Fyra Natoländer vädjar till Belarus

2023 08 28

Polen, Estland, Lettland och Litauen ställer krav på den ryskallierade diktaturen Belarus.

I ett gemensamt uttalande kräver Natoländerna att Belarus utvisar samtliga legosoldater från den paramilitära ryska Wagnergruppen som befinner sig i landet.

– Vi har bett regimen att omedelbart utvisa Wagnergruppen, säger Polens inrikesminister Mariusz Kaminski enligt Moscow Times.

Tiotusentals soldater

På måndagen träffade  utrikesminister Kaminski sina motsvarigheter från Estland, Lettland och Litauen.

På en efterföljande pressträff kommenterade han säkerhetsläget i Belarus.

Enligt Polen och Baltstaternas bedömning befinner sig tiotusentals Wagnersoldater i Belarus.

Så många vill diktatorn behålla

Belarus diktator Alexandr Lukasjenko har nyligen utryckt att han strävar efter att behålla minst 10 000 av Wagnersoldaterna  i landet.

Ett uttalande som bland annat har fått Polen att ilskna till.

– Det handlar om en stor grupp soldater som är kapabla till vad som helst, framhåller Mariusz Kaminski och utfärdar en varning till Belarus.

– Vi kommer att stänga gränsen i händelse av en ”kritisk gränsincident”.

Även Lettland och Litauen hotar att stänga gränsen mot diktaturen.

Tillsammans med Polen hävdar Baltländerna att Belarus har börjat dumpa migranter vid ländernas gränser i ett försök att skapa ett nytt omfattande migrationsflöde till EU.

– Vi uppmanar Belarus att omedelbart skicka tillbaka illegala migranter från gränsregionen till sina hemländer, betonar Mariusz Kaminski.

Stationerade i Belarus

Efter Wagnergruppens misslyckade marsch mot Moskva skickades en stor del av den privata armén till Belarus.

Regimen i Minsk har utnyttjat soldaternas närvaro.

Det belarusiska försvarsdepartementet har bland annat bekräftat att Wagnergruppen utbildar landets militära styrkor.

– Belarus väpnade styrkor fortsätter sin gemensamma träning med Wagners krigare, uppgav departementet i slutet av juli.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump med “helt omöjligt” krav på Nato

2025 09 15

USA:s president Donald Trump har hittat “Europas akilleshäl”.

Det var i lördags som presidenten meddelade att han är beredd att införa “massiva sanktioner” mot Ryssland.

Ett besked som framstod som ett betydande framsteg för att sätta värdefull press på Ryssland att avsluta kriget i Ukraina.

Men egentligen handlar det om ett taktiskt drag från en pressad Trump att köpa sig mer tid, menar flera experter.

Flera av korrespondenterna hos danska public servicekanalen TV2 drar just den slutsatsen, eftersom Trumps sanktioner villkoras av att Natoländerna slutar köpa rysk olja.

– Allt pekar på att Trumps förslag är en taktisk manöver. Han kan framstå som hård mot Ryssland, men samtidigt ställa villkor som han vet aldrig kommer att uppfyllas, säger Lise Toft Hessellund, EU-korrespondent på TV2, till den egna kanalen.

"Ring Orbán"

Korrespondenten hänvisar till att länder som Ungern och Slovakien inte har någon ambition över huvud taget om att sluta importera rysk olja.

Det vet Trump mycket väl, framhåller Toft Hessellund.

– Det här är några av Trumps bästa vänner i Europa, så han vet mycket väl att det här är Europas akilleshäl. Om han inte ringer Viktor Orbán och säger “nu gör du som jag säger” kommer de här länderna inte att koppla bort sig från rysk energi, säger EU-korrespondenten.

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”massivt” besked om Ryssland

"Är under press"

Experten får medhåll av Lotta Mejlhede, även hon korrespondent på TV2. Enligt Mejlhede handlar det om ett försök från en “pressad Trump att skjuta upp tiden”.

–  Trump är under press, både från sin stab bakom kulisserna och från Natoländerna. Han kan se att Putin inte gör vad han vill. Med det här brevet ger han sig själv lite mer luft genom att avslöja hyckleriet i att folk anser att USA borde göra mer för att stoppa kriget, men att det fortfarande finns länder i Europa som köper rysk olja och gas.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Folk har missuppfattat covid-19 – läkare: stämmer inte

2025 09 14

Covid-19 har gjort “comeback” i Sverige.

Det underströk Folkhälsomyndigheten förra veckan.

Över större delen av landet ses en ökande trend av bekräftade fall, precis som i andra länder runtom i världen som hade en låg spridning under våren.

På sociala medier har många som smittats även vädrat erfarenheter om att de lider av värre infektioner än tidigare.

– Vissa hävdar till och med att det är den värsta de någonsin har haft, rapporterar Huffington Post.

Är inte farligare i sig

Rapporterna om att infektionerna nu skulle vara värre än någonsin beskrivs som alarmerande.

Men att det skulle handla om en mer aggressiv variant som sprids nu är ett missförstånd. Det understryker Mark Burns, docent i medicin vid avdelningen för infektionssjukdomar vid University of Louisville.

– Dessa Omkikronvarianter har alla haft ett par saker gemensamt. För det första är de mycket smittsamma, men för det andra är de inte alls lika allvarliga som tidigare varianter har varit, säger han till tidningen.

"Värre halsont"

Ovanstående innebär inte att någon som lider av en allvarlig covidinfektion inte har det värre än förra året. Det är fortfarande fullt möjligt.

Men det innebär inte att den nu dominerande varianten, Stratus eller XFG, i sig självt är farligare än någon av de tidigare varianterna.

– Det enda jag har hört och det enda vi har sett är att det verkar som att just den här varianten som cirkulerar just nu verkar orsaka värre halsont än andra varianter, säger Donald Dumford, läkare i infektionssjukdomar vid Cleveland Clinic Akron General i Ohio, till samma tidning.

Nya symptom

Förra veckan påtalade Klara Sondén, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, att symtomen för viruset har förändrats.

Hon framhåller att det har blivit svårare att skilja covid-19 från en vanlig förkylning.

– Nu för tiden, 2025, så ser vi inte längre att man tappar luktsinnet eller att man har feber i åtta dagar och den typen av bild som många hade när de hade sin kanske allra första covidepisod, säger Klara Sondén till Aftonbladet.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen