Göteborgare avundsjuka på Stockholmsregel – ”vädjar till regeringen”

2025 08 12

Den svenska förskolelagen reglerar bland annat hur mycket ett barn har rätt att vara på förskola.

Enligt lagen får ett barn vara på förskola 15 timmar i veckan om någon av föräldrarna är föräldraledig med ett annat barn.

Varje enskild kommun kan dock ta beslut om att tillåta fler timmar i den egna kommunen.

Detta har lett till att det finns stora skillnader mellan olika kommuner i landet.

Göteborg och Stockholm

I Göteborgs förskolor gäller miniminivån 15 timmar per vecka när en förälder är föräldraledig med ett annat barn.

I Stockholm gäller däremot den dubbla tiden, alltså 30 timmar per vecka.

En undersökning gjord av Indikator opinion visar nu att hela 73 procent av göteborgarna skulle vilja utöka regeln, likt man har gjort i huvudstaden.

– En trolig förklaring är att föräldrar med små barn är direkt berörda och ser hur 15-timmarsgränsen påverkar vardagen, vilket gör frågan mer konkret och ökar deras vilja till förändring, säger projektledare Simon Nygren Greus till GP.

Vädjar till regeringen

Det socialdemokratiska kommunalrådet Blerta Hoti ser positivt på det önskemål som framkommer i undersökningen.

Hon menar samtidigt att förskolan har mer akuta problem som man behöver lösa först, som exempelvis mindre barngrupper, ökad personaltäthet och färre sjukskrivningar.

Hon vädjar samtidigt till regeringen om hjälp att lösa situationen i förskolan.

– Jag vädjar till regeringen att hjälpa oss kommuner att lösa förskolekrisen och att införa den här satsningen om utökad vistelsetid i 30 timmar på nationell nivå. Det är en viktig jämställdhetsreform och en viktig välfärdsreform, säger hon till tidningen.

Fakta: Förskolelagen

- Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga med ett annat barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

- Alla barn ska erbjudas förskola under minst 525 timmar om året från och med höstterminen det år de fyller tre år.

Det kallas för allmän förskola.

Källa: Skolverket

Foto: E. Dmitri

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen