GRANSKNING: Så agerar omvärlden om Sverige attackeras

2022 03 23

Sverige har inga garantier för militärt stöd vid en invasion av främmande makt.

Det framgår i en omfattande granskning av Sveriges försvarssamarbeten från SVT Nyheter.

– Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan, till SVT.

Finland

Sverige har ett fördjupat militärt samarbete med grannen Finland. Men några garantier för militär hjälp vid ett krig finns inte. Däremot har länderna deklarerat en stark vilja att hjälpa varandra med militära trupper vid ett eventuellt angrepp, konstaterar tre försvarsexperter som SVT har talat med.

Omfattande försvarsarbete

Sverige har i dag ett omfattande försvarsarbete med andra stater och organisationer. Det framhäver försvarsdepartementet i ett uttalande.

– Internationella försvarssamarbeten bidrar till att stärka Sveriges militära förmåga att kunna möta ett väpnat angrepp, konstaterar departementet.

Inga garantier

Men inget av Sveriges försvarsavtal innehåller garantier om hjälp i form av väpnade styrkor, enligt SVT:s granskning.

– Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Storbritannien

Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace indikerade på en pressträff tillsammans med Skandinaviens försvarsministrar i början av mars att hans land är villiga att hjälpa Sverige militärt.

– Det är otänkbart att Storbritannien inte skulle stötta Sverige. Sverige är en del av samma familj. Vi skulle stå bakom Sverige och göra allt för att stötta, både militärt och på andra sätt, konstaterade den brittiske försvarsministern.

Finns ingen garanti

Uttalandet väckte stor uppmärksamhet. Flera röster höjdes för att Sverige ”officiellt har en försvarsgaranti från Storbritannien”.

Men SVT:s granskning visar att det inte finns någon sådan garanti.

– Samarbetet med Storbritannien ska syfta till att optimera användningen och utvecklingen av ländernas försvarsförmågor. Vidare ska samarbetet bidra till att förstärka möjligheten till operativ samverkan, står det skrivet i försvarssamarbetet med Storbritannien.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen