FRAMGÅNG FÖR ERDOGAN: Sverige utvisar man till Turkiet

2022 12 03

Sverige utlämnar en man som är medlem i organisationen PKK till Turkiet.

Mannen sökte asyl i Sverige 2015 efter att ha fått en dom men fick då avslag på sin ansökan.

Han dömdes till fängelse i sex år och tio månader för att vara medlem i den terrorklassade organisationen PKK.

Efter att flyget från Stockholm landat i Turkiet fördes han till Istanbuls flygplatspolis och greps omedelbart, rapporterar turkiska medier.

Del av avtal

Utvisningen ska ha skett under fredagen och är en del av den kravställning som Turkiet riktat mot Sverige.

Turkiet har ett antal krav som Sverige ska uppfylla för att bli accepterade in i Nato av landet.

Att utlämna personer som har samröre med PKK är en del av det avtalet.

Politisk framgång

Utlämningen är en stor politisk framgång för Turkiets president Erdogan då det symboliserar att Sverige vill hålla sin del av avtalet.

Turkiets krav på Sverige och Finland handlar utöver utlämningarna om att “sluta finansiera terrorism” och lyfta vapensanktioner, uppger SVT.

– Nu när Turkiet säger sig vara nöjda så frågar man sig om Sverige har vunnit något mer än ett medlemskap i Nato, säger Michael Sahlin, före detta ambassadör i Ankara.

Ska bli bättre

Ulf Kristersson (M) har tidigare uttryckt sin optimism om Sveriges inträde i Nato och understrukit vikten av ett svenskt medlemskap.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att samarbetet mellan Turkiet och Sverige kan bli bättre.

– Om man tittar länder där det fungerar bra så bygger det oftast på ett nära samarbete polismyndigheter emellan. Det tror jag att det finns goda möjligheter att åstadkomma även i det här fallet, säger han.

Efter Rysslands invasion

Det var efter Rysslands invasion av Ukraina som Sveriges dåvarande regering beslutade sig för att ansöka om medlemskap i Nato.

Det var den 16 maj i år som beslutet fattades med brett stöd i riksdagen.

– Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland (invitee), vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer, uppger regeringen på sin hemsida.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA ska slå till mot ryssflaggat fartyg – Kreml vädjar

2026 01 06

USA uppges planera att stoppa en oljetanker som befinner sig på flykt.

Fartyget i fråga har historiskt transporterat venezuelansk och iransk råolja och har tidigare sanktionerats av det amerikanska finansdepartementet.

Det uppger två amerikanska tjänstemän med insyn i planerna, enligt CBS News.

Tankfartyget, som går under namnet Marinera, ska ha förföljts av USA i en månad och ett försök att borda skeppet ska redan ha gjorts, enligt samma uppgifter.

Marinera seglade tidigare med Panamas flagga, men har sedan en tid tillbaka bytt till rysk flagg.

– Vilket potentiellt skulle kunna komplicera känsliga samtal mellan USA och Ryssland om att avsluta Kremls krig i Ukraina, erfar CBS.

Kan vara på väg till Ryssland

Det aktuella fartyget förekommer i ett register över ryska fartyg som hör hemma i hamnen i den ryska staden Sotji. Enligt New York Times kan båten vara på väg till den ryska hamnstaden Murmansk.

Strax innan uppgifterna om att USA planerar att stoppa fartyget har Putinregimen officiellt vädjat till amerikanerna om att upphöra med alla försök att göra så.

– De två tjänstemännen som är bekanta med planerna på att stoppa Marinera sade att USA hellre skulle beslagta fartyget än att sänka det och sade att operationen skulle kunna likna den som genomfördes förra månaden då amerikanska marinsoldater och specialstyrkor som arbetar med den amerikanska kustbevakningen beslagtog The Skipper, en stor råoljetanker som seglar från Guyana, efter att fartyget hade lämnat hamn i Venezuela, uppger CBS.

LÄS MER: Kreml hånar Donald Trump

Uppgifter: fartygen kan beväpnas

Enligt källor från amerikanska underrättelsetjänsten har venezuelanska myndigheter diskuterat att placera beväpnad militär, och förklä dem till civila, på olika tankfartyg. Det ska också ha diskuterats att beväpna fartygen med luftförsvarssystem från sovjettiden, enligt CBS.

I december införde USA:s president Donald Trump en “total och fullständig blockad” av redan sanktionerade venezuelanska oljetankfartyg.

– Chocken för dem kommer att vara någonting de aldrig sett förut – tills de återlämnar all olja, mark och andra tillgångar som de tidigare stal från oss till USA, framhöll Trump på Truth Social vid tillfället.

LÄS MER: Ryska militärbloggare avundsjuka – ”j-vla idioter”

Arkivfoto: S. Joe resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen