Grov vandalisering av Kinesiska muren – oåterkalleliga skador

2023 09 06

Ett av världens främsta kulturarv har vandaliserats.

Kinesiska muren är inte bara en ordentlig turistmagnet som får människor att flockas på det 600 mil långa bygget.

Se bilden längst ned i artikeln.

Det är även jordens längsta byggnadsverk och världens största militära försvarsstruktur.

Men nu har muren blivit delvis förstörd genom vandalisering, rapporterar The Guardian.

Två misstänkta

Bakom förstörelsen står två personer misstänkta, enligt det statliga tv-bolaget CCTV.

De ska ha använt en grävmaskin för att gräva sig igenom muren.

– Polisen i provinsen Shanxi följde spår av maskiner som användes för att gräva en genväg genom ett segment av muren, beskrivs händelsen av The Guardian.

Skadorna bedöms vara oåterkalleliga.

Ville spara tid

I förhör ska de misstänkta personerna ha erkänt vandaliseringen.

De två personerna medger att de använde sig av en grävmaskin för att göra ett stort hål i muren.

Som skäl har de angivit att de ville spara tid och slippa köra runt de delarna som var oåtkomliga på grund av det gigantiska bygget.

Byggts i över tusen år

Den kinesiska muren är uppdelad i flera sektioner och började byggas redan på 300-talet före Kristus.

Byggandet fortsatte därefter i flera århundranden.

Den del som nu har förstörts ligger omrking sex timmar i bil väster om Beijing och byggdes mellan 1300- och 1600-talet under Kinas Mingdynasti.

Delen i fråga har beskrivits som en “relativt intakt” sektion med stort forskningsvärde.

Nu är den alltså helt eller delvis förstörd.

Se bilden här

Bilder från kinesisk tv visar hur en dammig väg har grävts fram genom en upphöjd del av marken, vilket förmodas vara resterna av den gamla barriären.

– För närvarande har de två misstänkta kriminella gripits i enlighet med lagen, framhåller CCTV.

– Fallet fortsätter att utredas.

Se en bild på förstörelsen genom att klicka här.

Fakta Kinesiska Muren:

- Total längd: 8 860 kilometer (med naturliga barriärer)

- Cirka sju meter som bredast

- Består av 24 000 torn

- Besöks av över 10 miljoner turister ett normalt år

Foto: W. Olivieri

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen