Halva befolkningen har tackat ja – utan att veta om det

2025 01 27

Över hälften av Sveriges mobilanvändare har sagt ja till villkor utan att veta vad det innebär.

Det framgår i en ny rapport från cybersäkerhetsföretaget NordVPN.

Enligt de nya uppgifterna bryr sig inte 35 procent av svenskarna om att läsa användarvillkoren och integritetspolicyer i appar man laddar ned – samtidigt som mobilanvändaren i snitt har installerat över 80 stycken.

Och det kan få större konsekvenser än många tror.

– Det debatteras ofta vad som har störst värde – såsom olja, mark eller data – men på området cybersäkerhet är svaret enkelt: Data. Till skillnad från fysiska ting kan data kopieras, stjälas, skadas eller säljas utan att lämna synliga spår, vilket innebär allvarliga ekonomiska och anseenderisker, säger Adrianus Warmenhoven, cybersäkerhetsrådgivare på NordVPN, i ett uttalande.

Över hälften accepterar utan vidare

Skälet till att svenskarna inte lägger tid på att läsa villkoren är för att de “inte vill slösa tid på lång juridisk information”, enligt NordVPN.

Hela 69 procent – alltså över halva befolkningen – struntar i datasäkerhetspolicyn och dryga hälften skippar att läsa policyn om datadelning med tredjepartsaktörer.

Dessutom läser 56 procent aldrig policyn om datainsamling.

– Appar är en av de vanligaste kanalerna vilka användares känsliga information hamnar på villovägar. Förutom det självklara, att programvaran i sig är skadlig, handlar det ofta om att användare själva tilldelat appen behörigheter som tillåter den samla in persondata eller glömmer uppdateringar, som förutom nya funktioner ofta innehåller viktiga säkerhetsuppdateringar, framhåller cybersäkerhetsföretaget.

Erbjuder miljoner appar

I sammanhanget ska det nämnas att Apple Store erbjuder cirka 1,8 miljoner appar. På Google Play är motsvarande siffra drygt 3,3 miljoner.

– Med så många alternativ och olika integritetspolicyer är det lätt att förbise potentiella faror, konstaterar NordVPN.

Vad som dock är positivt är att svenskar är betydligt mer försiktiga med att godkänna behörigheter till appar.

Enbart fyra procent svarar att de ger appar obegränsad tillgång till exempelvis plats, mikrofon och kontakter.

89 procent ger enbart åtkomst till den data som anses nödvändig för appens funktion.

Tidigare har en rapport från NordVPN visat att 87 procent av Andorid-appar och 60 procent av appar till Iphone ber om åtkomst till fler enhetsfunktioner än vad som egentligen krävs för ändamålet.

Foto: Y. Fresh

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen