Fyraåring död – föräldrar anklagas

2024 11 19

Föräldrar till en fyraårig pojke åtalas för grovt vållande till annans död.

Detta efter att pojken hittats död i en lägenhet i Umeå.

Ambulanspersonal larmades till lägenheten i januari. När de anlände inleddes hjärt- och lungräddning på barnet.

Men det var för sent. Pojken konstaterades avliden.

Narkotikaklassat läkemedel

Rättsmedicinska undersökningar har visat att barnet hade stora mängder metadon i kroppen, vilket pekats ut som dödsorsaken.

Metadon är ett narkotikaklassat läkemedel som brukar användas vid behandling av heroinmissbrukare.

Åtalas

Nu åtalas föräldrarna för grovt vållande till annans död och riskerar att utvisas från Sverige, rapporterar SVT Nyheter.

Enligt åklagaren har barnet fått i sig metadon eftersom föräldrarna förvarat narkotikan på ett åtkomligt sätt.

Föräldrarna uppges inte heller sökt vård för barnet i tid, trots att sonen uppvisade flera symptom:

- Urinavgång

- Salivavsöndring

- Låg kroppstemperatur

- Oklar andning

- Låsta käkar

Mamman ska även ha googlat på ”barn som sover, blir kall och biter ihop tänderna”, uppger SVT.

Det är oklart hur pojken fått i sig narkotikan.

Riskerar flera år i fängelse

Den som döms för vållande till annans död riskerar fängelse i högst två år.

Om brottet är ringa blir straffet böter.

Vid grovt brott riskerar den dömde fängelse i upp till sex år.

Enligt juristbyrån Lawline kan en person anses ha gjort sig skyldig till grovt vållande till annans död om:

- Gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Exempel när ett sådant risktagande kan vara aktuellt är om en gärningsman siktar mot någon med ett skarpladdat vapen och råkar skjuta av ett skott. Alternativt om gärningsmannen medvetet skjuter ett skott som råkar träffa någon.

- Gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Som exempel är handlar det om när en person varit berusad i en trafiksituation, inom sjukvården eller i militär verksamhet där uppmärksamhet och skicklighet är särskilt viktigt.

Foto: Shyam

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen