Göran Persson är säker: Kommer ske stor ekonomisk förändring

2023 09 09

Den tidigare statsministern stod bakom införandet av euron som valuta i Sverige vid folkomröstningen år 2003.

20 år senare är det alltjämt kronan som gäller, men Persson är övertygad om att det kommer att ändras snart.

Han menar att Sverige kommer att införa euron som valuta, och att det inte kommer att krävas någon folkomröstning för att göra det.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Kommer bli så”

Persson, som idag är verksam som styrelseordförande i såväl LKAB som Swedbank, är övertygad om att en stor förändring kommer att ske.

– Det kommer att bli så. De som håller ihop kring det här, euron, utgör kärnan i ett framväxande Europa som vi behöver ha för att balansera andra krafter globalt, säger han till SR.

Ingen folkomröstning

Persson menar vidare att det inte behövs röstas kring ämnet för att få igenom ett skifte.

– Jag tror inte att det blir efter någon folkomröstningskampanj, det tror jag inte. 

Han får motstånd från bland annat Socialdemokraternas Mikael Damberg, som menar att det inte finns någon anledning att ompröva folkomröstningen från 2003.

Förespråkar euron

En som står med Göran Persson i frågan om införandet av euron i Sverige är Liberalernas partiledare Johan Pehrson, som varit tydlig om sin ställning i frågan.

– Sverige skulle bli rikare om vi valde att gå med i euron. Det skulle gynna alla samhällsbärare ekonomiskt om vårt land valde en stabilare valuta som stärkte företagen och hushållen, framhåller Liberalerna.

– Sverige bör därför så snart som möjligt införa euron för att uppmuntra till starkare tillväxt och lägre inflation.

Tuffa tider

Det har varit ett tungt år för svensk ekonomi i stort, och kronan har försvagats ordentligt gentemot euron och dollarn.

– I tider av oroligheter drabbas kronan hårt. Pengarna söker sig till trygga hamnar när det blåser och lämnar mindre valutor som kronan vind för våg. Detta försvagar vår valuta och eldar på prishöjningarna, fortsätter Liberalerna.

Foto: J. Ejemalm Talarforum

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen