Fyra vargar har skjutits i Sverige

2022 01 03

Under vargjaktens första dag har fyra vargar fällts i Västmanland och Gästrikland.

Det rapporterar Naturvårdsverket som sammanställer alla skjutna vargar under Sveriges licensjakt på varg som pågår från i går den 2 januari fram till och med 15 februari som längst.

Sammanlagt väntas 27 vargar skjutas

Slutdatumet för jakten kan tidigareläggas beroende på om alla vargar som får skjutas fälls av jägarna före slutdatumet. Av Sveriges cirka 395 vargar ingår totalt 27 vargar i årets jakt och jakten sker sammanlagt i fem olika revir.

Här följer en sammanställning av de vargar som sköts igår.

Skjuten varg nummer 1

Plats: Sandviken i Gästrikland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,10 kilo

Ålder: 1 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 2

Plats: Skinnskatteberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargens kön är ännu okänt

Vikt: 32,00 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 3

Plats: Fagersta i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,50 kilo

Ålder: Ännu inte fastställt

Skjuten varg nummer 4

Plats: Ljusnarsberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hane

Vikt: 47.50 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjutplatsen ingen slump

Var någonstans vargar skjuts under den pågående vargjakten är inte någon slump utan det beror helt och hållet på var länsstyrelsernas tilldelning har skett. Så här ser tilldelning ut av de 27 vargarna som ingår i årets jakt.

Sju olika län

Antal Län Revir

6 st Dalarna, Gävleborg Gullsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Haraldsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Snösjön

6 st Värmland, Örebro Immen

3 st Värmland, Norge Rømskog

6 st Jämtland, Gävleborg, Västernorrl. Prästskogen (överklagad jakt)

Jakten skapar känslor

Jakten på varg skapar känslor i Sverige då en del är negativa till förekomsten av varg samtidigt som en del är positiva. Naturvårdsverket förklarar på sin webbsida varför vargjakten sker.

Fridlyst men skyddsjakt tillåts

– Vargen är fridlyst och får liksom de andra stora rovdjuren endast jagas under strikt kontrollerade former. För att reglera antalet vargar och förebygga skador på tamdjur och renar får skyddsjakt och viss licensjakt genomföras, om förutsättningarna för jakten är uppfyllda, förklarar myndigheten.

Renar, tamboskap och hundar

Naturvårdsverket har delegerat besluten om skyddsjakt på varg till länsstyrelserna.

– Myndigheterna kan besluta om skyddsjakt vid behov, året om. Ansökan om skyddsjakt ska skickas in till länsstyrelsen i det län där jakten ska ske. Skyddsjakt kan medges för att förebygga och förhindra allvarliga skador på renar, tamboskap och hundar, uppger Naturvårdsverket.

Överklagat i Norrland

– Licensjakten på varg 2022 startar den 2 januari och pågår som längst till och med den 15 februari. Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands och Örebro län har beslutat om licensjakt på totalt 33 vargar omfattande sex olika revir. Beslut om jakt i ett av reviren är överklagat till Kammarrätten, meddelar Naturvårdsverket.

Spåras i snön

Vargjakten kan vara över långt innan 15 februari.

– Det är så få vargar man jagar så det brukar gå ganska fort. Ett par veckor max. Det är väldigt starkt kopplat till vad man har för snöförhållanden. Man hittar vargarna genom snöspårning, säger Andreas Zetterberg vid viltanalysenheten på Naturvårdsverket till SvD.

Skjuts med kulvapen

Vargjakten sker med kulvapen klass 1 och Naturvårdsverket kan i vissa fall även ge tillstånd för användande av hagelvapen. Alla fällda vargar besiktigas av besiktningsmän från länsstyrelsen och hela vargkroppen tas omhand och skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Skyddar invandrade vargar

Vargarna blir föremål för forskning förklarar Naturvårdsverket och många provdata samlas in inom vargforskningen. Den jägare som fäller vargen får emellertid behålla skinnet.

Jakten stärker stamhälsan

Vargjakten bidrar till att göra vargstammen hälsosammare i Sverige på så vis att man undviker att jaga på platser där det finns invandrade vargar.

Från Finland och Ryssland

Vargstammen i Sverige och Norge stammar från den finska och ryska vargpopulationen och genom att inte skjuta invandrade vargar har man lyckats få ned inavelsgraden bland Sveriges vargar, förklarar Naturvårdsverket för SvD.

Foto: M. Weiler

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen