08mars26

Göran Persson är säker: Kommer ske stor ekonomisk förändring

2023 09 09

Göran Persson uttalar sig nu om en mycket aktuell fråga för svensk ekonomi.

Den tidigare statsministern stod bakom införandet av euron som valuta i Sverige vid folkomröstningen år 2003.

20 år senare är det alltjämt kronan som gäller, men Persson är övertygad om att det kommer att ändras snart.

Han menar att Sverige kommer att införa euron som valuta, och att det inte kommer att krävas någon folkomröstning för att göra det.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Kommer bli så”

Persson, som idag är verksam som styrelseordförande i såväl LKAB som Swedbank, är övertygad om att en stor förändring kommer att ske.

– Det kommer att bli så. De som håller ihop kring det här, euron, utgör kärnan i ett framväxande Europa som vi behöver ha för att balansera andra krafter globalt, säger han till SR.

Ingen folkomröstning

Persson menar vidare att det inte behövs röstas kring ämnet för att få igenom ett skifte.

– Jag tror inte att det blir efter någon folkomröstningskampanj, det tror jag inte. 

Han får motstånd från bland annat Socialdemokraternas Mikael Damberg, som menar att det inte finns någon anledning att ompröva folkomröstningen från 2003.

Förespråkar euron

En som står med Göran Persson i frågan om införandet av euron i Sverige är Liberalernas partiledare Johan Pehrson, som varit tydlig om sin ställning i frågan.

– Sverige skulle bli rikare om vi valde att gå med i euron. Det skulle gynna alla samhällsbärare ekonomiskt om vårt land valde en stabilare valuta som stärkte företagen och hushållen, framhåller Liberalerna.

– Sverige bör därför så snart som möjligt införa euron för att uppmuntra till starkare tillväxt och lägre inflation.

Tuffa tider

Det har varit ett tungt år för svensk ekonomi i stort, och kronan har försvagats ordentligt gentemot euron och dollarn.

– I tider av oroligheter drabbas kronan hårt. Pengarna söker sig till trygga hamnar när det blåser och lämnar mindre valutor som kronan vind för våg. Detta försvagar vår valuta och eldar på prishöjningarna, fortsätter Liberalerna.

Foto: J. Ejemalm Talarforum

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen