6 juni 2026

HÄLSOLARM: Över en miljon svenskar i riskzonen

2023 09 13

Socialstyrelsen har ändrat gränsen för gränsvärdet för riskbruk av alkohol.

Gränsen för vad som räknas som ett riskbruk för män sänks till 10 standardglas eller mer per vecka.

Gränsen för kvinnor ligger kvar på samma nivå som tidigare, också 10 standardglas.

I ett pressmeddelande framhåller Socialstyrelsen att vård och stöd bör erbjudas till personer som ligger över värdena.

– Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att fånga upp personer med ett riskbruk. Socialstyrelsens rekommendationer utgör ett verktyg i vårdens arbete för att stödja en minskad alkoholkonsumtion hos de personerna, framhåller Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.

Över en miljon i riskzonen

De nya gränsvärdena innebär att fler svenskar riskerar att hamna i ett riskbruk och kan enligt Socialstyrelsens bedömning behöva söka vård.

Enligt Fredrik Spak, överläkare och docent vid beroendekliniken på Sahlgrenska, befinner sig över en miljon svenskar i riskzonen.

Gruppen som riskerar att hamna i ett riskbruk uppgår till cirka 450 000 kvinnor och 900 000 män.

Totalt handlar det om 1,35 miljoner svenskar som kan behöva stöd och vård enligt de nya rekommendationerna.

En svår situation för hälso- och sjukvården.

– Primärvården är redan överlupen med mängder av uppgifter. Det är inte så helt lätt att få det att hända, säger Fredrik Spak till GP.

Överläkaren uppmanar i stället personer i riskzonen att kontakta andra aktörer.

– Vi har flera ställen som man kan vända sig till. Det finns en ganska bra summering på 1177. Det är en bra början, säger han till tidningen.

Socialstyrelsens nya rekommendationer

Socialstyrelsens definition av riskbruk grundar sig på en sammanvägd bedömning av den senaste forskningen, samråd med experter och andra myndigheter samt andra länders rekommendationer. 

– Det finns vetenskapligt stöd för att ju mer alkohol man dricker, desto större risk för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom. Bedömningen är också att riskbruksgränsen bör vara densamma för män och kvinnor eftersom risken för ohälsa är ungefär lika stor för båda grupperna vid de här nivåerna av alkoholkonsumtion, säger Thomas Lindén som samtidigt betonar att vården behöver göra en individuell bedömning.

–  Risken varierar mellan individer och beror till exempel på hur gammal man är, dryckesmönster och hur man mår i övrigt. Det är viktigt att stödja de personer som har störst behov, för att de ska kunna minska sin alkoholkonsumtion. 

Foto: T Studler

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen