Fyra råd till Sveriges skattebetalare från Anders Borg

2023 08 28

En hel del pekar på att det snart blir bättre tider för svenska folket avseende ekonomin.

Det är prognosen från Sveriges tidigare finansminister Anders Borg  som nu uttalar sig kring framtiden när det gäller situationen för Sveriges skattebetalare.

Ljusare tider

– Jag tror att man mycket väl kan tänka sig att det blir lite ljusare under nästa år.

Det säger Anders Borg till TV4.

Det vore en efterlängtad utveckling efter alla prisökningar under 2022 och 2023 och inte minst efter bankernas stora höjningar av räntan.

Bottennivåer för kronan

Den svenska ekonomin har utvecklats svagt vilket dessutom lett till att kronkursen har sjunkit kraftigt.

Under augusti har kronan försvagats ytterligare och nått nya bottennoteringar motsvarande 11,96 euro.

Det kan jämföras med omkring 8,70 kronor hösten 2013.

Kronkursen har lett till att det blir betydligt dyrare för svenskar som reser utomlands.

Lågprisland för besökare

Samtidigt gynnas svensk turism då Sverige förvandlats till något av ett lågprisland för utländska turister som besöker Sverige.

– Svensk ekonomi går sämre än många andra jämförbara ekonomier även om oron är överdriven.

Det säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlen till SVT

Vändningen nära

– Det finns helt klart en viss oro, särskilt om räntor globalt fortsätter att stiga, menar Claes Måhlen.

Sverige har drabbats av flera kritiska faktorer samtidigt:

- Galopperande inflation

- Höga räntor

- Svag krona

- Kalldusch för bostadsbyggandet

Anders Borg tror dock att Sverige mycket väl kan befinna sig vid den tuffaste delen just nu och att vändningen kan vara nära.

Fyra råd

– Nu får vi säkert så småningom den sista räntehöjningen, och så småningom kommer regeringen göra lite skattelättnader och satsningar på kommunerna och då tror jag att nästa år och året därpå blir lite lättare.

Det bedömer Anders Borg.

Ex-finansministern redogör även för fyra råd till allmänheten, rapporterar TV4.

- Köp inte för dyra saker

- Behåll ditt arbete

- Förhandla upp lönen om möjligt

- Slarva inte med ditt sparande

Foto: Talarforum

Text: Redaktionen


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen