FÖRSVARSMAKTEN: Så kan Ryssland attackera Sverige

2024 11 29

– Ryssland är den enskilt största hotaktören mot Sveriges säkerhet, och bedöms även vara den enda aktören i Sveriges närområde som utgör ett militärt hot.

Det framhåller Säkerhetspolisen (Säpo) i sin analys av hotbilden mot Sverige.

Enligt överbefälhavare Michael Claesson är det dock osannolikt att Sverige utsätts för en fullskalig invasion om Ryssland går till attack mot väst.

Men Sverige kan komma att påverkas på andra sätt, menar ÖB.

I en intervju med Di konstaterar Claesson att ett krig mot Ryssland snarare skulle innebära att tillgång på vissa varor stryps, stopp i betalningsflöden och internetkommunikation, sabotage på svensk mark och mängder av desinformation från rysk sida.

– Och naturligtvis långsiktig precisionsbekämpning, alltså precis det som Ukraina är utsatt för: missiler, robotar och kamikazedrönare mot både militära och civila mål, säger ÖB till tidningen.

Vidare konstaterar Claesson att den ryska krigsmakten sannolikt skulle vända blicken mot strategiskt viktiga öar i Östersjön.

– Det kan handla om tillfällig ockupation av öar som kan ge taktiska, operativa och strategiska fördelar – som Åland, Gotland, Bornholm och de estniska öarna.

Polen: ”Kan landa på svenska öarna”

Natojätten Polen har tidigare pekat ut svenska öar som ett potentiellt militärt mål för Ryssland.

– Ryssland är redo att landa på någon av de svenska öarna, sade Jarosław Stróżyk, chef för Polens underättelseavdelning för kontraspionage, till tidningen Dziennik Gazeta Prawna i maj.

Stróżyk specificerade inte vilka öar han menar, men sannolikt syftar han på Gotland och Öland.

Norge: Högst tre år på oss

I dag beräknas Rysslands försvarsutgifter uppgå till 6,3 procent av landets BNP. Motsvarande siffra för Natoländerna är i genomsnitt 2,7 procent.

Flera västländer har varnat för att ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland skulle ge den ryska krigsmakten tid att rusta upp och förbereda nya militära offensiver mot länder i Europa.

Ett av flera länder som slagit larm är Sveriges grannland Norge.

Eirik Kristoffersen, chef för den norska försvarsmakten, anser att Nato har högst tre år på sig att förbereda sig för krig mot Ryssland.

Enligt Kristoffersen bedömning kommer Ryssland ha förmåga att utföra en konventionell attack mot Nato om 2–3 år.

– Vid ett tillfälle sa någon att det kommer att ta tio år för Ryssland att bygga upp sin militära kapacitet igen.  Men jag tror att vi är tillbaka till mindre än tio år på grund av den industriella bas som nu finns i Ryssland, sade försvarschefen till Bloomberg i juni.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen