Glatt besked för klimatet – Turkiet säger ja till Parisavtalet

2021 10 07

Turkiska parlamentet har i en snabb svängning antagit Parisavtalet efter fyra års fördröjning.

Förslaget gick igenom med enhällighet vid omröstningen på onsdagen som följer efter att presidenten tillika den allt mer odemokratiska ledaren Recep Tayyip Erdogan lämnade besked vid FN-toppmötet i september om att landet ändrat sig och skulle anta Parisavtalet innan klimatmötet i Glasgow som inleds sista oktober.

ANALYS

Turkiets regering skrev på avtalet för hela fem år sedan men har därefter skjutit upp och skjutit upp och hänvisat till att man anser att det slår orättvist mot landet. Turkiet har dock drabbats mycket hårt av klimatförändringarna med både översvämningar och svåra bränder i somras vilket lett till ett ökat internt tryck för att ratificera avtalet.

Många dödsoffer

Över 100 personer omkom i bränder och översvämningar i augusti och september rapporterar France 24 och landet har även drabbats av svår torka vilket slagit hårt mot näringslivet.

Nästan 200 000 hektar skog har brunnit ned i Turkiet under 2021 vilket är mer än fem gånger så mycket som genomsnittet för 2008 till 2010 enligt European Forest Fire Information System (EFFIS).

Även problem för vattnet

Dessutom har långvariga varma temperaturer lett till en explosion av växtplankton som i sin tur producerat en trögflytande substans i Marmarasjön, som ligger mellan Svarta havet och Egeiska havet, vilket förstört för fiskenäringen.

Unga påverkar inför valet

Erdogans islamistparti har tidigare varit kraftigt negativa till Parisavtalet men mätningar visar att 95 % av Turkiets ungdomar anser att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot landet enligt en rapport av Brittiska Rådet och många av ungdomarna har rösträtt i valet som hålls i Turkiet 2023.

Foto: L. Lim

[yop_poll id="735"]

2 oktober 2026

Höjs 25 procent – besked från Skatteverket till svenska bilister

2026 10 02

Nästa år ökar kostnaden för bilister som parkerar fel.

Det beskedet kommer från Skatteverket, som skärper reglerna för parkeringsböter. Framöver kommer de nämligen bli momsbelagda, från att tidigare varit befriade from moms. Anledningen är ett EU-beslut där parkeringsböterna framöver bedöms utgöra en tjänst.

– Enligt Skatteverkets bedömning får felparkeringsavgiften anses vara en del av det avtal som fordonsförare ingår med kommunen om upplåtelse av plats för parkering i samband med parkeringen, uppger Skatteverket.

– Felparkeringsavgiften ingår därför i beskattningsunderlaget för den parkeringstjänst som kommunen tillhandahåller och är därmed föremål för mervärdesskatt.

Svåra regler

Planen är alltså att momsbelägga parkeringsböter från 2027, vilket skulle innebära att avgiften blir 25 procent dyrare. Men det gäller inte alla typer av parkeringsböter.

Exempelvis ska en felparkering på en plats med parkeringsförbud inte täckas av momskravet, då det inte är en parkering som upplåtits. Däremot gäller kravet om tiden överskrids på en anvisad parkering, rapporterar Borås Tidning. Själva parkeringsavgiften ska också momsbeläggas under kommande år, är planen från Skatteverket.

– Det är ganska komplext hur Skatteverket har tänkt och från branschens sida har man uppmärksammat Skatteverket på att det finns en massa frågetecken kring detta, säger Hanna Munde, Borås Parkerings vd, till tidningen.

Läs också: Jättelyft för elbilar

Över 1 miljard

Under förra året utfärdades totalt 1 344 147 parkeringsanmärkningar i Sverige, enligt siffror från Transportstyrelsen. Det är en liten ökning i jämförelse med året innan. Det totala värdet av parkeringsböterna uppgick till över 1 miljard kronor.

– Det är lite olika och kan gå upp och ned över tid, i synnerhet när det handlar om mindre kommuner, säger Magnus Callin, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

– Ett beslut om förändringar i parkeringsövervakningen slår ofta igenom tydligare i kommuner med en mindre bevakningsapparat.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: Skatteverket resp Kathy

Text: Redaktionen


KD, SD och L öppnar för att köra över Socialdemokraterna

2026 10 02

Liberalerna och Sverigedemokraterna har öppnat för att tillsammans med övriga Tidöpartier lägga fram en gemensam budget i riksdagen.

Tidöbudgeten föreslås läggas fram om regeringsbildningen drar ut på tiden.

Tanken är att budgetmotionen ska innehålla ny konkret politik och tydligt skilja sig från en stram övergångsbudget.

– Det är viktigt att vi gör det som är möjligt. Kan vi få igenom en budget som är tydlig, borgerlig, som har starka inslag av Liberalernas politik tycker jag att vi ska göra det gemensamt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson till Di.

Sverigedemokraternas ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt uppger i ett uttalande till samma tidning att SD:s prioriteringar handlar om en fortsatt utbyggnad av kriminalvården och sänkta bränsleskatter.

Nu hoppar även Kristdemokraterna på tåget.

Partiets ekonomiskpolitiske talesperson Hans Eklind öppnar för att gå fram med en gemensam budgetmotion – förutsatt att KD får tillräckligt stort genomslag för sin politik, rapporterar Di.

– Välfärdens kärna kommer först. Det har ju varit centralt budskap för oss under hela valrörelsen, säger Eklind till tidningen.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren” 

Planen: Köra över Socialdemokraterna

Moderaterna har inte kommenterat den föreslagna budgetoffensiven.

Enligt källor till SvD är dock M redo att kroka arm med övriga Tidöpartier.

– I första hand är det en blågul majoritetsbudget, som vi inte gett upp hoppet om, men i andra hand ska vi få så stort genomslag för moderat politik som möjligt. Man tänker också att det finns ett läge där Centerpartiet väljer borgerlig politik framför att släppa fram V-ministrar, säger en M-källa till tidningen.

Enligt uppgifterna bedömer Moderaterna att C och V inte kommer kunna enas om den ekonomiska politiken. I ett sådant läge räknar M-ledningen med att en borgerlig budget kan få stöd av en majoritet i riksdagen.

– Det tydliggör att Centerpartiet vill stoppa skattehöjningar, stärkt äganderätt för skogsägande och att de gått till val på ett antal saker – som vi kan ge dem. Röstar de nej har de bekänt färg, säger källan till SvD.

Läs också: Natos artikel 5 kan aktiveras – EU-topp bekräftar

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen