Fritt fall för norska kungahuset – pressas mot drastisk förändring

2024 09 09

Norska kungahuset är just nu skakat av skandaler, och kan tvingas till en mycket radikal förändring.

Norska kungahuset har varit väldigt omskrivet på senare tid – skandalerna har avlöst varandra.

Det handlar bland annat om kronprinsessan Mette Marits son, Marius Borg Høiby, som har erkänt att han har misshandlat sin tidigare flickvän när han var påverkad av alkohol och droger.

Men det har också handlat om prinsessan Märtha Louise och hennes skandalomsusade bröllop med schamanan Durek Verrett, som väckt stor ilska hos norska folket.

Och nu vill folket tvinga kungahuset till en mycket drastisk förändring, visar en ny opinionsmätning, enligt NRK.

Vill avsätta prinsessan

Hela sju av tio norrmän tycker att prinsessan Märtha Louise bör fråntas sin titel.

Samtidigt ligger stödet för den norska monarkin på en rekordlåg nivå, enligt undersökningen.

Prinsessan Märtha Louise har fått utstå hård kritik på senare tid, bland annat för att hon och maken sålde bildrättigheterna till bröllopet till Netflix och tidningen Hello.

Prinsessan och hennes make har tidigare bland annat kritiserats för att de har lanserat en gin inför vigseln. Det anses olämpligt att använda sin kungliga ställning för att sälja sprit.

Och nu har norska folket alltså fått nog. Nästan 70 procent vill att kungen fråntar prinsessan hennes titel. Ett beslut som i så fall bara kan fattas av Norges kung Harald V.

”Fallet sensationellt”

Stödet för den norska monarkin ligger samtidigt på rekordlåga 62 procent.

Det är en mycket anmärkningsvärd siffra, eftersom Norge tidigare har haft ett exceptionellt högt stöd för kungahuset.

2017, när kungaparet fyllde 80 år, hade monarkin 81 procent av folket bakom sig, enligt kanalen.

Men nu har stödet alltså sjunkit lavinartat, enligt Norstats mätningar för NRK.

– Det är värt att notera att kungariket Norge fortfarande har mer än dubbelt så många anhängare som republiken Norge, säger Tor Bomann-Larsen, historiker och kunglig bokförfattare, till kanalen.

– Men det dramatiska fallet under sommaren i år måste sägas vara sensationellt, tillägger han.

Foto: Sølve Sundsbø / Det kongelige hoff resp Frankie Fouganthin Wikipedia

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 04

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen