GRANSKNING: Så agerar omvärlden om Sverige attackeras

2022 03 23

Sverige har inga garantier för militärt stöd vid en invasion av främmande makt.

Det framgår i en omfattande granskning av Sveriges försvarssamarbeten från SVT Nyheter.  

– Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan, till SVT.

Finland

Sverige har ett fördjupat militärt samarbete med grannen Finland. Men några garantier för militär hjälp vid ett krig finns inte. Däremot har länderna deklarerat en stark vilja att hjälpa varandra med militära trupper vid ett eventuellt angrepp, konstaterar tre försvarsexperter som SVT har talat med.

Omfattande försvarsarbete

Sverige har i dag ett omfattande försvarsarbete  med andra stater och organisationer. Det framhäver försvarsdepartementet i ett uttalande.

– Internationella försvarssamarbeten bidrar till att stärka Sveriges militära förmåga att kunna möta ett väpnat angrepp, konstaterar departementet.

Inga garantier

Men inget av Sveriges försvarsavtal innehåller garantier om hjälp i form av väpnade styrkor, enligt SVT:s granskning.

– Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Storbritannien

Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace indikerade på en pressträff tillsammans med Skandinaviens försvarsministrar i början av mars att hans land är villiga att hjälpa Sverige militärt.

– Det är otänkbart att Storbritannien inte skulle stötta Sverige. Sverige är en del av samma familj. Vi skulle stå bakom Sverige och göra allt för att stötta, både militärt och på andra sätt, konstaterade den brittiske försvarsministern.

Finns ingen garanti

Uttalandet väckte stor uppmärksamhet. Flera röster höjdes för att Sverige ”officiellt har en försvarsgaranti från Storbritannien”.

Men SVT:s granskning visar att det inte finns någon sådan garanti.

– Samarbetet med Storbritannien ska syfta till att optimera användningen och utvecklingen av ländernas försvarsförmågor. Vidare ska samarbetet bidra till att förstärka möjligheten till operativ samverkan, står det skrivet i försvarssamarbetet med Storbritannien.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen