Glatt besked för 1,8 miljoner svenskar med lån

2026 05 31

I Sverige är det väldigt vanligt att ta lån från CSN under studietiden.

Och många har kvar lånet, som ofta setts som förmånligt, under många år efter studierna avslutats.

– Studieskulderna ökade under 2025, både räknat i kronor och i antal personer, uppger CSN.

– Vid årsskiftet hade 1 811 350 personer en studieskuld hos CSN, vilket är en ökning med omkring 20 000 jämfört med för året innan.

Normala nivåer

Lånet från CSN har historiskt haft en låg ränta. Åtminstone under de senaste tio åren, rapporterar DN.

Men de senaste åren har räntan stigit till över två procent.

– Ser man historiskt är det egentligen först 2016 som räntan går under en procent för första gången. Dessförinnan var det 2011 som den gick under två procent för första gången, säger Patrik Peippo som är utredare på CSN, till tidningen.

Glatt besked

Samtidigt är studiestödsmyndigheten övertygad om att toppen är nådd.

Framöver kommer det bli billigare för låntagare.

– Som det ser ut nu så är det här toppen och sedan så kommer den att gå ner från nästa år, säger Patrik Peippo, till tidningen.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över” 

Vart femte person

Bland den svenska befolkningen över 18 år har omkring vart femte person en studieskuld.

Den totala skulden för hela befolkningen är 307 miljarder kronor.

– Återbetalningstiden för studielån är lång och antalet personer som tillkommer är fler än som slutbetalar. Varje låntagare har en genomsnittlig skuld på nästan 170 000 kr, vilket är ungefär 4,5 procent mer än året innan, säger Jonas Larsson, analytiker på CSN, i ett uttalande.

Storstäder sticker ut

Studieskulden ökar i hela landet, men låntagare i storstäderna och universitetsorterna sticker ut.

– I och runt de större städerna finns ofta fler yrken som kräver högre utbildning, vilket kan hänga ihop med ett större behov av studielån under studietiden, säger Jonas Larsson.

– Åldersfördelningen på orten har också betydelse eftersom yngre personer generellt har högre studieskulder än äldre.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen