Gudrun Schyman vill inte titta: “Det är plågsamt”

2023 09 11

Den förre partiledaren för såväl Vänsterpartiet som Feministiskt initiativ ger sin åsikt på de tv-sända partiledardebatterna.

Ett par gånger om året samlas företrädare, i regel partiledarna, för Sveriges åtta riksdagspartier i en tv-studio på bästa sändningstid.

I samband med riksdagsval sker det ännu oftare.

Under vanligtvis ett par timmar får de under en moderators ramverk debattera heta ämnen och frågor för svenska folket och väljarna.

Vill inte titta

Men det är inte alla som uppskattar debatterna, framför allt bland Sveriges äldre erfarna politiker.

Många klarar inte ens av att titta på dem.

En av dem är Gudrun Schyman, före detta partiledare för såväl Vänsterpartiet (1993-2003) som Feministiskt initiativ (2005-2018).

– Det sägs ingenting av värde, det är väldigt oroande, säger hon i en längre intervju med Sydöstran.

"Plågsamt, skäms å deras vägnar"

Gudrun Schyman representerar idag det lokala klimatpartiet Klimatinitiativ Simrishamn i kommunfullmäktige på samma ort.

Det innebär inte att hon inte längre följer politiken på riksdagsnivå – men hon lider över det skådespel som utspelar sig när partiledarna samlas för tv-sända debatter.

Enligt Schyman bidrar debatterna till politiskt förakt och hon menar att det saknas politiker som vill föra “hederliga intellektuella samtal”.

– Det som är nu är plågsamt, jag skäms å deras vägnar, å folks vägnar, säger hon.

Snart dags igen

Nästa stora partiledardebatt i tv förväntas att sändas i oktober. 

Datum är inte spikat, men det sker i regel strax efter att regeringen presenterat sin budget och oppositionen sina skuggbudgetar.

En hel del kan ibland uppleva att partiledarna pratar i mun på varandra och att diskussionerna spårar ur, men det finns regler för hur programledarna ska hålla ordning.

– Under sändningen försöker man fördela tiden rättvist över hela debatten, framhåller Agenda på SVT:s hemsida.

"Tar hänsyn till kritik"

Programmet betonar också man har som mål att tydliggöra partiernas ståndpunkter och att alla partiledare ska få möjlighet att föra fram sina bästa argument.

– Men vi tar också hänsyn till att partiledare som får mycket kritik från motståndare ska få möjlighet att replikera.

Foto: Elisabeth Olsson

Text: Redaktionen


Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen