Fyraåring död – föräldrar anklagas

2024 11 19

Föräldrar till en fyraårig pojke åtalas för grovt vållande till annans död.

Detta efter att pojken hittats död i en lägenhet i Umeå.

Ambulanspersonal larmades till lägenheten i januari. När de anlände inleddes hjärt- och lungräddning på barnet.

Men det var för sent. Pojken konstaterades avliden.

Narkotikaklassat läkemedel

Rättsmedicinska undersökningar har visat att barnet hade stora mängder metadon i kroppen, vilket pekats ut som dödsorsaken.

Metadon är ett narkotikaklassat läkemedel som brukar användas vid behandling av heroinmissbrukare.

Åtalas

Nu åtalas föräldrarna för grovt vållande till annans död och riskerar att utvisas från Sverige, rapporterar SVT Nyheter.

Enligt åklagaren har barnet fått i sig metadon eftersom föräldrarna förvarat narkotikan på ett åtkomligt sätt.

Föräldrarna uppges inte heller sökt vård för barnet i tid, trots att sonen uppvisade flera symptom:

- Urinavgång

- Salivavsöndring

- Låg kroppstemperatur

- Oklar andning

- Låsta käkar

Mamman ska även ha googlat på ”barn som sover, blir kall och biter ihop tänderna”, uppger SVT.

Det är oklart hur pojken fått i sig narkotikan.

Riskerar flera år i fängelse

Den som döms för vållande till annans död riskerar fängelse i högst två år.

Om brottet är ringa blir straffet böter.

Vid grovt brott riskerar den dömde fängelse i upp till sex år.

Enligt juristbyrån Lawline kan en person anses ha gjort sig skyldig till grovt vållande till annans död om:

- Gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Exempel när ett sådant risktagande kan vara aktuellt är om en gärningsman siktar mot någon med ett skarpladdat vapen och råkar skjuta av ett skott. Alternativt om gärningsmannen medvetet skjuter ett skott som råkar träffa någon.

- Gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Som exempel är handlar det om när en person varit berusad i en trafiksituation, inom sjukvården eller i militär verksamhet där uppmärksamhet och skicklighet är särskilt viktigt.

Foto: Shyam

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen