HÄLSOKRIS: 90 000 fall av diarré på ett dygn

2022 09 01

I de översvämningsdrabbade områdena i Pakistan blir läget allt allvarligare.

Ett utbrott av vattenburna sjukdomar har drabbat områden i landet som redan lider oerhört av rekordstora översvämningar.

Det rapporterar nyhetsbyrån AP.

Bland annat har över 90 000 fall av diarré rapporterats från provinsen Sindh, som beskrivs som en av de värst drabbade.

Sprids i hjälpläger

Utbrotten har framför allt skett i de hjälpläger som regeringen upprättat på flera platser i Pakistan.

Hudsjukdomar och ögoninfektioner är också exempel på sjukdomar som nu sprids fort i landet.

Hundratusentals människor har förlorat sina hem till följd av översvämningarna och myndigheterna jobbar hårt med att säkerställa rent dricksvatten, skriver AP.

33 miljoner människor påverkade

Monsunregn har fallit sedan juni och har drabbat 33 miljoner människor.

En miljon hem har skadats eller förstörts och 1 191 personer har mist livet.

Enligt FN är över tre miljoner barn i behov av humanitärt bistånd på grund av de allvarliga översvämningarna i landet.

– Pakistan går igenom sin åttonde cykel av monsunregn. Normalt har landet bara tre till fyra cykler av regn, säger Sherry Rehman, Pakistans minister för klimatförändringar, enligt CNN.

Brist på dricksvatten

Hälsokrisen i landet befaras nu bli ännu värre.

Det menar en av Pakistans främsta analytiker på utvecklings- och matsäkerhetsfrågor som Sveriges Radio Ekot har varit i kontakt med.

– Många på landsbygden kommer på grund av bristen på dricksvatten dricka stillastående vatten och det leder till sjukdomar, säger Abid Suleri, chef för tankesmedjan Sustainable Development Policy Institute.

Varnar för undernäring

Även på sikt riskerar översvämningarna att få stora konsekvenser för människoliv.

– I Sindh- och Punjabprovinserna har bomulls- och risskördarna förstörts och nästa sådd kommer också att påverkas och det kan leda till undernäring, säger Abid Suleri.

Foto: B. Ahmad

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen