Förvirring om Kalle Anka – folk har missförstått samma sak

2024 12 25

Idag kommer sannolikt närmare tre miljoner svenskar att bänka sig framför tv:n.

15.00 är ett heligt klockslag på julafton.

För 64:e gången i rad är det dags för Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.

Men det finns en detalj i en av de mest populära julhälsningarna som många tycks ha missförstått.

Blandar ihop

I julkortet från Kalle Ankas fotografiska expedition hamnar den folkkära ankan i trångmål med en fågel.

Men vad är det egentligen för fågel det handlar om?

Nästan alla tycks tro att det är en hackspett, rapporterar Sveriges Radio efter att ha frågat runt på stan.

En del tror till och med att det är Hacke Hackspett, som inte ens är en Disney-karaktär.

Någon hackspett är det dock inte tal om, förklarar Dick Liljegren som är hackspettsexpert på NordensArk.

– Vi blandar ihop de här två. Det finns tropiska hackspettar i djungeln så inget fel i det. De är inte så busiga, men de kan vara lite tjattriga sinsemellan, säger han till radion.

Här är fågeln

Fågeln i Kalle Anka är en motmotchachalacan, mer känd som ”Aracua” vilket är ett brasilianskt namn för “djungelns clown”.

– Den har en spetsig vass näbb, plus att en del hackspettar är ju röda på hjässan. Sedan försvinner likheterna, säger Dick Liljegren som förklarar att aracuan är en tropisk hönsfågel.

Aracua/motmotchachalaca. Foto: Cláudio Dias Timm

Förändrats flera gånger

Genom åren har Kalle Ankas jul förändrats och gjorts om flera gånger.

Bland annat har "Djungelboken" och "Askungen" försvunnit i omgångar, och 1998 saknades Robin Hood på grund av att rättigheterna hade gått ut.

Även "Tjuren Ferdinand" byttes ut vid ett tillfälle och ersattes av “Den fula ankungen” – men SVT fick backa efter en massiv kritikstorm.

Klipp har tagits bort

Flera filmer har även klippts om, ibland för att de varit för långa och ibland för att de ansetts vara våldsamma eller ur tiden.

Till exempel har en scen tagits bort från “Musse Piggs camping” där Långben sticker en gaffel i eluttaget.

Mycket uppmärksamhet fick också rensningen av förlegade nidbilder i “Tomtens verkstad”, då scenerna med en blond flicka, en svart docka och en kosackdansande man plockades bort då de ansågs symbolisera stereotyper.

Beslutet fattades av Disney – inte av SVT som var maktlösa i frågan.

– Det är mer en självsaneringssak för Disney, sade SVT:s kommunikationsansvarig för Disney i Norden, Linda Andersson, till tv-kanalen vid ett tidigare tillfälle.

Stenhård sekretess

Kalle Ankas jul är en klassisk tv-tradition i Sverige.

Avtalet mellan SVT och Disney är emellertid präglat av stenhård sekretess. Ingen förutom parterna själva vet hur långt avtalet sträcker sig och hur många år framöver som tv-kanalen säkrat upp rättigheterna.

– Vi kan inte lova någonting. Jag är ledsen, har Karolina Stallwood, inköpschef på SVT, tidigare sagt till SVT.

Foto: Taha resp K. Li

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen