Fyra vargar har skjutits i Sverige

2022 01 03

Under vargjaktens första dag har fyra vargar fällts i Västmanland och Gästrikland.

Det rapporterar Naturvårdsverket som sammanställer alla skjutna vargar under Sveriges licensjakt på varg som pågår från i går den 2 januari fram till och med 15 februari som längst.

Sammanlagt väntas 27 vargar skjutas

Slutdatumet för jakten kan tidigareläggas beroende på om alla vargar som får skjutas fälls av jägarna före slutdatumet. Av Sveriges cirka 395 vargar ingår totalt 27 vargar i årets jakt och jakten sker sammanlagt i fem olika revir.

Här följer en sammanställning av de vargar som sköts igår.

Skjuten varg nummer 1

Plats: Sandviken i Gästrikland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,10 kilo

Ålder: 1 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 2

Plats: Skinnskatteberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargens kön är ännu okänt

Vikt: 32,00 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 3

Plats: Fagersta i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,50 kilo

Ålder: Ännu inte fastställt

Skjuten varg nummer 4

Plats: Ljusnarsberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hane

Vikt: 47.50 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjutplatsen ingen slump

Var någonstans vargar skjuts under den pågående vargjakten är inte någon slump utan det beror helt och hållet på var länsstyrelsernas tilldelning har skett. Så här ser tilldelning ut av de 27 vargarna som ingår i årets jakt.

Sju olika län

Antal Län Revir

6 st Dalarna, Gävleborg Gullsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Haraldsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Snösjön

6 st Värmland, Örebro Immen

3 st Värmland, Norge Rømskog

6 st Jämtland, Gävleborg, Västernorrl. Prästskogen (överklagad jakt)

Jakten skapar känslor

Jakten på varg skapar känslor i Sverige då en del är negativa till förekomsten av varg samtidigt som en del är positiva. Naturvårdsverket förklarar på sin webbsida varför vargjakten sker.

Fridlyst men skyddsjakt tillåts

– Vargen är fridlyst och får liksom de andra stora rovdjuren endast jagas under strikt kontrollerade former. För att reglera antalet vargar och förebygga skador på tamdjur och renar får skyddsjakt och viss licensjakt genomföras, om förutsättningarna för jakten är uppfyllda, förklarar myndigheten.

Renar, tamboskap och hundar

Naturvårdsverket har delegerat besluten om skyddsjakt på varg till länsstyrelserna.

– Myndigheterna kan besluta om skyddsjakt vid behov, året om. Ansökan om skyddsjakt ska skickas in till länsstyrelsen i det län där jakten ska ske. Skyddsjakt kan medges för att förebygga och förhindra allvarliga skador på renar, tamboskap och hundar, uppger Naturvårdsverket.

Överklagat i Norrland

– Licensjakten på varg 2022 startar den 2 januari och pågår som längst till och med den 15 februari. Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands och Örebro län har beslutat om licensjakt på totalt 33 vargar omfattande sex olika revir. Beslut om jakt i ett av reviren är överklagat till Kammarrätten, meddelar Naturvårdsverket.

Spåras i snön

Vargjakten kan vara över långt innan 15 februari.

– Det är så få vargar man jagar så det brukar gå ganska fort. Ett par veckor max. Det är väldigt starkt kopplat till vad man har för snöförhållanden. Man hittar vargarna genom snöspårning, säger Andreas Zetterberg vid viltanalysenheten på Naturvårdsverket till SvD.

Skjuts med kulvapen

Vargjakten sker med kulvapen klass 1 och Naturvårdsverket kan i vissa fall även ge tillstånd för användande av hagelvapen. Alla fällda vargar besiktigas av besiktningsmän från länsstyrelsen och hela vargkroppen tas omhand och skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Skyddar invandrade vargar

Vargarna blir föremål för forskning förklarar Naturvårdsverket och många provdata samlas in inom vargforskningen. Den jägare som fäller vargen får emellertid behålla skinnet.

Jakten stärker stamhälsan

Vargjakten bidrar till att göra vargstammen hälsosammare i Sverige på så vis att man undviker att jaga på platser där det finns invandrade vargar.

Från Finland och Ryssland

Vargstammen i Sverige och Norge stammar från den finska och ryska vargpopulationen och genom att inte skjuta invandrade vargar har man lyckats få ned inavelsgraden bland Sveriges vargar, förklarar Naturvårdsverket för SvD.

Foto: M. Weiler

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen