Göran Persson är säker: Kommer ske stor ekonomisk förändring

2023 09 09

Göran Persson uttalar sig nu om en mycket aktuell fråga för svensk ekonomi.

Den tidigare statsministern stod bakom införandet av euron som valuta i Sverige vid folkomröstningen år 2003.

20 år senare är det alltjämt kronan som gäller, men Persson är övertygad om att det kommer att ändras snart.

Han menar att Sverige kommer att införa euron som valuta, och att det inte kommer att krävas någon folkomröstning för att göra det.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Kommer bli så”

Persson, som idag är verksam som styrelseordförande i såväl LKAB som Swedbank, är övertygad om att en stor förändring kommer att ske.

– Det kommer att bli så. De som håller ihop kring det här, euron, utgör kärnan i ett framväxande Europa som vi behöver ha för att balansera andra krafter globalt, säger han till SR.

Ingen folkomröstning

Persson menar vidare att det inte behövs röstas kring ämnet för att få igenom ett skifte.

– Jag tror inte att det blir efter någon folkomröstningskampanj, det tror jag inte.

Han får motstånd från bland annat Socialdemokraternas Mikael Damberg, som menar att det inte finns någon anledning att ompröva folkomröstningen från 2003.

Förespråkar euron

En som står med Göran Persson i frågan om införandet av euron i Sverige är Liberalernas partiledare Johan Pehrson, som varit tydlig om sin ställning i frågan.

– Sverige skulle bli rikare om vi valde att gå med i euron. Det skulle gynna alla samhällsbärare ekonomiskt om vårt land valde en stabilare valuta som stärkte företagen och hushållen, framhåller Liberalerna.

– Sverige bör därför så snart som möjligt införa euron för att uppmuntra till starkare tillväxt och lägre inflation.

Tuffa tider

Det har varit ett tungt år för svensk ekonomi i stort, och kronan har försvagats ordentligt gentemot euron och dollarn.

– I tider av oroligheter drabbas kronan hårt. Pengarna söker sig till trygga hamnar när det blåser och lämnar mindre valutor som kronan vind för våg. Detta försvagar vår valuta och eldar på prishöjningarna, fortsätter Liberalerna.

Foto: J. Ejemalm Talarforum

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)