Gräsliga hot mot välkänd tidningsprofil

2021 05 13

En ”kula i huvudet är kärlek” och ”Din familj betalar såklart avgiften för kulan”. Det är två av de gräsliga Twitterinläggen som riktades till Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg av en 48-årig göteborgare som nu dömts i tingsrätten.

– Det här är de värsta hot som jag har mottagit. Det var upprepade mordhot med bilder av avrättningar. Man har klippt in bilder av mitt huvud, säger Anders Lindberg, politisk chefredaktör och ledarskribent, till Aftonbladet.

De otäcka Twitter-hoten skickades bland annat på juldagen 2018 och i ett av inläggen fanns en bild på Anders Lindberg med texten ”jakt pågår”. Göteborgs tingsrätt dömer den 48-årige mannen för olaga hot till villkorlig dom, dagsböter och skadestånd. Straffvärdet är en månads fängelse men hänsyn tas bland annat till att han tidigare är ostraffad.

Anders Lindberg uppger att det skett en positiv förändring i polisens hantering av denna typ av fall men känner samtidigt att utvecklingen går åt fel håll.

– Efter valet skulle jag säga att det har fortsatt att vara ett väldigt hårt tonläge, och tittar man i sociala medier har det nog aldrig varit så illa som det är idag. Risken är att vi går mot en period inför valet 2022 som kan bli ännu värre, säger Anders Lindberg till Aftonbladet. Det är tredje gången någon döms för olaga hot mot Anders Lindberg.

ANALYS

Jag gör exakt samma analys som Anders Lindberg – det har aldrig varit så illa som idag i sociala medier och det tycks bara bli värre och värre. Sett till befolkningen som stort handlar det om en väldigt liten men extremt aktiv grupp personer som förstör och förgiftar sociala medier för alla andra och de vill framstå som betydligt fler än de är.

En ledarskribent har som arbetsuppgift att tycka till om politik och en del är främst kritiska mot högerpartier och andra mot vänsterpartier, beroende på ledarsidans politiska färg.

Ledarskribenter utgör en mycket viktig del av demokratin. I diktaturer som Nordkorea, Kina, Ryssland och Saudiarabien finns det inte politiska ledarskribenter och det är förfärligt – där kan det sluta med döden om man uttrycker sig fritt politiskt.

Vi ska vara glada och stolta över att vi lever i en demokrati och glada över att vi har ledarskribenter. Denna utveckling med hot, hat, grova personangrepp och mobbning i sociala medier är gräsligt och behöver motverkas mycket mer än idag. Yttrandefrihet innebär självklart inte att man får hota och hata hur som helst – tvärtom är hot olagligt och många gånger även mobbning.

[yop_poll id="35"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen