17 sep 2026

Galet bråk i Ryssland: Vill kärnvapenbomba egna landet

2023 10 05

Ett uttalande från Margarita Simonjan, chefredaktör på statligt ägda Russia Today, har skapat stora rubriker i Ryssland.

I ett tv-uttalande föreslog Simonjan, som är en av Putinregimens största propagandister, att Ryssland ska släppa en kärnvapenbomb på sitt eget territorium.

Margarita Simonjan framhöll att den ryska staten borde detonera en termonukleär anordning  – en så kallad termonukleär bomb, även kallad för vätebomb, som ger en obegränsad sprängstyrka.

– Det skulle skicka ett smärtsamt budskap till väst mitt under en nukleär kapprustning som blir allt svårare att undvika, sa den ryska chefredaktören.

Här vill hon bomba

Enligt Margarita Simonjan skulle kärnvapenladdningen kunna skulle släppas ”någonstans över Sibirien” i östra Ryssland.

Russia Today-chefen påpekade att området är glesbefolkat och att invånare i regionen inte kommer att påverkas av detonationen eller det radioaktiva utsläppet.

– Det som kommer att hända är att elektroniska enheter och satelliter skulle slås ut, kommenterade hon och upprepade att det skulle skicka ett ”smärtsamt budskap” till västvärlden.

– Det är det mest humana alternativet, avslutade Simonjan med att säga.

Upprörda känslor

Margarita Simonjans kärnavapenutspel har väckt starka reaktioner i Ryssland.

Inte minst från aktörer med anknytning till Sibirien.

Borgmästaren i Sibiriens största stad Novosibirsk, Anatoly Lokot, varnar för att en kärnvapendetonation i området skulle kunna leda till ”oförutsägbara konsekvenser som kan vara  i över tusen år”.

– Det finns inget bra med termonukleära explosioner, säger Lokot till lokala medier, enligt Moscow Times.

En annan som reagerar är den ryska politikern  Maria Prusakova.

Prusakova, som tillhör det ryska kommunistpartiet, kallar Margarita Simonjans förslag för en ”djup förolämpning” mot invånarna i Sibiren.

– Hon måste be om ursäkt, säger politikern.

Kreml svarar

Kreml har även uttalat sig om Russia Todays-chefens uppmärksammade förslag.

Putinregimens talesperson Dmitrij Peskov konstaterar att hennes uttalande inte speglar Moskvas officiella hållning.

– Ryssland har inte övergett de direktiv som finns för att genomföra kärnvapentester, säger Peskov enligt Moscow Times.  

Foto: Geralt 

Text. Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen