FRAMGÅNG FÖR ERDOGAN: Sverige utvisar man till Turkiet

2022 12 03

Sverige utlämnar en man som är medlem i organisationen PKK till Turkiet.

Mannen sökte asyl i Sverige 2015 efter att ha fått en dom men fick då avslag på sin ansökan.

Han dömdes till fängelse i sex år och tio månader för att vara medlem i den terrorklassade organisationen PKK.

Efter att flyget från Stockholm landat i Turkiet fördes han till Istanbuls flygplatspolis och greps omedelbart, rapporterar turkiska medier.

Del av avtal

Utvisningen ska ha skett under fredagen och är en del av den kravställning som Turkiet riktat mot Sverige.

Turkiet har ett antal krav som Sverige ska uppfylla för att bli accepterade in i Nato av landet.

Att utlämna personer som har samröre med PKK är en del av det avtalet.

Politisk framgång

Utlämningen är en stor politisk framgång för Turkiets president Erdogan då det symboliserar att Sverige vill hålla sin del av avtalet.

Turkiets krav på Sverige och Finland handlar utöver utlämningarna om att “sluta finansiera terrorism” och lyfta vapensanktioner, uppger SVT.

– Nu när Turkiet säger sig vara nöjda så frågar man sig om Sverige har vunnit något mer än ett medlemskap i Nato, säger Michael Sahlin, före detta ambassadör i Ankara.

Ska bli bättre

Ulf Kristersson (M) har tidigare uttryckt sin optimism om Sveriges inträde i Nato och understrukit vikten av ett svenskt medlemskap.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att samarbetet mellan Turkiet och Sverige kan bli bättre.

– Om man tittar länder där det fungerar bra så bygger det oftast på ett nära samarbete polismyndigheter emellan. Det tror jag att det finns goda möjligheter att åstadkomma även i det här fallet, säger han.

Efter Rysslands invasion

Det var efter Rysslands invasion av Ukraina som Sveriges dåvarande regering beslutade sig för att ansöka om medlemskap i Nato.

Det var den 16 maj i år som beslutet fattades med brett stöd i riksdagen.

– Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland (invitee), vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer, uppger regeringen på sin hemsida.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen