JUST NU: Gisslandrama på sjukhus – 400 personer drabbade

2022 03 15

Över 400 personer hålls gisslan av ryssar samtidigt som skottlossning och brand pågår vid staden Mariupols största sjukhus i Ukraina.

Pavlo Kyrylenko, chefen för Donetsks regionala administration säger att läkare och patienter är tagna som gisslan på Mariupols regionala intensivvårdssjukhus, rapporterar BBC.

Dramat inträffar bara några dagar efter den dödliga attacken mot ett förlossningssjukhus i samma stad, Mariupol, i sydöstra delen av landet.

Omöjligt att lämna

I ett uttalande på hans officiella telegram-kanal säger Kyrylenko att en av sjukhusets anställda har lyckats dela information om vad som pågår.

– Det är omöjligt att ta sig ut från sjukhuset. Vi är beskjutna och tvingas gömma oss i källaren. Bilar har inte kunnat köra till sjukhuset på två dagar. Höghusen runt omkring oss brinner, säger Kyrylenko.

Hundratals tillfångatagna

Enligt uppgifter ska de ryska styrkorna ha tvingat 400 personer från närliggande bostadshus att komma till sjukhuset. Ingen tillåts lämna, en människorättsgrupp anklagar ryska soldater för att hota att skjuta alla som lämnar sjukhuset.

Har blivit skadeskjutna

Personer som har försökt fly undan gisslandramat och försökt ta sig ut ur byggnaden har blivit skadeskjutna rapporterar TV-kanalen.

Stannade kvar för att behandla patienter

Sjukhuset är i stort sett redan totalförstört, men sjukhuspersonalen ska ha tagit ner patienterna i källaren för att försöka fortsätta behandla dem.

Tusentals döda

Ukrainska myndigheter uppger att minst 2 400 civila redan har dödats sedan Rysslands bombningar av staden började. Många av Mariupols invånare försöker nu överleva i underjordiska skyddsrum.

Vädjar till omvärlden

– Jag vädjar till internationella människorättsorganisationer att reagera på dessa ondskefulla kränkningar av krigets normer och seder, på dessa allvarliga brott mot mänskligheten. Ryssland och alla medborgare som är inblandade i brott i Ukraina måste straffas, säger Kyrylenko.

Förtvivlad

Den administrativs chefen är förtvivlad över att de ryska trupperna inte nöjer sig med att sjukhuset redan har nästintill totalförstörts utan fortsätter att terrorisera de sjukhusanställda.

– Förstörelsen var inte tillräckligt för de ryska förövarna. Nu tar de människor som gisslan, säger Pavlo Kyrylenko. 

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen