Glatt besked för klimatet – Turkiet säger ja till Parisavtalet

2021 10 07

Turkiska parlamentet har i en snabb svängning antagit Parisavtalet efter fyra års fördröjning.

Förslaget gick igenom med enhällighet vid omröstningen på onsdagen som följer efter att presidenten tillika den allt mer odemokratiska ledaren Recep Tayyip Erdogan lämnade besked vid FN-toppmötet i september om att landet ändrat sig och skulle anta Parisavtalet innan klimatmötet i Glasgow som inleds sista oktober.

ANALYS

Turkiets regering skrev på avtalet för hela fem år sedan men har därefter skjutit upp och skjutit upp och hänvisat till att man anser att det slår orättvist mot landet. Turkiet har dock drabbats mycket hårt av klimatförändringarna med både översvämningar och svåra bränder i somras vilket lett till ett ökat internt tryck för att ratificera avtalet.

Många dödsoffer

Över 100 personer omkom i bränder och översvämningar i augusti och september rapporterar France 24 och landet har även drabbats av svår torka vilket slagit hårt mot näringslivet.

Nästan 200 000 hektar skog har brunnit ned i Turkiet under 2021 vilket är mer än fem gånger så mycket som genomsnittet för 2008 till 2010 enligt European Forest Fire Information System (EFFIS).

Även problem för vattnet

Dessutom har långvariga varma temperaturer lett till en explosion av växtplankton som i sin tur producerat en trögflytande substans i Marmarasjön, som ligger mellan Svarta havet och Egeiska havet, vilket förstört för fiskenäringen.

Unga påverkar inför valet

Erdogans islamistparti har tidigare varit kraftigt negativa till Parisavtalet men mätningar visar att 95 % av Turkiets ungdomar anser att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot landet enligt en rapport av Brittiska Rådet och många av ungdomarna har rösträtt i valet som hålls i Turkiet 2023.

Foto: L. Lim

[yop_poll id="735"]

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 14

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

13dec2025

Östeuropas största fabrik i lågor – se videon här

2026 06 14

En av de största anläggningarna i Östeuropa har attackerats.

En av regionens största industrifabriker har träffats i en ukrainsk drönarattack i ockuperade Krym.

En brand uppges nu rasa och produktionen ha stoppats vid den strategiskt viktiga anläggningen, rapporterar ukrainska Pravda.

Videon på attacken ser du längre ned.

Attack mot titanjätte

Det är Ukrainas obemannade styrkor som uppges ha slagit till mot Crimea Titan-fabriken i staden Armyansk i norra Krym.

Enligt den ukrainske befälhavaren Robert “Madyar” Brovdi var målet en av regionens viktigaste industrifaciliteter.

– Live-data från övervakning har bekräftat att målen har träffats. En brand rasar. Produktionen har stoppats, säger han i ett uttalande.

Fabriken beskrivs som en av de största kemiska industrianläggningarna i Östeuropa och uppges vara den största inom titanproduktion i regionen.

Leverantör till militär industri

Enligt ukrainska uppgifter producerar anläggningen ämnen som används i den ryska försvarsindustrin.

Brovdi säger att fabriken bland annat levererar titandioxid för skydds- och stealthbeläggningar på militär utrustning, samt kemikalier som används i produktion av drivmedel, sprängämnen och raketbränsle.

Det gör anläggningen till ett strategiskt mål i det pågående kriget, enligt ukrainska militära källor.

Ryssland kallar det “olycka”

De ryskinstallerade myndigheterna i området har inte bekräftat någon attack.

I stället beskrivs händelsen som en industriell olycka.

– Vasyl Telizhenko, den ryskutsedda chefen för Armjansk, hävdar att inga förhöjda koncentrationer av farliga ämnen har upptäckts i luften och att räddningstjänsten arbetar med att hantera följderna av händelsen, skriver United24 media.

Samtidigt rapporteras att vattenförsörjningen i området tillfälligt begränsats.

Attacken mot Crimea Titan kommer i en serie ukrainska angrepp mot industrifaciliteter kopplade till rysk militär produktion.

Ukrainska källor beskriver operationen som en del av en bredare strategi för att slå mot logistik och industri som stödjer ryska styrkor i kriget.

Se videon på attacken här

Foto: J Kingma

Text: Redaktionen