HÄLSOLARM: Över en miljon svenskar i riskzonen

2023 09 13

Socialstyrelsen har ändrat gränsen för gränsvärdet för riskbruk av alkohol.

Gränsen för vad som räknas som ett riskbruk för män sänks till 10 standardglas eller mer per vecka.

Gränsen för kvinnor ligger kvar på samma nivå som tidigare, också 10 standardglas.

I ett pressmeddelande framhåller Socialstyrelsen att vård och stöd bör erbjudas till personer som ligger över värdena.

– Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det handlar om att fånga upp personer med ett riskbruk. Socialstyrelsens rekommendationer utgör ett verktyg i vårdens arbete för att stödja en minskad alkoholkonsumtion hos de personerna, framhåller Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.

Över en miljon i riskzonen

De nya gränsvärdena innebär att fler svenskar riskerar att hamna i ett riskbruk och kan enligt Socialstyrelsens bedömning behöva söka vård.

Enligt Fredrik Spak, överläkare och docent vid beroendekliniken på Sahlgrenska, befinner sig över en miljon svenskar i riskzonen.

Gruppen som riskerar att hamna i ett riskbruk uppgår till cirka 450 000 kvinnor och 900 000 män.

Totalt handlar det om 1,35 miljoner svenskar som kan behöva stöd och vård enligt de nya rekommendationerna.

En svår situation för hälso- och sjukvården.

– Primärvården är redan överlupen med mängder av uppgifter. Det är inte så helt lätt att få det att hända, säger Fredrik Spak till GP.

Överläkaren uppmanar i stället personer i riskzonen att kontakta andra aktörer.

– Vi har flera ställen som man kan vända sig till. Det finns en ganska bra summering på 1177. Det är en bra början, säger han till tidningen.

Socialstyrelsens nya rekommendationer

Socialstyrelsens definition av riskbruk grundar sig på en sammanvägd bedömning av den senaste forskningen, samråd med experter och andra myndigheter samt andra länders rekommendationer. 

– Det finns vetenskapligt stöd för att ju mer alkohol man dricker, desto större risk för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom. Bedömningen är också att riskbruksgränsen bör vara densamma för män och kvinnor eftersom risken för ohälsa är ungefär lika stor för båda grupperna vid de här nivåerna av alkoholkonsumtion, säger Thomas Lindén som samtidigt betonar att vården behöver göra en individuell bedömning.

–  Risken varierar mellan individer och beror till exempel på hur gammal man är, dryckesmönster och hur man mår i övrigt. Det är viktigt att stödja de personer som har störst behov, för att de ska kunna minska sin alkoholkonsumtion. 

Foto: T Studler

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen