Förvirring om Kalle Anka – folk har missförstått samma sak

2024 12 25

Idag kommer sannolikt närmare tre miljoner svenskar att bänka sig framför tv:n.

15.00 är ett heligt klockslag på julafton.

För 64:e gången i rad är det dags för Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.

Men det finns en detalj i en av de mest populära julhälsningarna som många tycks ha missförstått.

Blandar ihop

I julkortet från Kalle Ankas fotografiska expedition hamnar den folkkära ankan i trångmål med en fågel.

Men vad är det egentligen för fågel det handlar om?

Nästan alla tycks tro att det är en hackspett, rapporterar Sveriges Radio efter att ha frågat runt på stan.

En del tror till och med att det är Hacke Hackspett, som inte ens är en Disney-karaktär.

Någon hackspett är det dock inte tal om, förklarar Dick Liljegren som är hackspettsexpert på NordensArk.

– Vi blandar ihop de här två. Det finns tropiska hackspettar i djungeln så inget fel i det. De är inte så busiga, men de kan vara lite tjattriga sinsemellan, säger han till radion.

Här är fågeln

Fågeln i Kalle Anka är en motmotchachalacan, mer känd som ”Aracua” vilket är ett brasilianskt namn för “djungelns clown”.

– Den har en spetsig vass näbb, plus att en del hackspettar är ju röda på hjässan. Sedan försvinner likheterna, säger Dick Liljegren som förklarar att aracuan är en tropisk hönsfågel.

Aracua/motmotchachalaca. Foto: Cláudio Dias Timm

Förändrats flera gånger

Genom åren har Kalle Ankas jul förändrats och gjorts om flera gånger.

Bland annat har "Djungelboken" och "Askungen" försvunnit i omgångar, och 1998 saknades Robin Hood på grund av att rättigheterna hade gått ut.

Även "Tjuren Ferdinand" byttes ut vid ett tillfälle och ersattes av “Den fula ankungen” – men SVT fick backa efter en massiv kritikstorm.

Klipp har tagits bort

Flera filmer har även klippts om, ibland för att de varit för långa och ibland för att de ansetts vara våldsamma eller ur tiden.

Till exempel har en scen tagits bort från “Musse Piggs camping” där Långben sticker en gaffel i eluttaget.

Mycket uppmärksamhet fick också rensningen av förlegade nidbilder i “Tomtens verkstad”, då scenerna med en blond flicka, en svart docka och en kosackdansande man plockades bort då de ansågs symbolisera stereotyper.

Beslutet fattades av Disney – inte av SVT som var maktlösa i frågan.

– Det är mer en självsaneringssak för Disney, sade SVT:s kommunikationsansvarig för Disney i Norden, Linda Andersson, till tv-kanalen vid ett tidigare tillfälle.

Stenhård sekretess

Kalle Ankas jul är en klassisk tv-tradition i Sverige.

Avtalet mellan SVT och Disney är emellertid präglat av stenhård sekretess. Ingen förutom parterna själva vet hur långt avtalet sträcker sig och hur många år framöver som tv-kanalen säkrat upp rättigheterna.

– Vi kan inte lova någonting. Jag är ledsen, har Karolina Stallwood, inköpschef på SVT, tidigare sagt till SVT.

Foto: Taha resp K. Li

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 03 09

Under de närmaste dagarna kommer fler poliser att synas på och längs vägarna.

Detta eftersom polisen genomför extra hastighetskontroller över hela landet den här veckan.

I synnerhet kommer polisen att vara mer närvarande på vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt. Dessa vägar är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Målet: Ingen ska dö eller skadas

Den nationella trafikveckan är en del av det övergripande målet för svenskt trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Tillsammans med andra myndigheter arbetar polisen för att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

Att hålla rätt hastighet kan vara helt avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får.

– Genom att hålla rätt hastighet ökar möjligheterna att reagera i tid vid en oväntad händelse och det är avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Det kanske kan verka märkligt att vi informerar i förväg om hastighetskontroller men vi ser att människor i större utsträckning följer hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor. Det märks också på olycksstatistiken, säger polisens trafikstrateg Ursula Edström.

– Polisens yttersta mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon, utan att alla trafikanter som rör sig på vägarna ska kunna komma fram tryggt och säkert.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

FAKTA: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU. Polisen arbetar i trafikmiljön alla andra veckor på året också.

Källa: Polismyndigheten

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen