Fyra Natoländer vädjar till Belarus

2023 08 28

Polen, Estland, Lettland och Litauen ställer krav på den ryskallierade diktaturen Belarus.

I ett gemensamt uttalande kräver Natoländerna att Belarus utvisar samtliga legosoldater från den paramilitära ryska Wagnergruppen som befinner sig i landet.

– Vi har bett regimen att omedelbart utvisa Wagnergruppen, säger Polens inrikesminister Mariusz Kaminski enligt Moscow Times.

Tiotusentals soldater

På måndagen träffade utrikesminister Kaminski sina motsvarigheter från Estland, Lettland och Litauen.

På en efterföljande pressträff kommenterade han säkerhetsläget i Belarus.

Enligt Polen och Baltstaternas bedömning befinner sig tiotusentals Wagnersoldater i Belarus.

Så många vill diktatorn behålla

Belarus diktator Alexandr Lukasjenko har nyligen utryckt att han strävar efter att behålla minst 10 000 av Wagnersoldaterna i landet.

Ett uttalande som bland annat har fått Polen att ilskna till.

– Det handlar om en stor grupp soldater som är kapabla till vad som helst, framhåller Mariusz Kaminski och utfärdar en varning till Belarus.

– Vi kommer att stänga gränsen i händelse av en ”kritisk gränsincident”.

Även Lettland och Litauen hotar att stänga gränsen mot diktaturen.

Tillsammans med Polen hävdar Baltländerna att Belarus har börjat dumpa migranter vid ländernas gränser i ett försök att skapa ett nytt omfattande migrationsflöde till EU.

– Vi uppmanar Belarus att omedelbart skicka tillbaka illegala migranter från gränsregionen till sina hemländer, betonar Mariusz Kaminski.

Stationerade i Belarus

Efter Wagnergruppens misslyckade marsch mot Moskva skickades en stor del av den privata armén till Belarus.

Regimen i Minsk har utnyttjat soldaternas närvaro.

Det belarusiska försvarsdepartementet har bland annat bekräftat att Wagnergruppen utbildar landets militära styrkor.

– Belarus väpnade styrkor fortsätter sin gemensamma träning med Wagners krigare, uppgav departementet i slutet av juli.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Pensionärer kan få pensionen spärrad i tre år

2026 02 18

Ett slarvfel kan äventyra svenskars pensioner.

Regeringen har utfärdat ett förslag om en bidragsspärr i socialförsäkringen.

Detta väcker nu kritik från flera experter då det kan få allvarliga konsekvenser för pensionärer som av misstag lämnat fel uppgifter, rapporterar Senioren.

Förslag om bidragsspärr

Regeringen har föreslagit att en bidragsspärr och sanktionsavgifter ska införas inom socialförsäkringen för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. 

Det innebär att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten kan besluta att en person inte får ut sin pension under en viss tid – från några månader upp till tre år – om personen medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter. 

Syftet med lagförslaget är enligt regeringen att förhindra medvetet fusk, men de tar inte upp hur pensionärer som oavsiktligt lämnar fel uppgifter ska skyddas.

– Genom en bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen skickar vi en tydlig signal att det aldrig är acceptabelt att missbruka våra välfärdssystem, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje om förslaget.

LÄS MER: SEB: Det händer med svenska kronan nu

Risk för dubbelbestraffning

Men förslaget har fått kritik från Lagrådet, regeringens egen juridiska rådgivande instans, som menar att delar av bidragsspärren kan strida mot grundläggande rättigheter. 

Lagrådet varnar för att förfarandet kan krocka med egendomsskyddet i regeringsformen, som garanterar att privat egendom inte får tas i beslag eller begränsas utan lag och rimlig kompensation.

Om någon redan fått en påföljd för ett brott kan denne också få förmåner spärrade, vilket i praktiken kan innebära att en person tvingas avstå från sin inkomst som pensionär. 

Pensionärer särskilt utsatta

Kritiker menar att det är särskilt problematiskt när reglerna kan drabba pensionärer som gjort ett misstag – utan att det handlar om brottslig avsikt. 

Enligt Lagrådet skulle en pensionär som lämnat fel uppgift kunna få sin redan intjänade pension spärrad under en längre period, utan möjlighet att retroaktivt få ut pengarna. 

– Enligt Lagrådet går det under förslaget inte att få ut de spärrade pensionspengarna i efterhand, även om pensionen egentligen är rätt intjänad, uppger Senioren.

Förslaget har skickats vidare till beredning och ska granskas mer noggrant innan det eventuellt blir verklighet.

LÄS MER: Magdalena Andersson anklagas – ”S fifflade”

Foto: N Andersson Regeringskansliet resp M Timberlake

Text: Redaktionen

Ryska lager står fulla – ingen vill köpa

2026 02 18

Ryska lager har snart ingen mer plats.

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen