Glatt besked för klimatet – Turkiet säger ja till Parisavtalet

2021 10 07

Turkiska parlamentet har i en snabb svängning antagit Parisavtalet efter fyra års fördröjning.

Förslaget gick igenom med enhällighet vid omröstningen på onsdagen som följer efter att presidenten tillika den allt mer odemokratiska ledaren Recep Tayyip Erdogan lämnade besked vid FN-toppmötet i september om att landet ändrat sig och skulle anta Parisavtalet innan klimatmötet i Glasgow som inleds sista oktober.

ANALYS

Turkiets regering skrev på avtalet för hela fem år sedan men har därefter skjutit upp och skjutit upp och hänvisat till att man anser att det slår orättvist mot landet. Turkiet har dock drabbats mycket hårt av klimatförändringarna med både översvämningar och svåra bränder i somras vilket lett till ett ökat internt tryck för att ratificera avtalet.

Många dödsoffer

Över 100 personer omkom i bränder och översvämningar i augusti och september rapporterar France 24 och landet har även drabbats av svår torka vilket slagit hårt mot näringslivet.

Nästan 200 000 hektar skog har brunnit ned i Turkiet under 2021 vilket är mer än fem gånger så mycket som genomsnittet för 2008 till 2010 enligt European Forest Fire Information System (EFFIS).

Även problem för vattnet

Dessutom har långvariga varma temperaturer lett till en explosion av växtplankton som i sin tur producerat en trögflytande substans i Marmarasjön, som ligger mellan Svarta havet och Egeiska havet, vilket förstört för fiskenäringen.

Unga påverkar inför valet

Erdogans islamistparti har tidigare varit kraftigt negativa till Parisavtalet men mätningar visar att 95 % av Turkiets ungdomar anser att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot landet enligt en rapport av Brittiska Rådet och många av ungdomarna har rösträtt i valet som hålls i Turkiet 2023.

Foto: L. Lim

[yop_poll id="735"]

11 okt 2026

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 11

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner. 

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör. 

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen


11 oktober

S ger nytt besked till väljarna – “Inte optimalt”

2026 10 11

De rödgröna är överens om att stoppa tonårsutvisningarna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet är överens om att sätta stopp för tonårsutvisningar.

Men det finns fortfarande inte någon regering på plats. Socialdemokraterna meddelar nu väljarna att det därför kan ta tid innan en stopplag blir till verklighet, rapporterar Sveriges Radio.

Kan ta tid

Det är svårt för riksdagen att driva den lagstiftningsprocess som regeringen vanligtvis hanterar.

Därmed ser det inte ut att bli något stopp på tonårsutvisningarna inom någon nära förestående framtid.

– Det är inte optimalt att riksdagen gör den här uppgiften, det optimala är ju att en regering gör uppgiften. Det är där alla resurser finns. Så det kan ta ett tag, säger Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen. 

Vill ha Forssells hjälp

I syfte att skynda på stopplagen kommer Karkiainen på tisdag att bjuda in migrationsminister Johan Forssell (M) för att få hans hjälp.

– Bland annat genom att bjuda in migrationsminister Johan Forssell till socialförsäkringsutskottet försöker vi nu få till en bred överenskommelse, det hade varit bra för alla som väntar på besked, säger hon.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Är överens

Redan i februari meddelade Centerpartiet att de kräver ett stopp på tonårsutvisningarna.

Partiet beskrev det då som “ett omänskligt systemfel som sliter tonåringar från sina familjer”.

– Ibland till länder de knappt varit i eller ens kan språket i. Det är djupt inhumant. 

“Självklar del”

I juni gick Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut med ett liknande meddelande. Annika Hirvonen, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, menade att det är “grymt och ineffektivt”.

– Det här är människor som är en självklar del av vårt samhälle. 

Läs mer: Då ställs S inför det stora testet

Foto: A. Stuber, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen