FRAMGÅNG FÖR ERDOGAN: Sverige utvisar man till Turkiet

2022 12 03

Sverige utlämnar en man som är medlem i organisationen PKK till Turkiet.

Mannen sökte asyl i Sverige 2015 efter att ha fått en dom men fick då avslag på sin ansökan.

Han dömdes till fängelse i sex år och tio månader för att vara medlem i den terrorklassade organisationen PKK.

Efter att flyget från Stockholm landat i Turkiet fördes han till Istanbuls flygplatspolis och greps omedelbart, rapporterar turkiska medier.

Del av avtal

Utvisningen ska ha skett under fredagen och är en del av den kravställning som Turkiet riktat mot Sverige.

Turkiet har ett antal krav som Sverige ska uppfylla för att bli accepterade in i Nato av landet.

Att utlämna personer som har samröre med PKK är en del av det avtalet.

Politisk framgång

Utlämningen är en stor politisk framgång för Turkiets president Erdogan då det symboliserar att Sverige vill hålla sin del av avtalet.

Turkiets krav på Sverige och Finland handlar utöver utlämningarna om att “sluta finansiera terrorism” och lyfta vapensanktioner, uppger SVT.

– Nu när Turkiet säger sig vara nöjda så frågar man sig om Sverige har vunnit något mer än ett medlemskap i Nato, säger Michael Sahlin, före detta ambassadör i Ankara.

Ska bli bättre

Ulf Kristersson (M) har tidigare uttryckt sin optimism om Sveriges inträde i Nato och understrukit vikten av ett svenskt medlemskap.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att samarbetet mellan Turkiet och Sverige kan bli bättre.

– Om man tittar länder där det fungerar bra så bygger det oftast på ett nära samarbete polismyndigheter emellan. Det tror jag att det finns goda möjligheter att åstadkomma även i det här fallet, säger han.

Efter Rysslands invasion

Det var efter Rysslands invasion av Ukraina som Sveriges dåvarande regering beslutade sig för att ansöka om medlemskap i Nato.

Det var den 16 maj i år som beslutet fattades med brett stöd i riksdagen.

– Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland (invitee), vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer, uppger regeringen på sin hemsida.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny lågpriskedja kommer till Sverige

2026 03 26

Ytterligare konkurrens på lågprismarknaden är på gång.

Kedjor som Rusta, Clas Ohlson och Dollarstore kommer att få utökad konkurrens i Sverige.

Detta eftersom att den finländska lågprisjätten Puuilo kommer att stiga in på den svenska lågprismarknaden.

Kedjan har i dagsläget 60 butiker i Sveriges grannland i öst – och satsar på ett 100-tal i Norden inom fyra år, rapporterar Market.

Ny lågpriskedja

Hos Puuilo finns bland annat byggmaterial, elartiklar, hushållsprodukter, trädgårdsartiklar och verktyg.

Exakt när kedjan gör entré på den svenska marknaden är ännu oklart – men en Sverigechef har utsetts och en första butik ska öppnas inom 18 månader.

– Inmarschen i Sverige väntar runt hörnet, uppger Market.

Det är Puuilo

Puuilo grundades år 1982 och är en av de ledande lågprisvaruhuskedjorna i Finland.

– Puuilo startade som en snickarverkstad, förklarar kedjan om sin historia.

– Först fanns det sex gamla bussar, som gick runt Finlands byars och städers marknadsplatser, och sålde järnvaror. I början av 2000-talet övergavs bussarna och byggandet av affärer började.

Kedjan omsatte förra året 442 miljoner euro – en ökning med 15 procent.

Rörelseresultatet landade på 75 miljoner euro.

Läs mer: Hushållen varnas för prischock – på grund av vädret

Sedan tidigare

Redan förra året aviserade kedjan att de hade för avsikt att expandera till den svenska marknaden.

Detta i samband med en delårsrapport.

– Puuoilos ledning har reviderat sin uppskattning av butikspotentialen i Finland uppåt till över 90 butiker, meddelade bolaget i fjol.

– Företaget kommer också att inleda en organisk internationell expansion, för vilken det kommer att öppna butiker i Sverige.

“Noggrant utvärderat”

Så här lät det från vd Juha Saarela då:

– Vi ser betydligt större potential att utöka vårt butiksnätverk i Finland än vad vi tidigare beräknat, sade han då.

– Dessutom har vi noggrant utvärderat utsikterna för Puuilo-butiker utomlands och kommer att testa butiker i Sverige under strategiperioden.

Läs mer: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen