HÄLSOLARM: Över en miljon svenskar i riskzonen

2023 09 13

Socialstyrelsen har ändrat gränsen för gränsvärdet för riskbruk av alkohol.

Gränsen för vad som räknas som ett riskbruk för män sänks till 10 standardglas eller mer per vecka.

Gränsen för kvinnor ligger kvar på samma nivå som tidigare, också 10 standardglas.

I ett pressmeddelande framhåller Socialstyrelsen att vård och stöd bör erbjudas till personer som ligger över värdena.

– Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att fånga upp personer med ett riskbruk. Socialstyrelsens rekommendationer utgör ett verktyg i vårdens arbete för att stödja en minskad alkoholkonsumtion hos de personerna, framhåller Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.

Över en miljon i riskzonen

De nya gränsvärdena innebär att fler svenskar riskerar att hamna i ett riskbruk och kan enligt Socialstyrelsens bedömning behöva söka vård.

Enligt Fredrik Spak, överläkare och docent vid beroendekliniken på Sahlgrenska, befinner sig över en miljon svenskar i riskzonen.

Gruppen som riskerar att hamna i ett riskbruk uppgår till cirka 450 000 kvinnor och 900 000 män.

Totalt handlar det om 1,35 miljoner svenskar som kan behöva stöd och vård enligt de nya rekommendationerna.

En svår situation för hälso- och sjukvården.

– Primärvården är redan överlupen med mängder av uppgifter. Det är inte så helt lätt att få det att hända, säger Fredrik Spak till GP.

Överläkaren uppmanar i stället personer i riskzonen att kontakta andra aktörer.

– Vi har flera ställen som man kan vända sig till. Det finns en ganska bra summering på 1177. Det är en bra början, säger han till tidningen.

Socialstyrelsens nya rekommendationer

Socialstyrelsens definition av riskbruk grundar sig på en sammanvägd bedömning av den senaste forskningen, samråd med experter och andra myndigheter samt andra länders rekommendationer.

– Det finns vetenskapligt stöd för att ju mer alkohol man dricker, desto större risk för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom. Bedömningen är också att riskbruksgränsen bör vara densamma för män och kvinnor eftersom risken för ohälsa är ungefär lika stor för båda grupperna vid de här nivåerna av alkoholkonsumtion, säger Thomas Lindén som samtidigt betonar att vården behöver göra en individuell bedömning.

– Risken varierar mellan individer och beror till exempel på hur gammal man är, dryckesmönster och hur man mår i övrigt. Det är viktigt att stödja de personer som har störst behov, för att de ska kunna minska sin alkoholkonsumtion.

Foto: T Studler

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen