Glatt besked för klimatet – Turkiet säger ja till Parisavtalet

2021 10 07

Turkiska parlamentet har i en snabb svängning antagit Parisavtalet efter fyra års fördröjning.

Förslaget gick igenom med enhällighet vid omröstningen på onsdagen som följer efter att presidenten tillika den allt mer odemokratiska ledaren Recep Tayyip Erdogan lämnade besked vid FN-toppmötet i september om att landet ändrat sig och skulle anta Parisavtalet innan klimatmötet i Glasgow som inleds sista oktober.

ANALYS

Turkiets regering skrev på avtalet för hela fem år sedan men har därefter skjutit upp och skjutit upp och hänvisat till att man anser att det slår orättvist mot landet. Turkiet har dock drabbats mycket hårt av klimatförändringarna med både översvämningar och svåra bränder i somras vilket lett till ett ökat internt tryck för att ratificera avtalet.

Många dödsoffer

Över 100 personer omkom i bränder och översvämningar i augusti och september rapporterar France 24 och landet har även drabbats av svår torka vilket slagit hårt mot näringslivet.

Nästan 200 000 hektar skog har brunnit ned i Turkiet under 2021 vilket är mer än fem gånger så mycket som genomsnittet för 2008 till 2010 enligt European Forest Fire Information System (EFFIS).

Även problem för vattnet

Dessutom har långvariga varma temperaturer lett till en explosion av växtplankton som i sin tur producerat en trögflytande substans i Marmarasjön, som ligger mellan Svarta havet och Egeiska havet, vilket förstört för fiskenäringen.

Unga påverkar inför valet

Erdogans islamistparti har tidigare varit kraftigt negativa till Parisavtalet men mätningar visar att 95 % av Turkiets ungdomar anser att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot landet enligt en rapport av Brittiska Rådet och många av ungdomarna har rösträtt i valet som hålls i Turkiet 2023.

Foto: L. Lim

[yop_poll id="735"]
29 sep 26

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak 

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        28 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      7     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       22  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           6    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    17   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

30 sep 26

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds 

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen