Går till James Bond-angrepp mot Sverigedemokraterna

2022 02 09

– From Russia with love. Jag vet inte, men jag tror att det kan vara Jimmie Åkessons favoritfilm.

Den gamla James Bond-filmen ”From Russia with love” lyftes fram när det riktades hård kritik mot Sverigedemokraterna idag.

Agent 007 ser rött

Det var Centerns partiledare Annie Lööf som använde sig av den gamla James Bondklassikern, som på svenska heter Agent 007 ser rött, när gick hon till angrepp mot Sverigedemokraterna vid Centerns kommun- och regiondagar.

SD:s hantering av Ryssland

– From Russia with love. Jag vet inte, men jag tror att det kan vara Jimmie Åkessons favoritfilm. Det är i alla fall lätt att tro det när man se hur han hanterar Ryssland just nu, sade Annie Lööf under sitt tal som hölls digitalt från kongresstaden Linköping.

Fladdrar som ett lakan

– När allt fler markerar tydligt mot Putins illegala krig och hotfulla krav om nya säkerhetsordningar runt Östersjön. Då fladdrar Sverigedemokraterna hit och dit, som ett lakan på en tvättlina, sa Annie Lööf (C).

Centerledaren lyfte fram ett tidigare uttalande av SD-ledaren i Sveriges Radios slutdebatt 2018.

Stöttat Putin

– För bara några år sen kunde Jimmie Åkesson inte välja mellan Emmanuel Macron och Vladimir Putin. Ett val som borde vara enkelt för den som står upp för idén om fria val, fri press och mänskliga rättigheter, sa Annie Lööf (C).

Jimmie Åkesson (SD) ville i debatten inte välja mellan de båda ledarna och framhöll att han inte vill ha någon av dem. Han sa även att ingen behöver tveka om vad han tycker om Rysslands utrikespolitik och Putins aggressiva styre.

SD:s röstande i EU

– I Europaparlamentet har Jimmie Åkessons partikamrater, gång på gång, stöttat Putin under de senaste åren. Röstat nej till sanktioner mot ryska makthavare. Protesterat mot krav på transparens kring rysk finansiering av europeiska partier och fördömande av Putins politik i Ukraina, sa Annie Lööf i sitt tal i dag.

Rök ihop i debatt

Centern och SD rök även ihop vid partiledardebatten i riksdagen nyligen då Centern kritiserade SD för formuleringen ”Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna”, som fanns på SD:s hemsida.

SD slog tillbaka

– Det finns naturligtvis inget som helt utrymme för en demokratiskt sinnad svensk politiker att på något sätt jämställa den delen av världen som vi tillhör med den del av världen som förtrycker människor och hotar sina grannar militärt. Och vi har aldrig gjort det framhöll, svarade SD-ledaren.

Partiet har tagit bort den kritiserade texten från sin hemsida.

Motståndare

Det var tydligt under Annie Lööfs tal i dag tydligt att Centern pekar ut Sverigedemokraterna som klar motståndare inför hösten riksdagsval och Annie Lööf (C) klargjorde att Centern kommer att fortsätta att kritisera SD kopplat till Rysslands diktator.

Leder Sverige fel

– Sverigedemokraternas inställning till Putins Ryssland är bara ännu ett exempel på hur deras värderingar och handlingar leder Sverige fel. Vi kommer fortsätta påminna om Jimmie Åkessons oförmåga att välja mellan den demokratiskt valde Macron och Putins auktoritära styre, sa hon.

Kommer vara motpol

Hon gick till mycket hårt angrepp mot SD flera gånger under talet.

– Vi kommer aldrig sluta påminna om Sverigedemokraternas värderingar. Om hur de vill ta Sverige i helt fel riktning. Mot intolerans och splittring. Främlingsfientlighet och hat. Vi kommer varje dag vara Sverigedemokraternas värderingsmässiga motpol. Inte för att det alltid är lätt, men för att det alltid är rätt, sa Annie Lööf (C).

SD har ännu inte besvarat Centerns kritik i dag.

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen