Fyra vargar har skjutits i Sverige

2022 01 03

Under vargjaktens första dag har fyra vargar fällts i Västmanland och Gästrikland.

Det rapporterar Naturvårdsverket som sammanställer alla skjutna vargar under Sveriges licensjakt på varg som pågår från i går den 2 januari fram till och med 15 februari som längst.

Sammanlagt väntas 27 vargar skjutas

Slutdatumet för jakten kan tidigareläggas beroende på om alla vargar som får skjutas fälls av jägarna före slutdatumet. Av Sveriges cirka 395 vargar ingår totalt 27 vargar i årets jakt och jakten sker sammanlagt i fem olika revir.

Här följer en sammanställning av de vargar som sköts igår.

Skjuten varg nummer 1

Plats: Sandviken i Gästrikland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,10 kilo

Ålder: 1 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 2

Plats: Skinnskatteberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargens kön är ännu okänt

Vikt: 32,00 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjuten varg nummer 3

Plats: Fagersta i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hona

Vikt: 26,50 kilo

Ålder: Ännu inte fastställt

Skjuten varg nummer 4

Plats: Ljusnarsberg i Västmanland

Kön: Den fällda vargen är en hane

Vikt: 47.50 kilo

Ålder: 4 år enligt preliminär bedömning

Skjutplatsen ingen slump

Var någonstans vargar skjuts under den pågående vargjakten är inte någon slump utan det beror helt och hållet på var länsstyrelsernas tilldelning har skett. Så här ser tilldelning ut av de 27 vargarna som ingår i årets jakt.

Sju olika län

Antal Län Revir

6 st Dalarna, Gävleborg Gullsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Haraldsjön

6 st Dalarna, Västmanland, Örebro Snösjön

6 st Värmland, Örebro Immen

3 st Värmland, Norge Rømskog

6 st Jämtland, Gävleborg, Västernorrl. Prästskogen (överklagad jakt)

Jakten skapar känslor

Jakten på varg skapar känslor i Sverige då en del är negativa till förekomsten av varg samtidigt som en del är positiva. Naturvårdsverket förklarar på sin webbsida varför vargjakten sker.

Fridlyst men skyddsjakt tillåts

– Vargen är fridlyst och får liksom de andra stora rovdjuren endast jagas under strikt kontrollerade former. För att reglera antalet vargar och förebygga skador på tamdjur och renar får skyddsjakt och viss licensjakt genomföras, om förutsättningarna för jakten är uppfyllda, förklarar myndigheten.

Renar, tamboskap och hundar

Naturvårdsverket har delegerat besluten om skyddsjakt på varg till länsstyrelserna.

– Myndigheterna kan besluta om skyddsjakt vid behov, året om. Ansökan om skyddsjakt ska skickas in till länsstyrelsen i det län där jakten ska ske. Skyddsjakt kan medges för att förebygga och förhindra allvarliga skador på renar, tamboskap och hundar, uppger Naturvårdsverket.

Överklagat i Norrland

– Licensjakten på varg 2022 startar den 2 januari och pågår som längst till och med den 15 februari. Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands och Örebro län har beslutat om licensjakt på totalt 33 vargar omfattande sex olika revir. Beslut om jakt i ett av reviren är överklagat till Kammarrätten, meddelar Naturvårdsverket.

Spåras i snön

Vargjakten kan vara över långt innan 15 februari.

– Det är så få vargar man jagar så det brukar gå ganska fort. Ett par veckor max. Det är väldigt starkt kopplat till vad man har för snöförhållanden. Man hittar vargarna genom snöspårning, säger Andreas Zetterberg vid viltanalysenheten på Naturvårdsverket till SvD.

Skjuts med kulvapen

Vargjakten sker med kulvapen klass 1 och Naturvårdsverket kan i vissa fall även ge tillstånd för användande av hagelvapen. Alla fällda vargar besiktigas av besiktningsmän från länsstyrelsen och hela vargkroppen tas omhand och skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Skyddar invandrade vargar

Vargarna blir föremål för forskning förklarar Naturvårdsverket och många provdata samlas in inom vargforskningen. Den jägare som fäller vargen får emellertid behålla skinnet.

Jakten stärker stamhälsan

Vargjakten bidrar till att göra vargstammen hälsosammare i Sverige på så vis att man undviker att jaga på platser där det finns invandrade vargar.

Från Finland och Ryssland

Vargstammen i Sverige och Norge stammar från den finska och ryska vargpopulationen och genom att inte skjuta invandrade vargar har man lyckats få ned inavelsgraden bland Sveriges vargar, förklarar Naturvårdsverket för SvD.

Foto: M. Weiler

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen