Fritt fall för norska kungahuset – pressas mot drastisk förändring

2024 09 09

Norska kungahuset är just nu skakat av skandaler, och kan tvingas till en mycket radikal förändring.

Norska kungahuset har varit väldigt omskrivet på senare tid – skandalerna har avlöst varandra.

Det handlar bland annat om kronprinsessan Mette Marits son, Marius Borg Høiby, som har erkänt att han har misshandlat sin tidigare flickvän när han var påverkad av alkohol och droger.

Men det har också handlat om prinsessan Märtha Louise och hennes skandalomsusade bröllop med schamanan  Durek Verrett, som väckt stor ilska hos norska folket.

Och nu vill folket tvinga kungahuset till en mycket drastisk förändring, visar en ny opinionsmätning, enligt NRK.

Vill avsätta prinsessan

Hela sju av tio norrmän tycker att prinsessan Märtha Louise bör fråntas sin titel.

Samtidigt ligger stödet för den norska monarkin på en rekordlåg nivå, enligt undersökningen.

Prinsessan Märtha Louise har fått utstå hård kritik på senare tid, bland annat för att hon och maken sålde bildrättigheterna till bröllopet till Netflix och tidningen Hello.

Prinsessan och hennes make har tidigare bland annat kritiserats för att de har lanserat en gin inför vigseln. Det anses olämpligt att använda sin kungliga ställning för att sälja sprit.

Och nu har norska folket alltså fått nog. Nästan 70 procent vill att kungen fråntar prinsessan hennes titel. Ett beslut som i så fall bara kan fattas av Norges kung Harald V.

”Fallet sensationellt”

Stödet för den norska monarkin ligger samtidigt på rekordlåga 62 procent.

Det är en mycket anmärkningsvärd siffra, eftersom Norge tidigare har haft ett exceptionellt högt stöd för kungahuset.

2017, när kungaparet fyllde 80 år, hade monarkin 81 procent av folket bakom sig, enligt kanalen.

Men nu har stödet alltså sjunkit lavinartat, enligt Norstats mätningar för NRK.

– Det är värt att notera att kungariket Norge fortfarande har mer än dubbelt så många anhängare som republiken Norge, säger Tor Bomann-Larsen, historiker och kunglig bokförfattare, till kanalen.

– Men det dramatiska fallet under sommaren i år måste sägas vara sensationellt, tillägger han.

Foto: Sølve Sundsbø / Det kongelige hoff resp Frankie Fouganthin Wikipedia

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen