Fyra råd till Sveriges skattebetalare från Anders Borg

2023 08 28

En hel del pekar på att det snart blir bättre tider för svenska folket avseende ekonomin.

Det är prognosen från Sveriges tidigare finansminister Anders Borg som nu uttalar sig kring framtiden när det gäller situationen för Sveriges skattebetalare.

Ljusare tider

– Jag tror att man mycket väl kan tänka sig att det blir lite ljusare under nästa år.

Det säger Anders Borg till TV4.

Det vore en efterlängtad utveckling efter alla prisökningar under 2022 och 2023 och inte minst efter bankernas stora höjningar av räntan.

Bottennivåer för kronan

Den svenska ekonomin har utvecklats svagt vilket dessutom lett till att kronkursen har sjunkit kraftigt.

Under augusti har kronan försvagats ytterligare och nått nya bottennoteringar motsvarande 11,96 euro.

Det kan jämföras med omkring 8,70 kronor hösten 2013.

Kronkursen har lett till att det blir betydligt dyrare för svenskar som reser utomlands.

Lågprisland för besökare

Samtidigt gynnas svensk turism då Sverige förvandlats till något av ett lågprisland för utländska turister som besöker Sverige.

– Svensk ekonomi går sämre än många andra jämförbara ekonomier även om oron är överdriven.

Det säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlen till SVT

Vändningen nära

– Det finns helt klart en viss oro, särskilt om räntor globalt fortsätter att stiga, menar Claes Måhlen.

Sverige har drabbats av flera kritiska faktorer samtidigt:

- Galopperande inflation

- Höga räntor

- Svag krona

- Kalldusch för bostadsbyggandet

Anders Borg tror dock att Sverige mycket väl kan befinna sig vid den tuffaste delen just nu och att vändningen kan vara nära.

Fyra råd

– Nu får vi säkert så småningom den sista räntehöjningen, och så småningom kommer regeringen göra lite skattelättnader och satsningar på kommunerna och då tror jag att nästa år och året därpå blir lite lättare.

Det bedömer Anders Borg.

Ex-finansministern redogör även för fyra råd till allmänheten, rapporterar TV4.

- Köp inte för dyra saker

- Behåll ditt arbete

- Förhandla upp lönen om möjligt

- Slarva inte med ditt sparande

Foto: Talarforum

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen