Fritt fall för norska kungahuset – pressas mot drastisk förändring

2024 09 09

Norska kungahuset är just nu skakat av skandaler, och kan tvingas till en mycket radikal förändring.

Norska kungahuset har varit väldigt omskrivet på senare tid – skandalerna har avlöst varandra.

Det handlar bland annat om kronprinsessan Mette Marits son, Marius Borg Høiby, som har erkänt att han har misshandlat sin tidigare flickvän när han var påverkad av alkohol och droger.

Men det har också handlat om prinsessan Märtha Louise och hennes skandalomsusade bröllop med schamanan  Durek Verrett, som väckt stor ilska hos norska folket.

Och nu vill folket tvinga kungahuset till en mycket drastisk förändring, visar en ny opinionsmätning, enligt NRK.

Vill avsätta prinsessan

Hela sju av tio norrmän tycker att prinsessan Märtha Louise bör fråntas sin titel.

Samtidigt ligger stödet för den norska monarkin på en rekordlåg nivå, enligt undersökningen.

Prinsessan Märtha Louise har fått utstå hård kritik på senare tid, bland annat för att hon och maken sålde bildrättigheterna till bröllopet till Netflix och tidningen Hello.

Prinsessan och hennes make har tidigare bland annat kritiserats för att de har lanserat en gin inför vigseln. Det anses olämpligt att använda sin kungliga ställning för att sälja sprit.

Och nu har norska folket alltså fått nog. Nästan 70 procent vill att kungen fråntar prinsessan hennes titel. Ett beslut som i så fall bara kan fattas av Norges kung Harald V.

”Fallet sensationellt”

Stödet för den norska monarkin ligger samtidigt på rekordlåga 62 procent.

Det är en mycket anmärkningsvärd siffra, eftersom Norge tidigare har haft ett exceptionellt högt stöd för kungahuset.

2017, när kungaparet fyllde 80 år, hade monarkin 81 procent av folket bakom sig, enligt kanalen.

Men nu har stödet alltså sjunkit lavinartat, enligt Norstats mätningar för NRK.

– Det är värt att notera att kungariket Norge fortfarande har mer än dubbelt så många anhängare som republiken Norge, säger Tor Bomann-Larsen, historiker och kunglig bokförfattare, till kanalen.

– Men det dramatiska fallet under sommaren i år måste sägas vara sensationellt, tillägger han.

Foto: Sølve Sundsbø / Det kongelige hoff resp Frankie Fouganthin Wikipedia

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen