Förvirring om Kalle Anka – folk har missförstått samma sak

2024 12 25

Idag kommer sannolikt närmare tre miljoner svenskar att bänka sig framför tv:n.

15.00 är ett heligt klockslag på julafton.

För 64:e gången i rad är det dags för Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.

Men det finns en detalj i en av de mest populära julhälsningarna som många tycks ha missförstått.

Blandar ihop

I julkortet från Kalle Ankas fotografiska expedition hamnar den folkkära ankan i trångmål med en fågel.

Men vad är det egentligen för fågel det handlar om?

Nästan alla tycks tro att det är en hackspett, rapporterar Sveriges Radio efter att ha frågat runt på stan.

En del tror till och med att det är Hacke Hackspett, som inte ens är en Disney-karaktär.

Någon hackspett är det dock inte tal om, förklarar Dick Liljegren som är hackspettsexpert på NordensArk.

– Vi blandar ihop de här två. Det finns tropiska hackspettar i djungeln så inget fel i det. De är inte så busiga, men de kan vara lite tjattriga sinsemellan, säger han till radion.

Här är fågeln

Fågeln i Kalle Anka är en motmotchachalacan, mer känd som ”Aracua” vilket är ett brasilianskt namn för “djungelns clown”.

– Den har en spetsig vass näbb, plus att en del hackspettar är ju röda på hjässan. Sedan försvinner likheterna, säger Dick Liljegren som förklarar att aracuan är en tropisk hönsfågel.

Aracua/motmotchachalaca. Foto: Cláudio Dias Timm

Förändrats flera gånger

Genom åren har Kalle Ankas jul förändrats och gjorts om flera gånger.

Bland annat har "Djungelboken" och "Askungen" försvunnit i omgångar, och 1998 saknades Robin Hood på grund av att rättigheterna hade gått ut.

Även "Tjuren Ferdinand" byttes ut vid ett tillfälle och ersattes av “Den fula ankungen” – men SVT fick backa efter en massiv kritikstorm.

Klipp har tagits bort

Flera filmer har även klippts om, ibland för att de varit för långa och ibland för att de ansetts vara våldsamma eller ur tiden.

Till exempel har en scen tagits bort från “Musse Piggs camping” där Långben sticker en gaffel i eluttaget.

Mycket uppmärksamhet fick också rensningen av förlegade nidbilder i “Tomtens verkstad”, då scenerna med en blond flicka, en svart docka och en kosackdansande man plockades bort då de ansågs symbolisera stereotyper.

Beslutet fattades av Disney – inte av SVT som var maktlösa i frågan.

– Det är mer en självsaneringssak för Disney, sade SVT:s kommunikationsansvarig för Disney i Norden, Linda Andersson, till tv-kanalen vid ett tidigare tillfälle.

Stenhård sekretess

Kalle Ankas jul är en klassisk tv-tradition i Sverige.

Avtalet mellan SVT och Disney är emellertid präglat av stenhård sekretess. Ingen förutom parterna själva vet hur långt avtalet sträcker sig och hur många år framöver som tv-kanalen säkrat upp rättigheterna.

– Vi kan inte lova någonting. Jag är ledsen, har Karolina Stallwood, inköpschef på SVT, tidigare sagt till SVT.

Foto: Taha resp K. Li

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen