Fyra vargar har skjutits i Sverige

2022 01 03

Under vargjaktens första dag har fyra vargar fällts i Västmanland och Gästrikland.

Det rapporterar Naturvårdsverket som sammanställer alla skjutna vargar under Sveriges licensjakt på varg som pågår från i går den 2 januari fram till och med 15 februari som längst.

Sammanlagt väntas 27 vargar skjutas

Slutdatumet för jakten kan tidigareläggas beroende på om alla vargar som får skjutas fälls av jägarna före slutdatumet. Av Sveriges cirka 395 vargar ingår totalt 27 vargar i årets jakt och jakten sker sammanlagt i fem olika revir.

Här följer en sammanställning av de vargar som sköts igår.

Skjuten varg nummer 1

Plats: Sandviken i Gästrikland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,10 kilo

Ålder: 1 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 2

Plats: Skinnskatteberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargens kön är ännu okänt

Vikt: 32,00 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 3

Plats: Fagersta i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,50 kilo

Ålder: Ännu inte fastställt

Skjuten varg nummer 4

Plats: Ljusnarsberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hane

Vikt: 47.50 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjutplatsen ingen slump

Var någonstans vargar skjuts under den pågående vargjakten är inte någon slump utan det beror helt och hållet på var länsstyrelsernas tilldelning har skett. Så här ser tilldelning ut av de 27 vargarna som ingår i årets jakt.

Sju olika län

Antal Län Revir

6 st Dalarna, Gävleborg Gullsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Haraldsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Snösjön

6 st Värmland, Örebro Immen

3 st Värmland, Norge Rømskog

6 st Jämtland, Gävleborg, Västernorrl. Prästskogen (överklagad jakt)

Jakten skapar känslor

Jakten på varg skapar känslor i Sverige då en del är negativa till förekomsten av varg samtidigt som en del är positiva. Naturvårdsverket förklarar på sin webbsida varför vargjakten sker.

Fridlyst men skyddsjakt tillåts

– Vargen är fridlyst och får liksom de andra stora rovdjuren endast jagas under strikt kontrollerade former. För att reglera antalet vargar och förebygga skador på tamdjur och renar får skyddsjakt och viss licensjakt genomföras, om förutsättningarna för jakten är uppfyllda, förklarar myndigheten.

Renar, tamboskap och hundar

Naturvårdsverket har delegerat besluten om skyddsjakt på varg till länsstyrelserna.

– Myndigheterna kan besluta om skyddsjakt vid behov, året om. Ansökan om skyddsjakt ska skickas in till länsstyrelsen i det län där jakten ska ske. Skyddsjakt kan medges för att förebygga och förhindra allvarliga skador på renar, tamboskap och hundar, uppger Naturvårdsverket.

Överklagat i Norrland

– Licensjakten på varg 2022 startar den 2 januari och pågår som längst till och med den 15 februari. Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands och Örebro län har beslutat om licensjakt på totalt 33 vargar omfattande sex olika revir. Beslut om jakt i ett av reviren är överklagat till Kammarrätten, meddelar Naturvårdsverket.

Spåras i snön

Vargjakten kan vara över långt innan 15 februari.

– Det är så få vargar man jagar så det brukar gå ganska fort. Ett par veckor max. Det är väldigt starkt kopplat till vad man har för snöförhållanden. Man hittar vargarna genom snöspårning, säger Andreas Zetterberg vid viltanalysenheten på Naturvårdsverket till SvD.

Skjuts med kulvapen

Vargjakten sker med kulvapen klass 1 och Naturvårdsverket kan i vissa fall även ge tillstånd för användande av hagelvapen. Alla fällda vargar besiktigas av besiktningsmän från länsstyrelsen och hela vargkroppen tas omhand och skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Skyddar invandrade vargar

Vargarna blir föremål för forskning förklarar Naturvårdsverket och många provdata samlas in inom vargforskningen. Den jägare som fäller vargen får emellertid behålla skinnet.

Jakten stärker stamhälsan

Vargjakten bidrar till att göra vargstammen hälsosammare i Sverige på så vis att man undviker att jaga på platser där det finns invandrade vargar.

Från Finland och Ryssland

Vargstammen i Sverige och Norge stammar från den finska och ryska vargpopulationen och genom att inte skjuta invandrade vargar har man lyckats få ned inavelsgraden bland Sveriges vargar, förklarar Naturvårdsverket för SvD.

Foto: M. Weiler

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen