Fyra ryska generaler dödade

2022 03 16

Ukrainas Väpnade Styrkor har nu likviderat ytterligare en hög rysk befälhavare. Sammanlagt uppges nu lika många ryska generaler ha dödats som under hela Sovjetunionens tioåriga krig i Afghanistan.

Det rapporterar ukrainska tjänstemän som framhäver att Moskvas befälhavare i allt större utsträckning tvingas att leda sina arméer från fronten, rapporterar BBC.

Fjärde generalen som stupar

Den dödade generalen uppges vara den ryske generalmajoren Oleg Mityaev, som enligt uppgifter har dödats av ukrainska styrkor under intensiva strider i utkanten av den belägrade hamnstaden Mariupol, meddelar Anton Gerashchenko, rådgivare på Kyivs inrikesministerium, på Telegram.

Bildpublicering

Gerashchenko uppger att Mityaev var befälhavare för den 150:e motoriserade gevärsdivisionen och publicerade även en bild på vad han påstår är den döda officeren.

Uppgifterna har ännu inte verifierats av Moskva, rapporterar BBC.

Lika många som i Afghanistan

Gerashchenkos död innebär att lika många ryska generaler har stupat i kriget i Ukraina som under Sovjetunionens invasion av Afghanistan, enligt ryska nyhetssidan Valenteshop.

Det är anmärkningsvärda siffror och inte minst med tanke på att Sovjetunionens krig i Afghanistan pågick under hela tio års tid, perioden 1979 – 1989.

General nummer 2

Sammantaget bedöms Ryssland har 20 generaler som leder diktaturens angrepp på Ukraina men nu skall alltså fyra av dem redan ha stupat.

Nyligen rapporterade Ukrainas Väpnade Styrkor att generalmajor Andriy Kolesnikov hade eliminerats. Han har varit befälhavare av Östra Militära Distriktet och 29:e armékommandot.

General nummer 3

I måndags förra veckan delgav ukrainska källor att även generalmajor Vitaly Gerasimov, 44 år, hade dödats i strid.

Han var befälhavare över den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Han var en krigsveteran från det andra Tjetjenienkriget, kriget i Syrien samt Rysslands olagliga invasion av Krim 2014.

Gerasimov skall ha stupat nära Charkiv där Putinregimens soldater gjort sig skyldig till omfattande attacker som kostat många liv.

General nummer 4

Fyra dagar tidigare avled även generalmajor Andrei Sukhovetsky som var vice befälhavare för den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Hans död har bekräftats av rysk media, uppger DA.

Putin ligger efter

Natokällor uppger till BBC News att Putin ligger långt efter när det gäller att nå sina mål i Ukraina och att han sannolikt inte kommer att lyckas när allt är över.

Samtidigt betonar källan att Ryssland har kapacitet att orsaka stor ytterligare skada.

Ryska framryckningar

Ryska trupper har gjort betydande framryckningar i de båda utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk men har så här långt inte lyckats omringa huvudstaden Kyiv.

En väntad rysk flottattack på Odesa har inte heller materialiserats.

Brist på mat och bränsle

Nato bedömer att ryska armén lider brist på bränsle och mat samt har drabbats av ett betydligt större antal dödsoffer än diktatorn Putin hade väntat sig.

Samtidigt befarar Nato att Putin är på väg att hämta förstärkningen i form av soldater från Syrien och legosoldater från den ökända och brutala Wagnergruppen.

Nya vapen till Ukraina

Natokällan framhöll även att medlemsländerna fortsätter att sända vapen till Ukraina inklusive sovjetiska vapen vilket Ukrainas Väpnade Styrkor har övningserfarenhet av.

Nato sänder även västerländska anti-stridsvagns- och anti-flygvapenmissiler enligt uppgift till BBC News.

Foto: Nexta, Twitter

Text: Redaktionen

JUST NU: Turkiet har fått nog – ska prata med Ryssland

2025 11 30

Turkiet har fått nog av oroligheterna på Svarta havet.

Den senaste tiden har inneburit mycket oroligheter på Svart havet.

Förutom Turkiet så gränsar både Ukraina och Ryssland till havet, vilket medför att kriget utspelar sig direkt i Turkiets närhet.

Nu markerar den turkiska regeringen mot den senaste tidens attacker och menar att situationen behöver kylas ner, enligt ett uttalande från det turkiska utrikesministeriet.

Reagerar efter attack på tankfartyg

Den senaste tiden har flera omfattande attacker ägt rum på och vid Svarta havet.

I veckan drabbades två stora tankfartyg som var på väg till Ryssland av attacker utanför Turkiets kust.

Efter explosioner och bränder ombord på jättefartygen gick Turkiets räddningstjänst ut och genomförde räddningsarbete.

Nu har den turkiska regeringen fått nog och ryter ifrån.

”Allvarliga risker”

Turkiet fördömer nu attackerna mot fartygen, som enligt uppgifter var en del av den ryska skuggflottan.

Explosionerna orsakades, enligt uppgifter, av ukrainska drönare.

– Vi ser med oro på de attacker som genomfördes mot de gambiskflaggade kommersiella tankfartygen "Kairos" och "Virat" i Svarta havet, säger det turkiska utrikesministeriets talesperson Öncü Keçeli, i ett uttalande.

– Dessa incidenter, som inträffade inom Turkiets exklusiva ekonomiska zon i Svarta havet, har utgjort allvarliga risker för säkerheten för sjöfart, liv, egendom och miljö i regionen.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Har kontakt med Ryssland och Ukraina

Turkiet agerar nu för att motverka att kriget och attackerna på Svarta havet inte eskalerar.

Man kommer därför ta kontakt med de inblandade länderna, Ukraina och Ryssland.

– Vi upprätthåller våra kontakter med relevanta parter för att förhindra spridning och ytterligare eskalering av kriget över Svarta havet, samt för att undvika negativa påverkan på Turkiets ekonomiska intressen och aktiviteter i regionen, säger Öncü Keçeli.

Nya sanktioner

Idag meddelar också Ukraina att nya sanktioner införs mot oljejättarna Rosneft och Lukoil.

– Vi fortsätter vårt sanktionsarbete. Idag har vi två nya beslut, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ukraina har synkroniserat sina sanktioner med USA och infört restriktioner mot Rosneft och Lukoil.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen