Glatt besked för klimatet – Turkiet säger ja till Parisavtalet

2021 10 07

Turkiska parlamentet har i en snabb svängning antagit Parisavtalet efter fyra års fördröjning.

Förslaget gick igenom med enhällighet vid omröstningen på onsdagen som följer efter att presidenten tillika den allt mer odemokratiska ledaren Recep Tayyip Erdogan lämnade besked vid FN-toppmötet i september om att landet ändrat sig och skulle anta Parisavtalet innan klimatmötet i Glasgow som inleds sista oktober.

ANALYS

Turkiets regering skrev på avtalet för hela fem år sedan men har därefter skjutit upp och skjutit upp och hänvisat till att man anser att det slår orättvist mot landet. Turkiet har dock drabbats mycket hårt av klimatförändringarna med både översvämningar och svåra bränder i somras vilket lett till ett ökat internt tryck för att ratificera avtalet.

Många dödsoffer

Över 100 personer omkom i bränder och översvämningar i augusti och september rapporterar France 24 och landet har även drabbats av svår torka vilket slagit hårt mot näringslivet.

Nästan 200 000 hektar skog har brunnit ned i Turkiet under 2021 vilket är mer än fem gånger så mycket som genomsnittet för 2008 till 2010 enligt European Forest Fire Information System (EFFIS).

Även problem för vattnet

Dessutom har långvariga varma temperaturer lett till en explosion av växtplankton som i sin tur producerat en trögflytande substans i Marmarasjön, som ligger mellan Svarta havet och Egeiska havet, vilket förstört för fiskenäringen.

Unga påverkar inför valet

Erdogans islamistparti har tidigare varit kraftigt negativa till Parisavtalet men mätningar visar att 95 % av Turkiets ungdomar anser att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot landet enligt en rapport av Brittiska Rådet och många av ungdomarna har rösträtt i valet som hålls i Turkiet 2023.

Foto: L. Lim

[yop_poll id="735"]

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Ryska broar sprängs i luften

2026 07 08

Ukraina har förstört flera ryska broar.

Under det senaste dygnet har fyra broar sprängts i luften av ukrainska attacker.

Samtliga broar i regionen Belgorod.

Syftet med attackerna är att skära av försörjningsvägarna till de ryska styrkorna i ockuperade Kharkiv, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Missil har slagit ner

En missil träffade en bro i Kolykhalino och skar på så sätt av vägen till flera samhällen vid gränsen till Ukraina.

Ytterligare tre broar har under det senaste dygnet förstörts i ukrainska attacker.

– Uppenbarligen försöker fienden störa logistiken hos våra enheter, som nu aktivt genomför offensiva operationer i Charkivregionen, uppger ryska myndigheter, enligt tidningen.

Intensifierat attackerna

Ukraina har den senaste tiden förstört flera broar i områdena som förser den ryska armén med materiel och förnödenheter.

– Målet är transportleder genom vilka den ryska armén överför personal, vapen och ammunition, framhåller Ukrainas generalstab, enligt tidningen.

Samtidigt slår också ukrainarna direkt mot den ryska stridsförmågan.

Under onsdagen kommer ytterligare en rapport om en fullträff.

Ett ryskt stridsflyg har skjutits ner i luften, enligt Ukrainas flygvapen.

– Goda nyheter från flygvapnet! Idag eliminerade vi ännu en rysk flygterrorist, uppger militären i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Flyghangarer attackerade

Den senaste veckan har flera ryska stridsflyg slagits ut i attacker mot flyganläggningar

– Inga hangarer är säkra. Ukrainas säkerhetstjänst krossar ryska flygbaser på Krym och träffar jetplan och drönare, rapporterade Kyiv Post i förra veckan efter en ukrainsk attack.

Läs också: Rysk flygbas under attack

Sju stridsflyg förstördes

Flera flygbaser har varit måltavla för attacker den senaste veckan.

Ibland har flera flygplan eliminerats i ett och samma anfall.

– Attacken förstörde minst sju ryska stridsflygplan samt träffade drönarhangarer, uppgav tidningen i samband med förra veckans attack.

Läs också: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Arkivfoto: E. Kypreos

Text: Redaktionen