Fyra vargar har skjutits i Sverige

2022 01 03

Under vargjaktens första dag har fyra vargar fällts i Västmanland och Gästrikland.

Det rapporterar Naturvårdsverket som sammanställer alla skjutna vargar under Sveriges licensjakt på varg som pågår från i går den 2 januari fram till och med 15 februari som längst.

Sammanlagt väntas 27 vargar skjutas

Slutdatumet för jakten kan tidigareläggas beroende på om alla vargar som får skjutas fälls av jägarna före slutdatumet. Av Sveriges cirka 395 vargar ingår totalt 27 vargar i årets jakt och jakten sker sammanlagt i fem olika revir.

Här följer en sammanställning av de vargar som sköts igår.

Skjuten varg nummer 1

Plats: Sandviken i Gästrikland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,10 kilo

Ålder: 1 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 2

Plats: Skinnskatteberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargens kön är ännu okänt

Vikt: 32,00 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 3

Plats: Fagersta i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,50 kilo

Ålder: Ännu inte fastställt

Skjuten varg nummer 4

Plats: Ljusnarsberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hane

Vikt: 47.50 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjutplatsen ingen slump

Var någonstans vargar skjuts under den pågående vargjakten är inte någon slump utan det beror helt och hållet på var länsstyrelsernas tilldelning har skett. Så här ser tilldelning ut av de 27 vargarna som ingår i årets jakt.

Sju olika län

Antal Län Revir

6 st Dalarna, Gävleborg Gullsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Haraldsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Snösjön

6 st Värmland, Örebro Immen

3 st Värmland, Norge Rømskog

6 st Jämtland, Gävleborg, Västernorrl. Prästskogen (överklagad jakt)

Jakten skapar känslor

Jakten på varg skapar känslor i Sverige då en del är negativa till förekomsten av varg samtidigt som en del är positiva. Naturvårdsverket förklarar på sin webbsida varför vargjakten sker.

Fridlyst men skyddsjakt tillåts

– Vargen är fridlyst och får liksom de andra stora rovdjuren endast jagas under strikt kontrollerade former. För att reglera antalet vargar och förebygga skador på tamdjur och renar får skyddsjakt och viss licensjakt genomföras, om förutsättningarna för jakten är uppfyllda, förklarar myndigheten.

Renar, tamboskap och hundar

Naturvårdsverket har delegerat besluten om skyddsjakt på varg till länsstyrelserna.

– Myndigheterna kan besluta om skyddsjakt vid behov, året om. Ansökan om skyddsjakt ska skickas in till länsstyrelsen i det län där jakten ska ske. Skyddsjakt kan medges för att förebygga och förhindra allvarliga skador på renar, tamboskap och hundar, uppger Naturvårdsverket.

Överklagat i Norrland

– Licensjakten på varg 2022 startar den 2 januari och pågår som längst till och med den 15 februari. Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands och Örebro län har beslutat om licensjakt på totalt 33 vargar omfattande sex olika revir. Beslut om jakt i ett av reviren är överklagat till Kammarrätten, meddelar Naturvårdsverket.

Spåras i snön

Vargjakten kan vara över långt innan 15 februari.

– Det är så få vargar man jagar så det brukar gå ganska fort. Ett par veckor max. Det är väldigt starkt kopplat till vad man har för snöförhållanden. Man hittar vargarna genom snöspårning, säger Andreas Zetterberg vid viltanalysenheten på Naturvårdsverket till SvD.

Skjuts med kulvapen

Vargjakten sker med kulvapen klass 1 och Naturvårdsverket kan i vissa fall även ge tillstånd för användande av hagelvapen. Alla fällda vargar besiktigas av besiktningsmän från länsstyrelsen och hela vargkroppen tas omhand och skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Skyddar invandrade vargar

Vargarna blir föremål för forskning förklarar Naturvårdsverket och många provdata samlas in inom vargforskningen. Den jägare som fäller vargen får emellertid behålla skinnet.

Jakten stärker stamhälsan

Vargjakten bidrar till att göra vargstammen hälsosammare i Sverige på så vis att man undviker att jaga på platser där det finns invandrade vargar.

Från Finland och Ryssland

Vargstammen i Sverige och Norge stammar från den finska och ryska vargpopulationen och genom att inte skjuta invandrade vargar har man lyckats få ned inavelsgraden bland Sveriges vargar, förklarar Naturvårdsverket för SvD.

Foto: M. Weiler

Trump öppnar för jättehjälp till Ryssland i kriget

2026 04 02

USA:s president Donald Trump hotar att stoppa alla vapenleveranser till Ukraina om Europa inte går med på hans krav.

Trump kräver att europeiska länder ska hjälpas USA att säkra fri passage genom Hormuzsundet – ett strategiskt viktigt sund i Persiska viken för världens olje- och gasleveranser.

Om inte Europa ställer upp hotar Trump att stoppa alla vapenleveranser, rapporterar Financial Times.

Konkret handlar det om att USA kan sluta leverera amerikanska vapen till Nato-initiativet Prioritised Ukraine requirements list (Purl). Genom initiativet samordnar europeiska länder inköp av amerikanska vapen som sedan skickas till Ukraina.

Skulle hjäpa Ryssland

Purl har varit avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot den ryska krigsmakten. Om stödet stoppas får Ryssland en stor fördel i kriget, eftersom den ukrainska försvarsförmågan skulle försvagas kraftigt.

– Läget har varit allvarligt för Ukraina, särskilt när det gäller luftförsvaret. Man har saknat bland annat ammunition och drönare, så att ha fått tillgång till de här amerikanska systemen och ammunitionen har varit väldigt betydelsefullt, sade SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick i höstas.

LÄS MER: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Sverige bidrar

Sverige deltar i initiativet och arbetar för att biståndet till Purl ska öka.

– Vi vill se mer insatser för att förbättra och öka det finansiella stödet och de militära donationerna till Ukraina, har försvarsminister Pål Jonson (M) sagt till SVT.

Sverige har bidragit till Purl vid tre tillfällen – senast den 13 februari 2026 med 100 miljoner dollar.

Totalt uppgår Sveriges stöd till Purl till 435 miljoner dollar.

– Genom vårt bidrag till Purl som ger Ukraina tillgång till prioriterad amerikansk försvarsmateriel, visar vi än en gång att vi är beredda att agera konkret för att stärka Ukrainas försvarsförmåga. Luftförsvar och ammunition är avgörande för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Rysslands fortsatta angrepp, har försvarsminister Pål Jonson kommenterat.

LÄS OCKSÅ: DIKTATOR: ”Förbereder oss för krig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

I NATT KAN DET SMÄLLA: Trump ska meddela hela världen

2026 04 01

Under natten till torsdagen svensk tid ska Donald Trump hålla tal.

Talet väntas dra igång klockan tre på torsdagsmorgonen svensk tid.

Enligt Vita huset kommer den amerikanska presidenten att ge en “viktig uppdatering” gällande Irankriget.

Men Donald Trump själv säger att han även kommer att uttrycka sin “avsky” över Nato under talet, rapporterar TV2 med hänvisning till Reuters.

“Avsky”

Den amerikanska presidenten har tidigare på onsdagen sagt att han “absolut” överväger att dra ut USA ur Nato.

Han säger nu att han under talet kommer att uttrycka sin “avsky” mot Nato.

Trumps kommentarer har lett till spekulationer om att USA kan vara på väg att lämna militäralliansen inom en nära förestående framtid.

“Papperstiger”

Så här lyder Donald Trumps senaste kommentarer om Nato enligt Sky News:

– Jag lät mig aldrig påverkas av Nato. Jag har alltid vetat att de är en papperstiger, och det vet Putin också, förresten.

Den amerikanska presidenten säger vidare att det är “bortom övervägning” huruvida han ser en möjlighet att lämna Nato helt och hållet.

Läs mer: Kollaps för Ryssland – tio miljarder upp i rök

“Borde tas på allvar”

Sky News Europakorrespondent Alistair Bunkall skriver att Trumps hot om att dra sig ur Nato “borde tas på mer allvar”.

– Även om han har backat från många av sina hot, anser jag att detta bör tas på större allvar, skriver Bunkall.

– Det är verkligen inte otänkbart att han nu slutligen gör det han upprepade gånger har hotat med, eller använder detta som ett tillfälle att omförhandla syftet med en allians som redan är kraftigt försvagad eftersom dess ledande medlem framhärdar i att läxa upp sina allierade offentligt.

“Svårt”

Även USA:s utrikesminister Marco Rubio har varit inne på liknande spår som presidenten i dagarna.

– Om Nato bara handlar om att vi ska försvara Europa om de blir attackerade, men att de nekar oss basrättigheter när vi behöver dem, då är det inte ett särskilt bra arrangemang. Det är svårt att förbli engagerad i något sådant, säger han till Fox News.

Läs mer: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen