Galet bråk i Ryssland: Vill kärnvapenbomba egna landet

2023 10 05

Ett uttalande från Margarita Simonjan, chefredaktör på statligt ägda Russia Today, har skapat stora rubriker i Ryssland.

I ett tv-uttalande föreslog Simonjan, som är en av Putinregimens största propagandister, att Ryssland ska släppa en kärnvapenbomb på sitt eget territorium.

Margarita Simonjan framhöll att den ryska staten borde detonera en termonukleär anordning – en så kallad termonukleär bomb, även kallad för vätebomb, som ger en obegränsad sprängstyrka.

– Det skulle skicka ett smärtsamt budskap till väst mitt under en nukleär kapprustning som blir allt svårare att undvika, sa den ryska chefredaktören.

Här vill hon bomba

Enligt Margarita Simonjan skulle kärnvapenladdningen kunna skulle släppas ”någonstans över Sibirien” i östra Ryssland.

Russia Today-chefen påpekade att området är glesbefolkat och att invånare i regionen inte kommer att påverkas av detonationen eller det radioaktiva utsläppet.

– Det som kommer att hända är att elektroniska enheter och satelliter skulle slås ut, kommenterade hon och upprepade att det skulle skicka ett ”smärtsamt budskap” till västvärlden.

– Det är det mest humana alternativet, avslutade Simonjan med att säga.

Upprörda känslor

Margarita Simonjans kärnavapenutspel har väckt starka reaktioner i Ryssland.

Inte minst från aktörer med anknytning till Sibirien.

Borgmästaren i Sibiriens största stad Novosibirsk, Anatoly Lokot, varnar för att en kärnvapendetonation i området skulle kunna leda till ”oförutsägbara konsekvenser som kan vara i över tusen år”.

– Det finns inget bra med termonukleära explosioner, säger Lokot till lokala medier, enligt Moscow Times.

En annan som reagerar är den ryska politikern Maria Prusakova.

Prusakova, som tillhör det ryska kommunistpartiet, kallar Margarita Simonjans förslag för en ”djup förolämpning” mot invånarna i Sibiren.

– Hon måste be om ursäkt, säger politikern.

Kreml svarar

Kreml har även uttalat sig om Russia Todays-chefens uppmärksammade förslag.

Putinregimens talesperson Dmitrij Peskov konstaterar att hennes uttalande inte speglar Moskvas officiella hållning.

– Ryssland har inte övergett de direktiv som finns för att genomföra kärnvapentester, säger Peskov enligt Moscow Times.

Foto: Geralt

Text. Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen