Galet bråk i Ryssland: Vill kärnvapenbomba egna landet

2023 10 05

Ett uttalande från Margarita Simonjan, chefredaktör på statligt ägda Russia Today, har skapat stora rubriker i Ryssland.

I ett tv-uttalande föreslog Simonjan, som är en av Putinregimens största propagandister, att Ryssland ska släppa en kärnvapenbomb på sitt eget territorium.

Margarita Simonjan framhöll att den ryska staten borde detonera en termonukleär anordning – en så kallad termonukleär bomb, även kallad för vätebomb, som ger en obegränsad sprängstyrka.

– Det skulle skicka ett smärtsamt budskap till väst mitt under en nukleär kapprustning som blir allt svårare att undvika, sa den ryska chefredaktören.

Här vill hon bomba

Enligt Margarita Simonjan skulle kärnvapenladdningen kunna skulle släppas ”någonstans över Sibirien” i östra Ryssland.

Russia Today-chefen påpekade att området är glesbefolkat och att invånare i regionen inte kommer att påverkas av detonationen eller det radioaktiva utsläppet.

– Det som kommer att hända är att elektroniska enheter och satelliter skulle slås ut, kommenterade hon och upprepade att det skulle skicka ett ”smärtsamt budskap” till västvärlden.

– Det är det mest humana alternativet, avslutade Simonjan med att säga.

Upprörda känslor

Margarita Simonjans kärnavapenutspel har väckt starka reaktioner i Ryssland.

Inte minst från aktörer med anknytning till Sibirien.

Borgmästaren i Sibiriens största stad Novosibirsk, Anatoly Lokot, varnar för att en kärnvapendetonation i området skulle kunna leda till ”oförutsägbara konsekvenser som kan vara i över tusen år”.

– Det finns inget bra med termonukleära explosioner, säger Lokot till lokala medier, enligt Moscow Times.

En annan som reagerar är den ryska politikern Maria Prusakova.

Prusakova, som tillhör det ryska kommunistpartiet, kallar Margarita Simonjans förslag för en ”djup förolämpning” mot invånarna i Sibiren.

– Hon måste be om ursäkt, säger politikern.

Kreml svarar

Kreml har även uttalat sig om Russia Todays-chefens uppmärksammade förslag.

Putinregimens talesperson Dmitrij Peskov konstaterar att hennes uttalande inte speglar Moskvas officiella hållning.

– Ryssland har inte övergett de direktiv som finns för att genomföra kärnvapentester, säger Peskov enligt Moscow Times.

Foto: Geralt

Text. Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)