Hamburgarkris i Sverige – många kedjor stänger restauranger

2024 11 24

Det är riktigt tufft för många hamburgerkedjor.

För några år sedan introducerades en ny kulinarisk trend i Sverige.

Hamburgerkedjor bortom Max, McDonalds och Burger King började etableras i hög fart.

Det rörde sig om så kallade “finburgarkedjor” som exempelvis Brödernas, Bores och Tugg Burgers.

Är i kris

Nu flera år senare tycks nischen vara i kris.

Vissa av kedjorna har gått in i rekonstruktion, andra har gått i konkurs och flera har tvingats stänga restauranger.

En som har stängt restauranger trots att varken konkurs eller rekonstruktion är nära förestående är Johan Jureskog, som driver kedjan Jureskogs.

– Vi öppnade precis innan pandemin och satsade på citylägen men det är så himla överetablerat. Och blir det en överetablering går det helt enkelt inte runt, säger han till SVT.

“Ville bli stora”

Toby Lee från recensionssajten Burgerdudes förklarar att överetableringen blev till följd av höga ambitioner i branschen.

– Jättemånga småställen ville bli stora kedjor och expanderade snabbare än de kunde. De kunde inte bromsa, säger han.

Brödernas har det tungt

En av de många kedjor som uppstod när trenden var som hetast är Brödernas.

Enligt Fastighetsvärlden har kedjan försatts i rekonstruktion och en av deras restauranger i AMF:s centralt belägna Mood-gallerian har stängt ner.

Brödernas omsättning har på senare tid sjunkit rejält och bolaget har det senaste året gjort en förlust på hela 174 miljoner kronor.

Flera faktorer

Det bedöms finnas flera olika faktorer som spelar in på “finburgarkedjornas” kris.

Utöver överetableringen som blev ett faktum i takt med att trenden växte så har även en pandemi, höjda räntor och mindre köpkraft hos konsumenter bidragit till situationen.

När Riksbanken nu gått in i en räntesänkningscykel finns hopp om att den ekonomiska situationen ska bli bättre igen och att hamburgarsugna kunder åter ska flockas till restaurangerna.

Det återstår att se vilka och hur många av kedjorna som överlever den rådande krisen och kan fortsätta bedriva framgångsrik verksamhet i Sverige.

Foto: Jean-Claude Attipoe

Text: Redaktionen

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

– Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4).

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

USA till hård attack mot europeiskt land – “existentiellt hot“

2025 11 25

USA riktar skarp kritik mot Belarus.

USA varnar för att Belarus systematiskt använder massmigration som ett politiskt vapen mot EU, och kallar taktiken ett "existentiellt hot" mot väst.

Detta enligt en högt uppsatt tjänsteman på det amerikanska utrikesdepartementet, rapporterar Kyiv Post.

Migration som vapen

Enligt tjänstemannen följer USA noggrant hur Belarus uppmuntrar och organiserar migranter mot EU gränser, särskilt mot Polen, Litauen och Lettland.

Taktiken beskrivs som “Vapeniserad migration”.

– Vapeniserad migration är definitivt något som USA ser som en allvarlig fråga, och jag är säker på att det är ett allvarligt bekymmer för de länder som gränsar till Belarus och står mycket nära den konflikten, säger han till Kyiv Post.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Ett existentiellt hot

Tjänstemannen betonar att USA ser Belarus agerande som en del av en bredare kris.

– Massmigration utgör ett existentiellt hot mot västerländsk civilisation och säkerheten för både väst och världen.

Direktivet som skickats till amerikanska ambassader i Europa, Kanada, Australien och Nya Zeeland syftar till att samla in data om “migrant-relaterade brott och människorättsöverträdelser” som kopplas till migrationen från Belarus, och att engagera allierade regeringar i att hantera problemet.

Rättsliga skillnader

Tjänstemannen lyfter också att brott begångna av migranter ofta får mildare straff än motsvarande brott av lokalbefolkningen, vilket skapar en tvådelad rättspraxis.

Samtidigt påpekas skillnaden mellan riktad invandring av högkvalificerad arbetskraft och de stora migrationsflöden som nu drivs av Belarus.

– Fenomenet vi talar om här är helt annorlunda. De ekonomiska fördelarna med storskalig migration är helt tvivelaktiga och speglar inte erfarenheterna hos lokalbefolkningar som hanterar fördrivning, ökad brottslighet och belastning på samhället.

Tjänstemannen bekräftar att amerikanska ambassader har fått instruktioner att direkt samarbeta med länder som Storbritannien, Sverige och Tyskland för att uttrycka oro och erbjuda stöd.

– Den här administrationen har inte varit rädd för att kritisera våra allierade när vi ser allvarliga problem, säger han.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Foto: Official White House M Riley

Text: Redaktionen