Gräsliga hot mot välkänd tidningsprofil

2021 05 13

En ”kula i huvudet är kärlek” och ”Din familj betalar såklart avgiften för kulan”. Det är två av de gräsliga Twitterinläggen som riktades till Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg av en 48-årig göteborgare som nu dömts i tingsrätten.

– Det här är de värsta hot som jag har mottagit. Det var upprepade mordhot med bilder av avrättningar. Man har klippt in bilder av mitt huvud, säger Anders Lindberg, politisk chefredaktör och ledarskribent, till Aftonbladet.

De otäcka Twitter-hoten skickades bland annat på juldagen 2018 och i ett av inläggen fanns en bild på Anders Lindberg med texten ”jakt pågår”. Göteborgs tingsrätt dömer den 48-årige mannen för olaga hot till villkorlig dom, dagsböter och skadestånd. Straffvärdet är en månads fängelse men hänsyn tas bland annat till att han tidigare är ostraffad.

Anders Lindberg uppger att det skett en positiv förändring i polisens hantering av denna typ av fall men känner samtidigt att utvecklingen går åt fel håll.

– Efter valet skulle jag säga att det har fortsatt att vara ett väldigt hårt tonläge, och tittar man i sociala medier har det nog aldrig varit så illa som det är idag. Risken är att vi går mot en period inför valet 2022 som kan bli ännu värre, säger Anders Lindberg till Aftonbladet. Det är tredje gången någon döms för olaga hot mot Anders Lindberg.

ANALYS

Jag gör exakt samma analys som Anders Lindberg – det har aldrig varit så illa som idag i sociala medier och det tycks bara bli värre och värre. Sett till befolkningen som stort handlar det om en väldigt liten men extremt aktiv grupp personer som förstör och förgiftar sociala medier för alla andra och de vill framstå som betydligt fler än de är.

En ledarskribent har som arbetsuppgift att tycka till om politik och en del är främst kritiska mot högerpartier och andra mot vänsterpartier, beroende på ledarsidans politiska färg.

Ledarskribenter utgör en mycket viktig del av demokratin. I diktaturer som Nordkorea, Kina, Ryssland och Saudiarabien finns det inte politiska ledarskribenter och det är förfärligt – där kan det sluta med döden om man uttrycker sig fritt politiskt.

Vi ska vara glada och stolta över att vi lever i en demokrati och glada över att vi har ledarskribenter. Denna utveckling med hot, hat, grova personangrepp och mobbning i sociala medier är gräsligt och behöver motverkas mycket mer än idag. Yttrandefrihet innebär självklart inte att man får hota och hata hur som helst – tvärtom är hot olagligt och många gånger även mobbning.

[yop_poll id="35"]

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen