Halva befolkningen har tackat ja – utan att veta om det

2025 01 27

Över hälften av Sveriges mobilanvändare har sagt ja till villkor utan att veta vad det innebär.

Det framgår i en ny rapport från cybersäkerhetsföretaget NordVPN.

Enligt de nya uppgifterna bryr sig inte 35 procent av svenskarna om att läsa användarvillkoren och integritetspolicyer i appar man laddar ned – samtidigt som mobilanvändaren i snitt har installerat över 80 stycken.

Och det kan få större konsekvenser än många tror.

– Det debatteras ofta vad som har störst värde – såsom olja, mark eller data – men på området cybersäkerhet är svaret enkelt: Data. Till skillnad från fysiska ting kan data kopieras, stjälas, skadas eller säljas utan att lämna synliga spår, vilket innebär allvarliga ekonomiska och anseenderisker, säger Adrianus Warmenhoven, cybersäkerhetsrådgivare på NordVPN, i ett uttalande.

Över hälften accepterar utan vidare

Skälet till att svenskarna inte lägger tid på att läsa villkoren är för att de “inte vill slösa tid på lång juridisk information”, enligt NordVPN.

Hela 69 procent – alltså över halva befolkningen – struntar i datasäkerhetspolicyn och dryga hälften skippar att läsa policyn om datadelning med tredjepartsaktörer.

Dessutom läser 56 procent aldrig policyn om datainsamling.

– Appar är en av de vanligaste kanalerna vilka användares känsliga information hamnar på villovägar. Förutom det självklara, att programvaran i sig är skadlig, handlar det ofta om att användare själva tilldelat appen behörigheter som tillåter den samla in persondata eller glömmer uppdateringar, som förutom nya funktioner ofta innehåller viktiga säkerhetsuppdateringar, framhåller cybersäkerhetsföretaget.

Erbjuder miljoner appar

I sammanhanget ska det nämnas att Apple Store erbjuder cirka 1,8 miljoner appar. På Google Play är motsvarande siffra drygt 3,3 miljoner.

– Med så många alternativ och olika integritetspolicyer är det lätt att förbise potentiella faror, konstaterar NordVPN.

Vad som dock är positivt är att svenskar är betydligt mer försiktiga med att godkänna behörigheter till appar.

Enbart fyra procent svarar att de ger appar obegränsad tillgång till exempelvis plats, mikrofon och kontakter.

89 procent ger enbart åtkomst till den data som anses nödvändig för appens funktion.

Tidigare har en rapport från NordVPN visat att 87 procent av Andorid-appar och 60 procent av appar till Iphone ber om åtkomst till fler enhetsfunktioner än vad som egentligen krävs för ändamålet.

Foto: Y. Fresh

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen