4 juni 2026

Fyra Natoländer vädjar till Belarus

2023 08 28

Polen, Estland, Lettland och Litauen ställer krav på den ryskallierade diktaturen Belarus.

I ett gemensamt uttalande kräver Natoländerna att Belarus utvisar samtliga legosoldater från den paramilitära ryska Wagnergruppen som befinner sig i landet.

– Vi har bett regimen att omedelbart utvisa Wagnergruppen, säger Polens inrikesminister Mariusz Kaminski enligt Moscow Times.

Tiotusentals soldater

På måndagen träffade  utrikesminister Kaminski sina motsvarigheter från Estland, Lettland och Litauen.

På en efterföljande pressträff kommenterade han säkerhetsläget i Belarus.

Enligt Polen och Baltstaternas bedömning befinner sig tiotusentals Wagnersoldater i Belarus.

Så många vill diktatorn behålla

Belarus diktator Alexandr Lukasjenko har nyligen utryckt att han strävar efter att behålla minst 10 000 av Wagnersoldaterna  i landet.

Ett uttalande som bland annat har fått Polen att ilskna till.

– Det handlar om en stor grupp soldater som är kapabla till vad som helst, framhåller Mariusz Kaminski och utfärdar en varning till Belarus.

– Vi kommer att stänga gränsen i händelse av en ”kritisk gränsincident”.

Även Lettland och Litauen hotar att stänga gränsen mot diktaturen.

Tillsammans med Polen hävdar Baltländerna att Belarus har börjat dumpa migranter vid ländernas gränser i ett försök att skapa ett nytt omfattande migrationsflöde till EU.

– Vi uppmanar Belarus att omedelbart skicka tillbaka illegala migranter från gränsregionen till sina hemländer, betonar Mariusz Kaminski.

Stationerade i Belarus

Efter Wagnergruppens misslyckade marsch mot Moskva skickades en stor del av den privata armén till Belarus.

Regimen i Minsk har utnyttjat soldaternas närvaro.

Det belarusiska försvarsdepartementet har bland annat bekräftat att Wagnergruppen utbildar landets militära styrkor.

– Belarus väpnade styrkor fortsätter sin gemensamma träning med Wagners krigare, uppgav departementet i slutet av juli.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


16 nov 26

Ras på 20 procent – politisk bomb närmar sig

2026 11 16

Svensk politik närmar sig ett scenario som inte har inträffat sedan 1958.

Det indikerar färska odds från spelbolaget Betsson.

Oddsen på ett extraval har sjunkit med hela 20 procent. Att ett extraval utlyses före årsskiftet spelas nu till 4,00.

– Förra veckan steg oddsen på extraval i takt med att det verkade som att de politiska låsningarna började lösas upp genom intensiva samtal och nya regeringsalternativ. Nu bedömer många spelare att risken för ett extraval har ökat, till följd av att det politiska läget åter blivit mer osäkert, säger Robin Olenius, PR-chef på Betsson.

Stor låsning kvarstår

Oddsförändringen inträffar efter att Elisabeth Thand Ringqvist (C) meddelat att Centerpartiet går vidare med Magdalena Anderssons (S) regeringsalternativ.

Flera låsningar kvarstår dock på vänstersidan. Det handlar framför allt om Vänsterpartiets krav på ministerposter, som Centern bestämt säger nej till.

Than Ringqvist utesluter inte att processen kan sluta i ett extraval.

– Är det så att vi är inne på en fjärde omröstning och Vänsterpartiet fortfarande vill sitta i en regering, då finns det två alternativ: antingen en röst på Kristersson eller extraval, säger C-ledaren till TV4.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar understryker att kravet på ministerposter ligger fast.

– Vår inställning är mycket logisk, för alla röster ska räknas likadant. Det kan inte vara en orimlig hållning, säger hon till SVT.

Läs också: Varnar för avhopp inom partiet

”Stärkt sin position”

Samtidigt ökar sannolikheten för att Magdalena Andersson väljs till Sveriges nästa statsminister. Oddset för att S-ledaren väljs ligger nu på 1,60, jämfört med 2,10 för Ulf Kristersson (M).

– Kampen om statsministerposten är fortsatt jämn enligt oddsen, men Magdalena Andersson har stärkt sin position de senaste dagarna, skriver Betsson.

Andra läser: Bostadsbidraget kan sänkas för många hushåll

Foto: Moderaterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


16 nov 26

3 000 kronor på väg till många hushåll

2026 11 17

Elpriserna sticker i väg ordentligt under veckan.

I södra Sverige kan priserna nå över 300 öre per kilowattimme, enligt energiföretaget Fjordkrafts senaste marknadsrapport.

Noteringen är omkring 200 procent högre än den högsta prognostiserade prisnivån för de norra elområdena SE1 och SE2, där elpriset väntas nå en topp på cirka 100 öre per kilowattimme.

Prisuppgången har flera orsaker.

– Vi har flera faktorer som samverkar just nu. Vindkraften väntas ligga klart under det normala samtidigt som kärnkraftsproduktionen har minskat. Det bidrar till att hålla uppe priserna, med särskilt tydliga pristoppar i södra Sverige, säger Hans Johansson, kraftförvaltare och energiexpert på Fjordkraft Företag.

Smällen: 11 000 kronor

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

3 000 kronor på väg

Hushållen kommer att kompenseras för den dyra fakturan. Regeringens högkostnadsskydd aktiveras om snittpriset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Enligt Hemberg kan därför många hushåll förvänta sig flera tusen kronor i stöd.

– En fördel är elpristaket, som gör att staten tar hand om all el över 150 öre. Det kan ge ett elstöd på 3 000 kronor för en vanlig villa i Skåne och Småland, uppger energiekonomen.

Läs också: Många pensionärer missar viktigt bidrag

LISTA: Veckans förväntade elpriser

- SE1 – 21–100 öre/kWh

- SE2 – 21–100 öre/kWh

- SE3 – 120–271 öre/kWh

- SE4 – 191–305 öre/kWh

Källa: Fjordkraft

Andra läser: EU ger Ukraina rekordbesked

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen