Glatt besked för klimatet – Turkiet säger ja till Parisavtalet

2021 10 07

Turkiska parlamentet har i en snabb svängning antagit Parisavtalet efter fyra års fördröjning.

Förslaget gick igenom med enhällighet vid omröstningen på onsdagen som följer efter att presidenten tillika den allt mer odemokratiska ledaren Recep Tayyip Erdogan lämnade besked vid FN-toppmötet i september om att landet ändrat sig och skulle anta Parisavtalet innan klimatmötet i Glasgow som inleds sista oktober.

ANALYS

Turkiets regering skrev på avtalet för hela fem år sedan men har därefter skjutit upp och skjutit upp och hänvisat till att man anser att det slår orättvist mot landet. Turkiet har dock drabbats mycket hårt av klimatförändringarna med både översvämningar och svåra bränder i somras vilket lett till ett ökat internt tryck för att ratificera avtalet.

Många dödsoffer

Över 100 personer omkom i bränder och översvämningar i augusti och september rapporterar France 24 och landet har även drabbats av svår torka vilket slagit hårt mot näringslivet.

Nästan 200 000 hektar skog har brunnit ned i Turkiet under 2021 vilket är mer än fem gånger så mycket som genomsnittet för 2008 till 2010 enligt European Forest Fire Information System (EFFIS).

Även problem för vattnet

Dessutom har långvariga varma temperaturer lett till en explosion av växtplankton som i sin tur producerat en trögflytande substans i Marmarasjön, som ligger mellan Svarta havet och Egeiska havet, vilket förstört för fiskenäringen.

Unga påverkar inför valet

Erdogans islamistparti har tidigare varit kraftigt negativa till Parisavtalet men mätningar visar att 95 % av Turkiets ungdomar anser att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot landet enligt en rapport av Brittiska Rådet och många av ungdomarna har rösträtt i valet som hålls i Turkiet 2023.

Foto: L. Lim

[yop_poll id="735"]

Putin har fått hjälp – snart brakar det loss

2026 08 21

Rysslands vapenarsenal har utökats ordentligt.

Detta efter att landet fått hjälp av en av världens brutalaste diktaturer.

Det handlar om Nordkorea, som återigen blandar sig i kriget i Ukraina.

Nu har landet placerat ut sex avfyrningsramper i Ryssland som ska användas för att avfyra nordkoreanska robotar mot Ukraina.

Flera modeller

De nordkoreanska avfyrningsramperna har placerats ut i Voronezj i sydvästra Ryssland. Från avfyrningsplatserna kan de nordkoreanska robotarna träffa mål i de ukrainska regionerna Sumy, Charkiv, Tjernihiv, Poltava, Kyjiv, Dnipropetrovsk och Zaporizjzja, rapporterar Kyiv Post.

Avfyrningsramperna kan utrustas med nordkoreanska robotar av modellerna KN-23-, KN-24- och KN-30. Samtliga modeller har levererats till Ryssland. Totalt rör det sig om ett 50-tal projektiler, uppger tidningen.

Roboten KN-30 kan orsaka särskilt stor skada.

– KN-30, även känd som Hwasong-11C, är en uppgraderad version av den ballistiska roboten KN-23 och kan enligt uppgift bära en stridsspets som väger upp till 2 500 kilogram, rapporterar Kyiv Post.

Fördelar och nackdelar

De nordkoreanska robotarna har sämre precision än sina ryska motsvarigheter, exempelvis den ballistiska kortdistansroboten Iskander.

Iskander-robotar kan träffa inom cirka 5–20 meter från sitt avsedda mål, medan nordkoreanska KN-23-robotar har missat sina mål med hundratals meter eller till och med flera kilometer.

– De nordkoreanska robotarna kan dock bära betydligt tyngre stridsspetsar, varnar Kyiv Post.

Vid en direktträff kan de därmed orsaka omfattande skador.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

FAKTA: Världens mest slutna land

- Nordkorea är världens mest slutna land, en diktatur styrd av Kim Jong-Un, son till den egensinnige Kim Jong-Il.

- Samhället är militariserat och människorna strängt övervakade.

- Nordkorea har kärnvapen och har länge varit inbegripet i en bitter konflikt med USA och Sydkorea.

- Ekonomisk kollaps har lett till svält och desperation. All opposition har krossats med arbetsläger och avrättningar.

Källa: Utrikespolitiska institutet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Milslånga köer vid ryska gränsen

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Körkortet ryker direkt – många missar vanlig trafikregel

2026 08 22

Var tredje svensk bilist gör samma misstag i trafiken.

Det visar en undersökning som polisen genomfört på E6:an utanför Helsingborg. Av 100 förare höll 34 alldeles för kort avstånd till bilen framför.

Ett stort problem.

Omkring 14 procent av alla personskador i trafiken orsakas av att ett annat fordon kör på ett annat fordon bakifrån, rapporterar SvD med hänvisning till Tranportstyrelsen.

I Stockholmstrafiken inträffar så kallade upphinnandeolyckor varje dag, uppger polisinspektör Christer Olofsson.

– Stressen i samhället ökar och stressen i trafiken följer det ganska tydligt. Man tänker att ”trafiken framför borde förstå att jag har mer bråttom än du”, säger han till tidningen.

Reglerna

Avståndet till framförvarande fordon ska vara minst lika många meter som det antal kilometer i timmen du kör – exempelvis 50 meter om du kör i 50 kilometer i timmen.

Polisen och Nationella trafiksäkerhetsförbundet (NTF) hänvisar till tresekundersregeln som ett bra mått att förhålla sig till.

– För att du skall veta att du håller tillräckligt avstånd till fordonet framför, kan du använda följande tumregel: När fordonet framför passerar en viss punkt, t ex ett vägmärke eller ett träd, börjar du sakta räkna ”ettusen-ett, ettusen-två, ettusen-tre”, skriver NTF på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Rekordnotering för elbilar

Då ryker körkortet

Trots att de flesta känner till tresekundersregeln glöms den bort på vägarna. Polisens nya radar och kameror upptäcker dagligen bilister som bryter mot regeln.

Att ligga för nära framförvarande fordon kan straffa sig.

Är tidsavståndet kortare än en sekund riskerar föraren böter på 2 000 kronor.

Om avståndet är ännu kortare ryker körkortet direkt.

– Är det under 0,5 sekunder i tidsavstånd så brukar det bli en återkallelse, säger Transportstyrelsens körkortsutredare Carina Engman till tidningen.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen