Fyra Natoländer vädjar till Belarus

2023 08 28

Polen, Estland, Lettland och Litauen ställer krav på den ryskallierade diktaturen Belarus.

I ett gemensamt uttalande kräver Natoländerna att Belarus utvisar samtliga legosoldater från den paramilitära ryska Wagnergruppen som befinner sig i landet.

– Vi har bett regimen att omedelbart utvisa Wagnergruppen, säger Polens inrikesminister Mariusz Kaminski enligt Moscow Times.

Tiotusentals soldater

På måndagen träffade  utrikesminister Kaminski sina motsvarigheter från Estland, Lettland och Litauen.

På en efterföljande pressträff kommenterade han säkerhetsläget i Belarus.

Enligt Polen och Baltstaternas bedömning befinner sig tiotusentals Wagnersoldater i Belarus.

Så många vill diktatorn behålla

Belarus diktator Alexandr Lukasjenko har nyligen utryckt att han strävar efter att behålla minst 10 000 av Wagnersoldaterna  i landet.

Ett uttalande som bland annat har fått Polen att ilskna till.

– Det handlar om en stor grupp soldater som är kapabla till vad som helst, framhåller Mariusz Kaminski och utfärdar en varning till Belarus.

– Vi kommer att stänga gränsen i händelse av en ”kritisk gränsincident”.

Även Lettland och Litauen hotar att stänga gränsen mot diktaturen.

Tillsammans med Polen hävdar Baltländerna att Belarus har börjat dumpa migranter vid ländernas gränser i ett försök att skapa ett nytt omfattande migrationsflöde till EU.

– Vi uppmanar Belarus att omedelbart skicka tillbaka illegala migranter från gränsregionen till sina hemländer, betonar Mariusz Kaminski.

Stationerade i Belarus

Efter Wagnergruppens misslyckade marsch mot Moskva skickades en stor del av den privata armén till Belarus.

Regimen i Minsk har utnyttjat soldaternas närvaro.

Det belarusiska försvarsdepartementet har bland annat bekräftat att Wagnergruppen utbildar landets militära styrkor.

– Belarus väpnade styrkor fortsätter sin gemensamma träning med Wagners krigare, uppgav departementet i slutet av juli.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen