Fritt fall för norska kungahuset – pressas mot drastisk förändring

2024 09 09

Norska kungahuset är just nu skakat av skandaler, och kan tvingas till en mycket radikal förändring.

Norska kungahuset har varit väldigt omskrivet på senare tid – skandalerna har avlöst varandra.

Det handlar bland annat om kronprinsessan Mette Marits son, Marius Borg Høiby, som har erkänt att han har misshandlat sin tidigare flickvän när han var påverkad av alkohol och droger.

Men det har också handlat om prinsessan Märtha Louise och hennes skandalomsusade bröllop med schamanan Durek Verrett, som väckt stor ilska hos norska folket.

Och nu vill folket tvinga kungahuset till en mycket drastisk förändring, visar en ny opinionsmätning, enligt NRK.

Vill avsätta prinsessan

Hela sju av tio norrmän tycker att prinsessan Märtha Louise bör fråntas sin titel.

Samtidigt ligger stödet för den norska monarkin på en rekordlåg nivå, enligt undersökningen.

Prinsessan Märtha Louise har fått utstå hård kritik på senare tid, bland annat för att hon och maken sålde bildrättigheterna till bröllopet till Netflix och tidningen Hello.

Prinsessan och hennes make har tidigare bland annat kritiserats för att de har lanserat en gin inför vigseln. Det anses olämpligt att använda sin kungliga ställning för att sälja sprit.

Och nu har norska folket alltså fått nog. Nästan 70 procent vill att kungen fråntar prinsessan hennes titel. Ett beslut som i så fall bara kan fattas av Norges kung Harald V.

”Fallet sensationellt”

Stödet för den norska monarkin ligger samtidigt på rekordlåga 62 procent.

Det är en mycket anmärkningsvärd siffra, eftersom Norge tidigare har haft ett exceptionellt högt stöd för kungahuset.

2017, när kungaparet fyllde 80 år, hade monarkin 81 procent av folket bakom sig, enligt kanalen.

Men nu har stödet alltså sjunkit lavinartat, enligt Norstats mätningar för NRK.

– Det är värt att notera att kungariket Norge fortfarande har mer än dubbelt så många anhängare som republiken Norge, säger Tor Bomann-Larsen, historiker och kunglig bokförfattare, till kanalen.

– Men det dramatiska fallet under sommaren i år måste sägas vara sensationellt, tillägger han.

Foto: Sølve Sundsbø / Det kongelige hoff resp Frankie Fouganthin Wikipedia

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen