Glatt besked för klimatet – Turkiet säger ja till Parisavtalet

2021 10 07

Turkiska parlamentet har i en snabb svängning antagit Parisavtalet efter fyra års fördröjning.

Förslaget gick igenom med enhällighet vid omröstningen på onsdagen som följer efter att presidenten tillika den allt mer odemokratiska ledaren Recep Tayyip Erdogan lämnade besked vid FN-toppmötet i september om att landet ändrat sig och skulle anta Parisavtalet innan klimatmötet i Glasgow som inleds sista oktober.

ANALYS

Turkiets regering skrev på avtalet för hela fem år sedan men har därefter skjutit upp och skjutit upp och hänvisat till att man anser att det slår orättvist mot landet. Turkiet har dock drabbats mycket hårt av klimatförändringarna med både översvämningar och svåra bränder i somras vilket lett till ett ökat internt tryck för att ratificera avtalet.

Många dödsoffer

Över 100 personer omkom i bränder och översvämningar i augusti och september rapporterar France 24 och landet har även drabbats av svår torka vilket slagit hårt mot näringslivet.

Nästan 200 000 hektar skog har brunnit ned i Turkiet under 2021 vilket är mer än fem gånger så mycket som genomsnittet för 2008 till 2010 enligt European Forest Fire Information System (EFFIS).

Även problem för vattnet

Dessutom har långvariga varma temperaturer lett till en explosion av växtplankton som i sin tur producerat en trögflytande substans i Marmarasjön, som ligger mellan Svarta havet och Egeiska havet, vilket förstört för fiskenäringen.

Unga påverkar inför valet

Erdogans islamistparti har tidigare varit kraftigt negativa till Parisavtalet men mätningar visar att 95 % av Turkiets ungdomar anser att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot landet enligt en rapport av Brittiska Rådet och många av ungdomarna har rösträtt i valet som hålls i Turkiet 2023.

Foto: L. Lim

[yop_poll id="735"]

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 29

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen


“Superskepp” upptäckt i Öresund – “aldrig sett förut”

2025 12 29

En 600 år gammal hemlighet i Öresund har avslöjats.

Ett medeltida “superskepp” har hittats utanför Köpenhamn.

På 13 meters djup i Öresund har arkeologer upptäckt ett 28 meter långt skepp som dateras till omkring år 1410. 

Skeppsfyndet beskrivs som "sensationellt" och gjordes i Svælget mellan Amager och Saltholm. 

Enligt forskarna handlar det om världens största kogge som hittills har upptäckts.

Fyndet är en milstolpe för maritim arkeologi. Det är den största koggen vi känner till, och det ger oss en unik möjlighet att förstå både konstruktionen och livet ombord på medeltidens största handelsfartyg, säger marinarkeologen Otto Uldum, i ett uttalande.

"Aldrig sett detta förut"

Enligt arkeologerna bedöms skeppet, som var en av den tidens mest avancerade skeppstyper, ha kunnat bära 300 ton.

Men skeppet är inte bara den största koggen som någonsin upptäckts. Den är också “exceptionellt välbevarad". Förklaringen är att sanden bevarat fartyget på ett sätt som aldrig tidigare skådats.

– Det är ganska unikt att vi har så många delar av fartygets rigg. Vi har aldrig sett detta förut, och det ger oss en verklig möjlighet att säga något helt nytt om hur koggerna var utrustade för segling, säger Otto Uldum.

Lasten ett mysterium

Skeppet har fått namnet Svælget 2, döpt efter sin fyndplats. Det som dock förbryllar forskarna är vad skeppet kan ha burit. Inga spår av lasten har nämligen hittas, enbart föremål som kan kopplas till utrustning eller besättningens tillhörigheter.

Vi har inte funnit några spår av lasten. Det finns ingenting i de många fynden som inte kan förklaras av besättningens personliga tillhörigheter eller fartygets utrustning.

– Det finns inga spår som tyder på krig eller konflikt i det här skeppet. Inga alls, säger Otto Uldum.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Fakta om  Svælget 2

  • Skeppstyp: Kogge
  • Datering: ca 1410
  • Längd: ca 28 meter
  • Bredd: ca 9 meter
  • Höjd: ca 6 meter
  • Byggplats: Nederländerna (skeppstimmer även från Polen)
  • Lastkapacitet: ca 300 ton
  • Funnen vid: Øresund i Svælget
  • Bevarade detaljer: Styrbords sida från köl till reling, riggdetaljer med 16 jungfrur, galär, spår av kastanjer
  • Personliga tillhörigheter: Bronskrukor och keramik, skor, kammar, rosenkranspärlor, målade träskålar
  • Spår av proviant: Tunnspön, ben från fisk och däggdjur

Källa: Vikingeskibsmuseet

LÄS MER: Trocadero i helt ny smak – slås ihop med annan svensk klassiker

Foto:

Text: Redaktionen