Fritt fall för norska kungahuset – pressas mot drastisk förändring

2024 09 09

Norska kungahuset är just nu skakat av skandaler, och kan tvingas till en mycket radikal förändring.

Norska kungahuset har varit väldigt omskrivet på senare tid – skandalerna har avlöst varandra.

Det handlar bland annat om kronprinsessan Mette Marits son, Marius Borg Høiby, som har erkänt att han har misshandlat sin tidigare flickvän när han var påverkad av alkohol och droger.

Men det har också handlat om prinsessan Märtha Louise och hennes skandalomsusade bröllop med schamanan Durek Verrett, som väckt stor ilska hos norska folket.

Och nu vill folket tvinga kungahuset till en mycket drastisk förändring, visar en ny opinionsmätning, enligt NRK.

Vill avsätta prinsessan

Hela sju av tio norrmän tycker att prinsessan Märtha Louise bör fråntas sin titel.

Samtidigt ligger stödet för den norska monarkin på en rekordlåg nivå, enligt undersökningen.

Prinsessan Märtha Louise har fått utstå hård kritik på senare tid, bland annat för att hon och maken sålde bildrättigheterna till bröllopet till Netflix och tidningen Hello.

Prinsessan och hennes make har tidigare bland annat kritiserats för att de har lanserat en gin inför vigseln. Det anses olämpligt att använda sin kungliga ställning för att sälja sprit.

Och nu har norska folket alltså fått nog. Nästan 70 procent vill att kungen fråntar prinsessan hennes titel. Ett beslut som i så fall bara kan fattas av Norges kung Harald V.

”Fallet sensationellt”

Stödet för den norska monarkin ligger samtidigt på rekordlåga 62 procent.

Det är en mycket anmärkningsvärd siffra, eftersom Norge tidigare har haft ett exceptionellt högt stöd för kungahuset.

2017, när kungaparet fyllde 80 år, hade monarkin 81 procent av folket bakom sig, enligt kanalen.

Men nu har stödet alltså sjunkit lavinartat, enligt Norstats mätningar för NRK.

– Det är värt att notera att kungariket Norge fortfarande har mer än dubbelt så många anhängare som republiken Norge, säger Tor Bomann-Larsen, historiker och kunglig bokförfattare, till kanalen.

– Men det dramatiska fallet under sommaren i år måste sägas vara sensationellt, tillägger han.

Foto: Sølve Sundsbø / Det kongelige hoff resp Frankie Fouganthin Wikipedia

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen