Gräsliga hot mot välkänd tidningsprofil

2021 05 13

En ”kula i huvudet är kärlek” och ”Din familj betalar såklart avgiften för kulan”. Det är två av de gräsliga Twitterinläggen som riktades till Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg av en 48-årig göteborgare som nu dömts i tingsrätten.

– Det här är de värsta hot som jag har mottagit. Det var upprepade mordhot med bilder av avrättningar. Man har klippt in bilder av mitt huvud, säger Anders Lindberg, politisk chefredaktör och ledarskribent, till Aftonbladet.

De otäcka Twitter-hoten skickades bland annat på juldagen 2018 och i ett av inläggen fanns en bild på Anders Lindberg med texten ”jakt pågår”. Göteborgs tingsrätt dömer den 48-årige mannen för olaga hot till villkorlig dom, dagsböter och skadestånd. Straffvärdet är en månads fängelse men hänsyn tas bland annat till att han tidigare är ostraffad.

Anders Lindberg uppger att det skett en positiv förändring i polisens hantering av denna typ av fall men känner samtidigt att utvecklingen går åt fel håll.

– Efter valet skulle jag säga att det har fortsatt att vara ett väldigt hårt tonläge, och tittar man i sociala medier har det nog aldrig varit så illa som det är idag. Risken är att vi går mot en period inför valet 2022 som kan bli ännu värre, säger Anders Lindberg till Aftonbladet. Det är tredje gången någon döms för olaga hot mot Anders Lindberg.

ANALYS

Jag gör exakt samma analys som Anders Lindberg – det har aldrig varit så illa som idag i sociala medier och det tycks bara bli värre och värre. Sett till befolkningen som stort handlar det om en väldigt liten men extremt aktiv grupp personer som förstör och förgiftar sociala medier för alla andra och de vill framstå som betydligt fler än de är.

En ledarskribent har som arbetsuppgift att tycka till om politik och en del är främst kritiska mot högerpartier och andra mot vänsterpartier, beroende på ledarsidans politiska färg.

Ledarskribenter utgör en mycket viktig del av demokratin. I diktaturer som Nordkorea, Kina, Ryssland och Saudiarabien finns det inte politiska ledarskribenter och det är förfärligt – där kan det sluta med döden om man uttrycker sig fritt politiskt.

Vi ska vara glada och stolta över att vi lever i en demokrati och glada över att vi har ledarskribenter. Denna utveckling med hot, hat, grova personangrepp och mobbning i sociala medier är gräsligt och behöver motverkas mycket mer än idag. Yttrandefrihet innebär självklart inte att man får hota och hata hur som helst – tvärtom är hot olagligt och många gånger även mobbning.

[yop_poll id="35"]

4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 nov 26

Skatteverket går ut med varning – gäller 500 000 svenskar

2026 11 05

Skatteverket går ut med en varning till många svenskar.

Över en halv miljon svenskar har fått skatten sänkt genom gåvor till välgörenhet.

Men nu riskerar många att gå miste om tusenlappar.

50 organisationer saknas

Den som skänker pengar till välgörenhet kan få skattereduktion på gåvan. Totalt finns det i dag 288 godkända gåvomottagare i Sverige.

Men för att det ska vara möjligt måste organisationen som tar emot pengarna vara godkänd av Skatteverket. Nu går myndigheten ut med en varning.

Ett femtiotal organisationer har ännu inte ansökt om att förnya sina godkännanden.

– En gåvomottagarorganisation måste ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd vart tredje år och om godkännandet går ut försvinner möjligheten till skattereduktion för givarna, meddelar Skatteverket.

Nu måste organisationerna dessutom själva komma ihåg att förnya sina godkännanden.

– Tidigare skickade Skatteverket ut en påminnelse till gåvoorganisationerna när det var dags att förnya sitt godkännande. Det görs inte längre. Gåvogivare kan därför komma att mista möjligheten till skattereduktion för sin gåva, uppger myndigheten.

Läs också: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Kan missa 3 000 kronor

Det är många som kan beröras av förändringen. Enligt Skatteverket fick drygt 515 000 personer skattereduktion för gåvor som de skänkte under 2025.

För privatpersoner kan det handla om betydande belopp. Skattereduktionen motsvarar 25 procent av gåvorna och kan uppgå till högst 3 000 kronor per år.

Den som skänker 4 000 kronor under ett år kan exempelvis få 1 000 kronor i sänkt skatt. Vid gåvor på sammanlagt 12 000 kronor blir skattereduktionen 3 000 kronor.

Så kontrollerar du organisationen

Det finns dock flera villkor. Varje enskild gåva måste uppgå till minst 200 kronor och den sammanlagda summan under året måste vara minst 2 000 kronor.

Gåvorna måste dessutom gå till godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Den som regelbundet skänker pengar till välgörenhet bör kontrollera att mottagaren fortfarande finns med på Skatteverkets lista över godkända gåvomottagare.

Om en organisation förlorar sitt godkännande kan gåvor som lämnas efter att godkännandet upphört inte längre ge rätt till skattereduktion.

Det är alltså viktigt att kontrollera statusen innan pengarna skänks, särskilt för den som ger regelbundet till samma organisation.

Andra läser: Miljöpartiet bryter vallöfte

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen