Göran Persson är säker: Kommer ske stor ekonomisk förändring

2023 09 09

Göran Persson uttalar sig nu om en mycket aktuell fråga för svensk ekonomi.

Den tidigare statsministern stod bakom införandet av euron som valuta i Sverige vid folkomröstningen år 2003.

20 år senare är det alltjämt kronan som gäller, men Persson är övertygad om att det kommer att ändras snart.

Han menar att Sverige kommer att införa euron som valuta, och att det inte kommer att krävas någon folkomröstning för att göra det.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Kommer bli så”

Persson, som idag är verksam som styrelseordförande i såväl LKAB som Swedbank, är övertygad om att en stor förändring kommer att ske.

– Det kommer att bli så. De som håller ihop kring det här, euron, utgör kärnan i ett framväxande Europa som vi behöver ha för att balansera andra krafter globalt, säger han till SR.

Ingen folkomröstning

Persson menar vidare att det inte behövs röstas kring ämnet för att få igenom ett skifte.

– Jag tror inte att det blir efter någon folkomröstningskampanj, det tror jag inte.

Han får motstånd från bland annat Socialdemokraternas Mikael Damberg, som menar att det inte finns någon anledning att ompröva folkomröstningen från 2003.

Förespråkar euron

En som står med Göran Persson i frågan om införandet av euron i Sverige är Liberalernas partiledare Johan Pehrson, som varit tydlig om sin ställning i frågan.

– Sverige skulle bli rikare om vi valde att gå med i euron. Det skulle gynna alla samhällsbärare ekonomiskt om vårt land valde en stabilare valuta som stärkte företagen och hushållen, framhåller Liberalerna.

– Sverige bör därför så snart som möjligt införa euron för att uppmuntra till starkare tillväxt och lägre inflation.

Tuffa tider

Det har varit ett tungt år för svensk ekonomi i stort, och kronan har försvagats ordentligt gentemot euron och dollarn.

– I tider av oroligheter drabbas kronan hårt. Pengarna söker sig till trygga hamnar när det blåser och lämnar mindre valutor som kronan vind för våg. Detta försvagar vår valuta och eldar på prishöjningarna, fortsätter Liberalerna.

Foto: J. Ejemalm Talarforum

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen