Fyra ryska generaler dödade

2022 03 16

Ukrainas Väpnade Styrkor har nu likviderat ytterligare en hög rysk befälhavare. Sammanlagt uppges nu lika många ryska generaler ha dödats som under hela Sovjetunionens tioåriga krig i Afghanistan.

Det rapporterar ukrainska tjänstemän som framhäver att Moskvas befälhavare i allt större utsträckning tvingas att leda sina arméer från fronten, rapporterar BBC.

Fjärde generalen som stupar

Den dödade generalen uppges vara den ryske generalmajoren Oleg Mityaev, som enligt uppgifter har dödats av ukrainska styrkor under intensiva strider i utkanten av den belägrade hamnstaden Mariupol, meddelar Anton Gerashchenko, rådgivare på Kyivs inrikesministerium, på Telegram.

Bildpublicering

Gerashchenko uppger att Mityaev var befälhavare för den 150:e motoriserade gevärsdivisionen och publicerade även en bild på vad han påstår är den döda officeren.

Uppgifterna har ännu inte verifierats av Moskva, rapporterar BBC.

Lika många som i Afghanistan

Gerashchenkos död innebär att lika många ryska generaler har stupat i kriget i Ukraina som under Sovjetunionens invasion av Afghanistan, enligt ryska nyhetssidan Valenteshop.

Det är anmärkningsvärda siffror och inte minst med tanke på att Sovjetunionens krig i Afghanistan pågick under hela tio års tid, perioden 1979 – 1989.

General nummer 2

Sammantaget bedöms Ryssland har 20 generaler som leder diktaturens angrepp på Ukraina men nu skall alltså fyra av dem redan ha stupat.

Nyligen rapporterade Ukrainas Väpnade Styrkor att generalmajor Andriy Kolesnikov hade eliminerats. Han har varit befälhavare av Östra Militära Distriktet och 29:e armékommandot.

General nummer 3

I måndags förra veckan delgav ukrainska källor att även generalmajor Vitaly Gerasimov, 44 år, hade dödats i strid.

Han var befälhavare över den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Han var en krigsveteran från det andra Tjetjenienkriget, kriget i Syrien samt Rysslands olagliga invasion av Krim 2014.

Gerasimov skall ha stupat nära Charkiv där Putinregimens soldater gjort sig skyldig till omfattande attacker som kostat många liv.

General nummer 4

Fyra dagar tidigare avled även generalmajor Andrei Sukhovetsky som var vice befälhavare för den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Hans död har bekräftats av rysk media, uppger DA.

Putin ligger efter

Natokällor uppger till BBC News att Putin ligger långt efter när det gäller att nå sina mål i Ukraina och att han sannolikt inte kommer att lyckas när allt är över.

Samtidigt betonar källan att Ryssland har kapacitet att orsaka stor ytterligare skada.

Ryska framryckningar

Ryska trupper har gjort betydande framryckningar i de båda utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk men har så här långt inte lyckats omringa huvudstaden Kyiv.

En väntad rysk flottattack på Odesa har inte heller materialiserats.

Brist på mat och bränsle

Nato bedömer att ryska armén lider brist på bränsle och mat samt har drabbats av ett betydligt större antal dödsoffer än diktatorn Putin hade väntat sig.

Samtidigt befarar Nato att Putin är på väg att hämta förstärkningen i form av soldater från Syrien och legosoldater från den ökända och brutala Wagnergruppen.

Nya vapen till Ukraina

Natokällan framhöll även att medlemsländerna fortsätter att sända vapen till Ukraina inklusive sovjetiska vapen vilket Ukrainas Väpnade Styrkor har övningserfarenhet av.

Nato sänder även västerländska anti-stridsvagns- och anti-flygvapenmissiler enligt uppgift till BBC News.

Foto: Nexta, Twitter

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen