Halva befolkningen har tackat ja – utan att veta om det

2025 01 27

Över hälften av Sveriges mobilanvändare har sagt ja till villkor utan att veta vad det innebär.

Det framgår i en ny rapport från cybersäkerhetsföretaget NordVPN.

Enligt de nya uppgifterna bryr sig inte 35 procent av svenskarna om att läsa användarvillkoren och integritetspolicyer i appar man laddar ned – samtidigt som mobilanvändaren i snitt har installerat över 80 stycken.

Och det kan få större konsekvenser än många tror.

– Det debatteras ofta vad som har störst värde – såsom olja, mark eller data – men på området cybersäkerhet är svaret enkelt: Data. Till skillnad från fysiska ting kan data kopieras, stjälas, skadas eller säljas utan att lämna synliga spår, vilket innebär allvarliga ekonomiska och anseenderisker, säger Adrianus Warmenhoven, cybersäkerhetsrådgivare på NordVPN, i ett uttalande.

Över hälften accepterar utan vidare

Skälet till att svenskarna inte lägger tid på att läsa villkoren är för att de “inte vill slösa tid på lång juridisk information”, enligt NordVPN.

Hela 69 procent – alltså över halva befolkningen – struntar i datasäkerhetspolicyn och dryga hälften skippar att läsa policyn om datadelning med tredjepartsaktörer.

Dessutom läser 56 procent aldrig policyn om datainsamling.

– Appar är en av de vanligaste kanalerna vilka användares känsliga information hamnar på villovägar. Förutom det självklara, att programvaran i sig är skadlig, handlar det ofta om att användare själva tilldelat appen behörigheter som tillåter den samla in persondata eller glömmer uppdateringar, som förutom nya funktioner ofta innehåller viktiga säkerhetsuppdateringar, framhåller cybersäkerhetsföretaget.

Erbjuder miljoner appar

I sammanhanget ska det nämnas att Apple Store erbjuder cirka 1,8 miljoner appar. På Google Play är motsvarande siffra drygt 3,3 miljoner.

– Med så många alternativ och olika integritetspolicyer är det lätt att förbise potentiella faror, konstaterar NordVPN.

Vad som dock är positivt är att svenskar är betydligt mer försiktiga med att godkänna behörigheter till appar.

Enbart fyra procent svarar att de ger appar obegränsad tillgång till exempelvis plats, mikrofon och kontakter.

89 procent ger enbart åtkomst till den data som anses nödvändig för appens funktion.

Tidigare har en rapport från NordVPN visat att 87 procent av Andorid-appar och 60 procent av appar till Iphone ber om åtkomst till fler enhetsfunktioner än vad som egentligen krävs för ändamålet.

Foto: Y. Fresh

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen