FÖRSVARSMAKTEN: Ny konfliktzon har öppnats – Sverige agerar

2023 12 01

Det svenska försvaret riktar blicken mot Östersjön.

Tillsammans med nio andra länder från försvarssamarbetet JEF, Joint Expeditionary Force, kommer Marinen medverka i att stärka den militära närvaron i Östersjön och Nordatlanten.

Beslutet har fattats efter den senaste tidens skador som upptäckts på kablar och ledningar i Östersjön – bland annat har en svensk-estnisk telekommunikationskabel och en finsk gasledning skadats.  

Den svensk-estniska undervattensledningen uppges ha skadats vid ungefär samma tidpunkt som den finska gasledningen. 

Flera experter och bedömare har flaggat för att Ryssland sannolikt har ett finger med i spelet. Kina har även pekats ut som en potentiell aktör.

”Ingen slump”

Enligt Försvarsmakten är det ingen slump att undervattensinfrastruktur har präglats av flertalet sabotage det senaste året.

– 95 procent av internettrafiken går via undervattenskablar. Dessutom finns där gasledningar och elkablar som är vitala för att det västerländska samhället ska fungera såväl i vardagen, som i kris eller krig, framhåller myndigheten i ett uttalande.  

Ny konfliktzon

Försvarsmakten drar en slutsats av den senaste tiden sabotage.

Havsbotten har blivit en ny konfliktzon som fienden kan utnyttja.

Nu står Sverige och dess allierade inför en svår utmaning.

Efter kalla krigets slut  byggdes mängder med kommunikationskablar och gasledningar utan något ordentligt skydd i åtanke.

Mycket av infrastrukturen under vattnet är därför svår att bevaka.

–  Undervattensstriden har klara fördelar genom att den just genomförs med dolt uppträdande och möjliggör verksamhet och underrättelseinhämtning med låg risk för upptäckt jämfört med liknande verksamhet genomförd med ytfartyg eller luftfarkoster.

– Vattnet är svårgenomträngligt, ubåtar och obemannade undervattensfarkoster har möjlighet att operera dolt vilket också innebär att motståndaren kan det, förklarar kommendör Paula Wallenburg, som är chef för Första ubåtsflottiljen och väl bekant med miljön under ytan.

Stort område 

Undervattenskablarna och ledningarna sträcker sig över ett enormt område, vilket är ytterligare en utmaning för den svenska marinen.

– Med tanke på att undervattensinfrastrukturen löper över långa sträckor är det omöjligt att hela tiden ha kontroll på varje meter. Sedan löper kablarna över såväl olika länders territorialhav, ekonomiska zon och internationellt vatten, som alla har olika legala regler, ibland förlegade, över vad vi får göra som stat, säger Marinchef Ewa Skoog Haslum.

Inte ensamma

Den svenska marina närvaron till sjöss har ökat betydligt de senaste åren. De nästkommande tio åren ska marinens kapacitet stärkas ytterligare.

Sverige bedriver även ett omfattande samarbete med flera länder.

Tillsammans med Natos marina styrkor övervaka den svenska marinen Östersjön och övriga omgivande vattenområden. 

– Även om Sverige i skrivande stund ännu inte är Natomedlem så är vi med som partner i det pågående samarbetet. Vid varje sabotageförsök har Nato förstärkt sin närvaro i Östersjön, understryker Försvarsmakten.

När Sverige släpps in i försvarsalliansen kommer samarbetet att stärkas ytterligare.

–  Som alliansmedlem kommer vi att båda kunna dela med oss, men även själva få tillgång till mer underrättelseinformation och på så sätt jobba proaktivt och mer effektivt. Men det står helt klart att såväl vi, Nato som andra länder tar frågan på stort allvar, säger Marinchef Ewa Skoog Haslum.

Foto: Örjan Wallers Försvarsmakten

Text: Redaktionen


11 jun 26

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen