Raketen är utrustad med tre iranska “observationssatelliter” som ska installeras i rymden.

– Tre iranska satelliter, Zafar-2, Paya och Koswar 1,5, sköts upp i rymden av en Soyuzraket från Vostochny Cosmodrome i Ryssland, uppger The Moscow Times med hänvisning till iransk tv.

Uppskjutningen markerar ett nytt steg för det iranska rymdprogrammet, som sedan tidigare är föremål för västerländska sanktioner.

Satelliterna som lämnat Ryssland skapar oro i väst, konstaterar den oberoende och engelskspråkiga Moskvatidningen.

– Västländer befarar att dessa satellituppskjutningssystem innehåller tekniker som är utbytbara med de som används i ballistiska missiler, som potentiellt kan bära en kärnvapenstridsspets, skriver Moscow Times.

"Fredliga avsikter"

Iran hävdar att uppskjutningen har fredliga avsikter och att den följer resolutionerna som FN:s säkerhetsråd har infört gällande dess kärnkraftsprogram.

Enligt Teheran ska satelliterna, varav Paya är landets mest avancerade och som använder AI för att förbättra bildupplösningen, användas för “observation” och är byggda för “den privata sektorn”.

Det uttalade syftet är att satelliten ska bevaka miljö- och vattenresurser. Iran har de senaste veckorna varit utsatt för en allvarlig torka som fått landets president Massoud Pezeshkian att varna för att hela huvudstaden kan behöva evakueras.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

"Källa till oro"

Enligt den iranska nyhetsbyrån Fars valdes Soyuzraketen ut eftersom den beskrivs som “en av de mest pålitliga i världen för att transportera känsliga satelliter”.

Det är inte första gången som Iran skjuter upp satelliter från Ryssland. De senaste två åren har det skett tio gånger. I somras sköts den iranska kommunikationssatelliten Nahid-2 upp från samma ryska rymdbas.

Ännu en symbol för ett fördjupat samarbete mellan Ryssland och Iran, konstaterade Newsweek då.

– En källa till oro för USA och dess västerländska allierade, framhöll tidningen då.

Uppskjutningen anses sända en signal om nya iranska framsteg inom satellitteknik, efter att väst länge fruktat att framgång inom Irans civila rymdprogram kan få allvarligare följder.

– Särskilt oroväckande, enligt tjänstemän i Washington och Europa, är att raketer som skjuter upp satelliter också kan användas för militära ändamål, rapporterade Newsweek.

LÄS MER: Putin ger iskallt besked – ”Gör det oavsett”

Arkivfoto: Bill Ingalls/Nasa resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen