FÖRSVARSMAKTEN: Så kan Ryssland attackera Sverige

2024 11 29

– Ryssland är den enskilt största hotaktören mot Sveriges säkerhet, och bedöms även vara den enda aktören i Sveriges närområde som utgör ett militärt hot.

Det framhåller Säkerhetspolisen (Säpo) i sin analys av hotbilden mot Sverige.

Enligt överbefälhavare Michael Claesson är det dock osannolikt att Sverige utsätts för en fullskalig invasion om Ryssland går till attack mot väst.

Men Sverige kan komma att påverkas på andra sätt, menar ÖB.

I en intervju med Di konstaterar Claesson att ett krig mot Ryssland snarare skulle innebära att tillgång på vissa varor stryps, stopp i betalningsflöden och internetkommunikation, sabotage på svensk mark och mängder av desinformation från rysk sida.

– Och naturligtvis långsiktig precisionsbekämpning, alltså precis det som Ukraina är utsatt för: missiler, robotar och kamikazedrönare mot både militära och civila mål, säger ÖB till tidningen.

Vidare konstaterar Claesson att den ryska krigsmakten sannolikt skulle vända blicken mot strategiskt viktiga öar i Östersjön.

– Det kan handla om tillfällig ockupation av öar som kan ge taktiska, operativa och strategiska fördelar – som Åland, Gotland, Bornholm och de estniska öarna.

Polen: ”Kan landa på svenska öarna”

Natojätten Polen har tidigare pekat ut svenska öar som ett potentiellt militärt mål för Ryssland.

– Ryssland är redo att landa på någon av de svenska öarna, sade Jarosław Stróżyk, chef för Polens underättelseavdelning för kontraspionage, till tidningen Dziennik Gazeta Prawna i maj.

Stróżyk specificerade inte vilka öar han menar, men sannolikt syftar han på Gotland och Öland.

Norge: Högst tre år på oss

I dag beräknas Rysslands försvarsutgifter uppgå till 6,3 procent av landets BNP. Motsvarande siffra för Natoländerna är i genomsnitt 2,7 procent.

Flera västländer har varnat för att ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland skulle ge den ryska krigsmakten tid att rusta upp och förbereda nya militära offensiver mot länder i Europa.

Ett av flera länder som slagit larm är Sveriges grannland Norge.

Eirik Kristoffersen, chef för den norska försvarsmakten, anser att Nato har högst tre år på sig att förbereda sig för krig mot Ryssland.

Enligt Kristoffersen bedömning kommer Ryssland ha förmåga att utföra en konventionell attack mot Nato om 2–3 år.

– Vid ett tillfälle sa någon att det kommer att ta tio år för Ryssland att bygga upp sin militära kapacitet igen. Men jag tror att vi är tillbaka till mindre än tio år på grund av den industriella bas som nu finns i Ryssland, sade försvarschefen till Bloomberg i juni.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen