Grannland skriker efter svenskar – ”stor brist”

2026 03 21

Ett nordiskt land försöker locka till sig svenskar.

Danska arbetsgivare har svårt att hitta personal – och blickarna riktas allt oftare mot Sverige.

Nu skriker Danmark efter svensk arbetskraft inom ett flertal olika branscher, rapporterar DN.

Brist på arbetskraft

Bara en kort resa över Öresund finns en arbetsmarknad där behovet av personal är stort.

Danska arbetsgivare har länge haft svårt att rekrytera.

En av anledningarna är att Danmark har mycket låg arbetslöshet, vilket gör att företag har svårt att hitta personal.

Samtidigt står många svenskar, särskilt i Skåne, utan jobb – vilket gör att arbetsmarknaderna på varsin sida sundet kompletterar varandra.

Men enligt Arbetsförmedlingen riktas mycket fokus i stället på att få svenskar att flytta inom landet.

– Jag fattar att man vill ha arbetskraft till Norrland men vi borde också se värdet i att använda de arbetstillfällena som finns där folk bor. Det är något som är fundamentalt fel när man inte ser värdet i att använda hela arbetsmarknadsregionen, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, till DN.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Ny rapport visar brist

I dagarna släppte samarbetsorganisationen Greater Copenhagen en rapport som visar att potentialen för fler skåningar i arbete över sundet är enorm.

Resultaten visar att många av de arbetslösa i Skånes gränsnära kommuner har utbildningar som direkt motsvarar bristyrken i Köpenhamnsområdet.

Om svenska arbetssökande matchas bättre med danska jobb kan regionen tjäna upp till 13 miljarder kronor, enligt rapporten.

Många jobb för svenskar

Det är inte bara en enskild sektor som behöver folk – utan flera olika yrken där svenskar redan har rätt kompetens.

Det råder stor arbetskraftsbrist i framför allt åtta branscher: bygg och anläggning, försäljning, kök och restaurang, IT, administration, pedagogik samt vård och omsorg.

Även mer specifika yrken som butikspersonal, elektriker, läkare och industrimedarbetare är svåra att få tag på.

– Resultaten visar att många av de arbetslösa i Skånes gränsnära kommuner har utbildningar som direkt motsvarar bristyrken i Köpenhamnsområdet. Detta gäller både för högutbildade – exempelvis inom ekonomi, teknik och IT – och för gymnasialt utbildade inom handel, service, restaurang och omvårdnad, står det i rapporten.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Foto: K Iv

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen