Fyra ryska generaler dödade

2022 03 16

Ukrainas Väpnade Styrkor har nu likviderat ytterligare en hög rysk befälhavare. Sammanlagt uppges nu lika många ryska generaler ha dödats som under hela Sovjetunionens tioåriga krig i Afghanistan.

Det rapporterar ukrainska tjänstemän som framhäver att Moskvas befälhavare i allt större utsträckning tvingas att leda sina arméer från fronten, rapporterar BBC.

Fjärde generalen som stupar 

Den dödade generalen uppges vara den ryske generalmajoren Oleg Mityaev, som enligt uppgifter har dödats av ukrainska styrkor under intensiva strider i utkanten av den belägrade hamnstaden Mariupol, meddelar Anton Gerashchenko, rådgivare på Kyivs inrikesministerium, på Telegram.

Bildpublicering

Gerashchenko uppger att Mityaev var befälhavare för den 150:e motoriserade gevärsdivisionen och publicerade även en bild på vad han påstår är den döda officeren.

Uppgifterna har ännu inte verifierats av Moskva, rapporterar BBC.

Lika många som i Afghanistan

Gerashchenkos död innebär att lika många ryska generaler har stupat i kriget i Ukraina som under Sovjetunionens invasion av Afghanistan, enligt ryska nyhetssidan Valenteshop.   

Det är anmärkningsvärda siffror och inte minst med tanke på att Sovjetunionens krig i Afghanistan pågick under hela tio års tid, perioden 1979 – 1989.

General nummer 2

Sammantaget bedöms Ryssland har 20 generaler som leder diktaturens angrepp på Ukraina men nu skall alltså fyra av dem redan ha stupat.

Nyligen rapporterade Ukrainas Väpnade Styrkor att generalmajor Andriy Kolesnikov hade eliminerats. Han har varit befälhavare av Östra Militära Distriktet och 29:e armékommandot.

General nummer 3

I måndags förra veckan delgav ukrainska källor att även generalmajor Vitaly Gerasimov, 44 år, hade dödats i strid.

Han var befälhavare över den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Han var en krigsveteran från det andra Tjetjenienkriget, kriget i Syrien samt Rysslands olagliga invasion av Krim 2014.

Gerasimov skall ha stupat nära Charkiv där Putinregimens soldater gjort sig skyldig till omfattande attacker som kostat många liv.

General nummer 4

Fyra dagar tidigare avled även generalmajor Andrei Sukhovetsky som var vice befälhavare för den 41:a kombinerade Arméenhet av Rysslands Marktrupper. Hans död har bekräftats av rysk media, uppger DA.

Putin ligger efter

Natokällor uppger till BBC News att Putin ligger långt efter när det gäller att nå sina mål i Ukraina och att han sannolikt inte kommer att lyckas när allt är över.

Samtidigt betonar källan att Ryssland har kapacitet att orsaka stor ytterligare skada.

Ryska framryckningar

Ryska trupper har gjort betydande framryckningar i de båda utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk men har så här långt inte lyckats omringa huvudstaden Kyiv.

En väntad rysk flottattack på Odesa har inte heller materialiserats.

Brist på mat och bränsle

Nato bedömer att ryska armén lider brist på bränsle och mat samt har drabbats av ett betydligt större antal dödsoffer än diktatorn Putin hade väntat sig.

Samtidigt befarar Nato att Putin är på väg att hämta förstärkningen i form av soldater från Syrien och legosoldater från den ökända och brutala Wagnergruppen.

Nya vapen till Ukraina

Natokällan framhöll även att medlemsländerna fortsätter att sända vapen till Ukraina inklusive sovjetiska vapen vilket Ukrainas Väpnade Styrkor har övningserfarenhet av.

Nato sänder även västerländska anti-stridsvagns- och anti-flygvapenmissiler enligt uppgift till BBC News.

Foto: Nexta, Twitter

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen