverige säkerhet

Det stora fyndet i norra Sverige kommer dock med en baksida. 

Försvarsmakten varnar för att resurserna kan vara ett potentiellt hot mot Sveriges säkerhet. Den snabba taken av nyetablerade företag och gruvor kan utgöra ett hot, enligt Claes Christensson, underättelse- och säkerhetschef Norra militärregionen. 

– Svenska tillgångar till naturresurser och naturresurser generellt har historiskt varit en orsak till konflikter, säger han till SVT Nyheter.

Snabbspår för gruvbrytningen

Tillståndsprocessen för utvinningen av metallerna har påskyndats av EU. I slutet av mars förkortades processen från tio år till drygt två år.

Tempot oroar det svenska försvaret.

– Den gröna omställningen och det tempot som den har just nu kan innebära ett potentiellt säkerhetshot för Försvarsmakten eller för svenska intressen, säger Claes Christensson till tv-kanalen. 

Militärchefen pekar ut flera hotbilder. Han nämner bland annat inresande arbetskraft till Sverige.

– Ryssland använder det som en hybridaktivitet för att genomföra främmande underrättelseinhämtning genom ombud, säger Christensson och tillägger:

– En annan del i omställningen gäller etablering av företag. Det är bra, men vi måste veta vilka företag som etablerar sig och vad som är deras syfte.

Fakta: Sällsynta jordartsmetaller

- Sällsynta jordartsmetaller är en grupp bestående av 17 metalliska grundämnen, av vilka flera besitter speciella konduktiva (förmåga att leda elektricitet och värme) och magnetiska egenskaper. Fyra av dessa – praseodym, dysprosium, terbium och neodym – anses särskilt viktiga.

- Namnet till trots är metallerna inte ”sällsynta”, utan ungefär lika vanligt förekommande i jordskorpan som exempelvis bly och tenn. Vad som däremot i någon mån är ”sällsynt” är fyndigheter med låga uranhalter där de ekonomiskt viktigaste metallerna finns i tillräckligt hög koncentration för att det ska vara lönsamt att bryta dem.

- Experter bedömer trots detta att de ekonomiskt lönsamma fyndigheterna kan möta världens behov i över hundra år. Det är alltså inte bristen på fyndigheter som oroar, utan snarare Kinas kontroll över värdekedjan.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Amanda Sehlstedt resp Bezav Mahmod Försvarsmakten

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen