Grov vandalisering av Kinesiska muren – oåterkalleliga skador

2023 09 06

Ett av världens främsta kulturarv har vandaliserats.

Kinesiska muren är inte bara en ordentlig turistmagnet som får människor att flockas på det 600 mil långa bygget.

Se bilden längst ned i artikeln.

Det är även jordens längsta byggnadsverk och världens största militära försvarsstruktur.

Men nu har muren blivit delvis förstörd genom vandalisering, rapporterar The Guardian.

Två misstänkta

Bakom förstörelsen står två personer misstänkta, enligt det statliga tv-bolaget CCTV.

De ska ha använt en grävmaskin för att gräva sig igenom muren.

– Polisen i provinsen Shanxi följde spår av maskiner som användes för att gräva en genväg genom ett segment av muren, beskrivs händelsen av The Guardian.

Skadorna bedöms vara oåterkalleliga.

Ville spara tid

I förhör ska de misstänkta personerna ha erkänt vandaliseringen.

De två personerna medger att de använde sig av en grävmaskin för att göra ett stort hål i muren.

Som skäl har de angivit att de ville spara tid och slippa köra runt de delarna som var oåtkomliga på grund av det gigantiska bygget.

Byggts i över tusen år

Den kinesiska muren är uppdelad i flera sektioner och började byggas redan på 300-talet före Kristus.

Byggandet fortsatte därefter i flera århundranden.

Den del som nu har förstörts ligger omrking sex timmar i bil väster om Beijing och byggdes mellan 1300- och 1600-talet under Kinas Mingdynasti.

Delen i fråga har beskrivits som en “relativt intakt” sektion med stort forskningsvärde.

Nu är den alltså helt eller delvis förstörd.

Se bilden här

Bilder från kinesisk tv visar hur en dammig väg har grävts fram genom en upphöjd del av marken, vilket förmodas vara resterna av den gamla barriären.

– För närvarande har de två misstänkta kriminella gripits i enlighet med lagen, framhåller CCTV.

– Fallet fortsätter att utredas.

Se en bild på förstörelsen genom att klicka här.

Fakta Kinesiska Muren:

- Total längd: 8 860 kilometer (med naturliga barriärer)

- Cirka sju meter som bredast

- Består av 24 000 torn

- Besöks av över 10 miljoner turister ett normalt år

Foto: W. Olivieri

Text: Redaktionen


18sep2025

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Nästa år ändras inkomstreglerna för många svenskar.

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen


18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen