Friedrich Merz kallar till krismöte

2025 05 06

Friedrich Merz skulle bli Tysklands nästa förbundskansler, men stoppades i sista stund. 

Trots att hans parti vunnit valet och hade en koalition klar, fick han inte tillräckligt med röster i parlamentet.

Merz, som leder Kristdemokraterna (CDU/CSU), fick 310 röster – sex färre än de 316 som krävs för att säkra kanslerposten. 

Detta trots att hans koalition med Socialdemokraterna (SPD) egentligen har en majoritet i parlamentet, rapporterar Focus.

Eget folk röstade emot    

Enligt tidningen Süddeutsche röstade minst 18 ledamöter från Merz egen sida emot honom. Det handlar om ledamöter från Kristdemokraterna (CDU/CSU) och Socialdemokraterna (SPD), som tillsammans har majoritet.

Den nya koalitionen blev klar så sent som i april. 

Ändå verkar det finnas starkt motstånd mot Merz som kansler, även från det egna laget.

Krismöte efter misslyckandet   

Efter den misslyckade omröstningen har CDU, CSU och SPD kallat till krissamtal för att analysera situationen och besluta om nästa steg, rapporterar Deutsche Welle. 

En andra omröstning kan enligt Der Spiegel hållas redan på fredag, men det förutsätter att alla partier avstår från ordinarie tidsfrister.

Förbundsdagen har enligt den tyska grundlagen nu fjorton dagar på sig att välja Merz  eller en annan kandidat, med absolut majoritet. 

Skulle det inte lyckas, kan en tredje och sista omröstning hållas där en kandidat kan väljas med enkel majoritet, enligt BBC.

Framtiden osäker    

Friedrich Merz, 69 år, leder Kristdemokraterna och blev störst i valet i februari. Koalitionen med SPD skulle ha banat väg för honom – men nu är hans framtid som kansler osäker.

Foto: Steffen Prößdorf

Text: Redaktionen

”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen

Enorm framgång för Ukraina – återhämtat mer än hälften

2025 12 27

Från Ryssland kommer återkommande rapporter om hur tillvaron blir alltmer ansträngd för befolkningen.

Detsamma gäller tillvaron för företagen och industrin i landet.

Men från ukrainskt håll kommer nu besked om en enorm framgång.

Har lyckats vända trenden

Många av Ukrainas företag går starkt, och särskilt de inom teknikområdet.

– Ukrainas IT-sektor har vuxit med över 54 procent på fem år och nådde 6,4 miljarder dollar i export förra året enligt siffror från Ukrainas nationalbank, säger teknikexperten Olga Shapoval till Kyiv Post.

– Ukrainas teknikmarknad återhämtar sig snabbt efter nedgången orsakad av invasionen 2022. Investeringarna ökade från 236 miljoner dollar 2022 och 209 miljoner dollar 2023 till 462 miljoner dollar 2024, vilket är mer än hälften av förkrigstoppen på 832 miljoner dollar 2021.

Säljer mycket utomlands

Den starka utvecklingen bidrar starkt till den ukrainska ekonomin.

– Även mitt i den fullskaliga invasionen fortsätter 4 500 IT-företag och 310 000 yrkesverksamma att verka, vilket genererar cirka 1 miljard dollar i skatter årligen. Totalt säljer 93 procent av företagen sina tjänster utomlands, vilket gör sektorn till en av de mest exportinriktade i Europa, säger Olga Shapoval.

LÄS OCKSÅ: Guldpriset chockerar - inte hänt sedan 1979

Ekonomin har drabbats hårt

Rysslands invasion av Ukraina har slagit hårt mot landet.

Också ekonomin har drabbats hårt, men beskriv ändå som motståndskraftig av den internationella samarbetsorganisationen OECD.

– Ukrainas ekonomi har varit motståndskraftig, stödd av effektiva politiska åtgärder och betydande externt stöd, uppger organisationen i en analys.

Zelenskyj till USA

Imorgon planerar Ukrainas president Zelenskyj att besöka Donald Trump i Florida.

Syftet är att fortsätta diskussionen kring en vapenvila.

– Trump har uttryckt en försiktig optimism om att nå ett fredsavtal under besöket, rapporterar RBC-Ukraine.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

Foto: President of USA office

Text: Redaktionen