Fyra ryska generaler dödade

2022 03 16

Ukrainas Väpnade Styrkor har nu likviderat ytterligare en hög rysk befälhavare. Sammanlagt uppges nu lika många ryska generaler ha dödats som under hela Sovjetunionens tioåriga krig i Afghanistan.

Det rapporterar ukrainska tjänstemän som framhäver att Moskvas befälhavare i allt större utsträckning tvingas att leda sina arméer från fronten, rapporterar BBC.

Fjärde generalen som stupar

Den dödade generalen uppges vara den ryske generalmajoren Oleg Mityaev, som enligt uppgifter har dödats av ukrainska styrkor under intensiva strider i utkanten av den belägrade hamnstaden Mariupol, meddelar Anton Gerashchenko, rådgivare på Kyivs inrikesministerium, på Telegram.

Bildpublicering

Gerashchenko uppger att Mityaev var befälhavare för den 150:e motoriserade gevärsdivisionen och publicerade även en bild på vad han påstår är den döda officeren.

Uppgifterna har ännu inte verifierats av Moskva, rapporterar BBC.

Lika många som i Afghanistan

Gerashchenkos död innebär att lika många ryska generaler har stupat i kriget i Ukraina som under Sovjetunionens invasion av Afghanistan, enligt ryska nyhetssidan Valenteshop.

Det är anmärkningsvärda siffror och inte minst med tanke på att Sovjetunionens krig i Afghanistan pågick under hela tio års tid, perioden 1979 – 1989.

General nummer 2

Sammantaget bedöms Ryssland har 20 generaler som leder diktaturens angrepp på Ukraina men nu skall alltså fyra av dem redan ha stupat.

Nyligen rapporterade Ukrainas Väpnade Styrkor att generalmajor Andriy Kolesnikov hade eliminerats. Han har varit befälhavare av Östra Militära Distriktet och 29:e armékommandot.

General nummer 3

I måndags förra veckan delgav ukrainska källor att även generalmajor Vitaly Gerasimov, 44 år, hade dödats i strid.

Han var befälhavare över den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Han var en krigsveteran från det andra Tjetjenienkriget, kriget i Syrien samt Rysslands olagliga invasion av Krim 2014.

Gerasimov skall ha stupat nära Charkiv där Putinregimens soldater gjort sig skyldig till omfattande attacker som kostat många liv.

General nummer 4

Fyra dagar tidigare avled även generalmajor Andrei Sukhovetsky som var vice befälhavare för den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Hans död har bekräftats av rysk media, uppger DA.

Putin ligger efter

Natokällor uppger till BBC News att Putin ligger långt efter när det gäller att nå sina mål i Ukraina och att han sannolikt inte kommer att lyckas när allt är över.

Samtidigt betonar källan att Ryssland har kapacitet att orsaka stor ytterligare skada.

Ryska framryckningar

Ryska trupper har gjort betydande framryckningar i de båda utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk men har så här långt inte lyckats omringa huvudstaden Kyiv.

En väntad rysk flottattack på Odesa har inte heller materialiserats.

Brist på mat och bränsle

Nato bedömer att ryska armén lider brist på bränsle och mat samt har drabbats av ett betydligt större antal dödsoffer än diktatorn Putin hade väntat sig.

Samtidigt befarar Nato att Putin är på väg att hämta förstärkningen i form av soldater från Syrien och legosoldater från den ökända och brutala Wagnergruppen.

Nya vapen till Ukraina

Natokällan framhöll även att medlemsländerna fortsätter att sända vapen till Ukraina inklusive sovjetiska vapen vilket Ukrainas Väpnade Styrkor har övningserfarenhet av.

Nato sänder även västerländska anti-stridsvagns- och anti-flygvapenmissiler enligt uppgift till BBC News.

Foto: Nexta, Twitter

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen