FÖRSVARSMAKTEN: Så kan Ryssland attackera Sverige

2024 11 29

– Ryssland är den enskilt största hotaktören mot Sveriges säkerhet, och bedöms även vara den enda aktören i Sveriges närområde som utgör ett militärt hot.

Det framhåller Säkerhetspolisen (Säpo) i sin analys av hotbilden mot Sverige.

Enligt överbefälhavare Michael Claesson är det dock osannolikt att Sverige utsätts för en fullskalig invasion om Ryssland går till attack mot väst.

Men Sverige kan komma att påverkas på andra sätt, menar ÖB.

I en intervju med Di konstaterar Claesson att ett krig mot Ryssland snarare skulle innebära att tillgång på vissa varor stryps, stopp i betalningsflöden och internetkommunikation, sabotage på svensk mark och mängder av desinformation från rysk sida.

– Och naturligtvis långsiktig precisionsbekämpning, alltså precis det som Ukraina är utsatt för: missiler, robotar och kamikazedrönare mot både militära och civila mål, säger ÖB till tidningen.

Vidare konstaterar Claesson att den ryska krigsmakten sannolikt skulle vända blicken mot strategiskt viktiga öar i Östersjön.

– Det kan handla om tillfällig ockupation av öar som kan ge taktiska, operativa och strategiska fördelar – som Åland, Gotland, Bornholm och de estniska öarna.

Polen: ”Kan landa på svenska öarna”

Natojätten Polen har tidigare pekat ut svenska öar som ett potentiellt militärt mål för Ryssland.

– Ryssland är redo att landa på någon av de svenska öarna, sade Jarosław Stróżyk, chef för Polens underättelseavdelning för kontraspionage, till tidningen Dziennik Gazeta Prawna i maj.

Stróżyk specificerade inte vilka öar han menar, men sannolikt syftar han på Gotland och Öland.

Norge: Högst tre år på oss

I dag beräknas Rysslands försvarsutgifter uppgå till 6,3 procent av landets BNP. Motsvarande siffra för Natoländerna är i genomsnitt 2,7 procent.

Flera västländer har varnat för att ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland skulle ge den ryska krigsmakten tid att rusta upp och förbereda nya militära offensiver mot länder i Europa.

Ett av flera länder som slagit larm är Sveriges grannland Norge.

Eirik Kristoffersen, chef för den norska försvarsmakten, anser att Nato har högst tre år på sig att förbereda sig för krig mot Ryssland.

Enligt Kristoffersen bedömning kommer Ryssland ha förmåga att utföra en konventionell attack mot Nato om 2–3 år.

– Vid ett tillfälle sa någon att det kommer att ta tio år för Ryssland att bygga upp sin militära kapacitet igen. Men jag tror att vi är tillbaka till mindre än tio år på grund av den industriella bas som nu finns i Ryssland, sade försvarschefen till Bloomberg i juni.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen