Glatt besked för klimatet – Turkiet säger ja till Parisavtalet

2021 10 07

Turkiska parlamentet har i en snabb svängning antagit Parisavtalet efter fyra års fördröjning.

Förslaget gick igenom med enhällighet vid omröstningen på onsdagen som följer efter att presidenten tillika den allt mer odemokratiska ledaren Recep Tayyip Erdogan lämnade besked vid FN-toppmötet i september om att landet ändrat sig och skulle anta Parisavtalet innan klimatmötet i Glasgow som inleds sista oktober.

ANALYS

Turkiets regering skrev på avtalet för hela fem år sedan men har därefter skjutit upp och skjutit upp och hänvisat till att man anser att det slår orättvist mot landet. Turkiet har dock drabbats mycket hårt av klimatförändringarna med både översvämningar och svåra bränder i somras vilket lett till ett ökat internt tryck för att ratificera avtalet.

Många dödsoffer

Över 100 personer omkom i bränder och översvämningar i augusti och september rapporterar France 24 och landet har även drabbats av svår torka vilket slagit hårt mot näringslivet.

Nästan 200 000 hektar skog har brunnit ned i Turkiet under 2021 vilket är mer än fem gånger så mycket som genomsnittet för 2008 till 2010 enligt European Forest Fire Information System (EFFIS).

Även problem för vattnet

Dessutom har långvariga varma temperaturer lett till en explosion av växtplankton som i sin tur producerat en trögflytande substans i Marmarasjön, som ligger mellan Svarta havet och Egeiska havet, vilket förstört för fiskenäringen.

Unga påverkar inför valet

Erdogans islamistparti har tidigare varit kraftigt negativa till Parisavtalet men mätningar visar att 95 % av Turkiets ungdomar anser att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot landet enligt en rapport av Brittiska Rådet och många av ungdomarna har rösträtt i valet som hålls i Turkiet 2023.

Foto: L. Lim

[yop_poll id="735"]

EXPERTER: Köp ny mobil snabbt – blir snart rekorddyrt

2026 02 01

Mobiltelefoner kan snart rusa i pris.

Mobiltelefoner kan snart bli betydligt dyrare än vad vi är vana vid.

Detsamma gäller surfplattor och datorer, varnar experter.

”Köp hellre för tidigt än för sent”

Priserna på mobiler och annan konsumentelektronik har redan börjat stiga, och framöver kan en riktig prischock vänta.

Det beror på att priserna på minne ökar, vilket i sin tur beror på AI-utvecklingen, rapporterar TV4.

De få tillverkare som finns är fullt fokuserade på att tillverka minneskretsar åt AI-jättarna.

– Microsoft, Google, Elon Musk med sitt X, Chatgpt och några till bygger stora datacenter för att förbättra sina tjänster och det gör att alla minneskretsar går dit just nu, säger Mattias Inghe, testredaktör på PC för Alla och M3, till kanalen.

Priset på minne riskerar att dubblas.

Det kan i sin tur leda till att teknikprylar blir 10-20 procent dyrare, enligt experten.

Han uppmanar inte folk att panikhandla, men tycker ändå att man ska slå till snabbt om man ändå vet vad man vill köpa.

– Den som tänkte köpa en laptop eller mobil: Gör det hellre för tidigt än för sent. Börja nu under våren att titta på vad du kan få tag på, säger Mattias Inghe till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Regim terrorstämplar Sveriges militär

”Omöjligt att inte höja priserna”

Det har kommit flera larm om att mobiler, surfplattor, datorer och andra teknikprylar riskerar att rusa i pris.

Enligt analysföretaget Trendforce har det redan blivit 8 till 10 procent dyrare att tillverka telefoner, har CNN rapporterat.

Störst kan effekten bli på billiga Android-telefoner, eftersom billiga produkter vanligtvis har mindre marginaler, enligt kanalen.

– Det kommer att vara nästan omöjligt för dem att inte höja priserna, säger Nabila Popal, forskningschef vid International Data Corporation, till kanalen.

Företag kan också komma att skjuta upp telefonlanseringar för att fokusera på dyra modeller som kan vara mer lönsamma, menar hon.

I Sverige hade priserna på ram-minne i december 2025 ökat med 220 procent under de tre senaste månaderna, visade siffror från Prisjakt, rapporterade Expressen.

LÄS OCKSÅ: Del av Storbritannien kan bli självständig - öppnar för folkomröstning

Foto: S. Buissinne

Text: Redkationen

UPPGIFTER: Ryssland har ”annekterat” grannland – förbereder storkrig

2026 02 01

Ryssland har ”de facto annekterat” ett grannland, enligt ISW.

Putinregimen har full kontroll över Belarus och har i praktiken redan gjort landet till en del av Ryssland.

Det menar den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the Study of War) efter en allvarlig incident vid den belarusisk-polska gränsen natten mellan fredag och lördag.

Ryssland bedöms nu förbereda ett storkrig med Nato.

”Fas Noll”-insats

Natten mellan den 30 och 31 januari trängde belarusiska ballonger olagligt in i polskt luftrum.

Det var andra gången inom loppet av 72 timmar, uppger ISW.

Incidenterna kopplas till Putinregimens Ryssland, som enligt ISW har full kontroll över Belarus.

– ISW fortsätter att bedöma att Ryssland de facto har annekterat Belarus, skriver tankesmedjan.

Detta utnyttjas i förberedelserna inför ett eventuellt storkrig mot Nato.

– Ryssland använder luftrumsintrång mot Polen och Litauen från Belarus som en del av sin "Fas Noll"-insats, den informations- och psykologiska fasen, för att skapa förutsättningar – för att förbereda sig för ett möjligt Nato-Ryssland-krig i framtiden, uppger ISW.

Belarus styrs av den mycket Putinvänlige diktatorn Aleksandr Lukasjenko.

LÄS OCKSÅ: Regim terrorstämplar Sveriges militär

Flera incidenter

De belarusiska ballongernas intrång i polskt luftrum upptäcktes av den polska försvarsmakten.

– Den polska försvarsmaktens operativa kommando rapporterade att polsk militär radar upptäckte objekt som gick in i polskt luftrum från Vitryssland under natten och att objekten med stor sannolikhet var ballonger, rapporterar tankesmedjan.

Incidenten fick det polska försvaret att agera.

– Polska myndigheter begränsade tillfälligt luftrummet över Podlaskie vojvodskap (längs Polens östra gräns mot Belarus) som svar, enligt ISW.

Även natten mellan den 28 och 29 januari flög belarusiska ballonger in i polskt luftrum.

Liknande incidenter har skett i både polskt och litauiskt luftrum sedan oktober 2025.

LÄS OCKSÅ: Del av Storbritannien kan bli självständig - öppnar för folkomröstning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen