Hamburgarkris i Sverige – många kedjor stänger restauranger

2024 11 24

Det är riktigt tufft för många hamburgerkedjor.

För några år sedan introducerades en ny kulinarisk trend i Sverige.

Hamburgerkedjor bortom Max, McDonalds och Burger King började etableras i hög fart.

Det rörde sig om så kallade “finburgarkedjor” som exempelvis Brödernas, Bores och Tugg Burgers.

Är i kris

Nu flera år senare tycks nischen vara i kris.

Vissa av kedjorna har gått in i rekonstruktion, andra har gått i konkurs och flera har tvingats stänga restauranger.

En som har stängt restauranger trots att varken konkurs eller rekonstruktion är nära förestående är Johan Jureskog, som driver kedjan Jureskogs.

– Vi öppnade precis innan pandemin och satsade på citylägen men det är så himla överetablerat. Och blir det en överetablering går det helt enkelt inte runt, säger han till SVT.

“Ville bli stora”

Toby Lee från recensionssajten Burgerdudes förklarar att överetableringen blev till följd av höga ambitioner i branschen.

– Jättemånga småställen ville bli stora kedjor och expanderade snabbare än de kunde. De kunde inte bromsa, säger han.

Brödernas har det tungt

En av de många kedjor som uppstod när trenden var som hetast är Brödernas.

Enligt Fastighetsvärlden har kedjan försatts i rekonstruktion och en av deras restauranger i AMF:s centralt belägna Mood-gallerian har stängt ner.

Brödernas omsättning har på senare tid sjunkit rejält och bolaget har det senaste året gjort en förlust på hela 174 miljoner kronor.

Flera faktorer

Det bedöms finnas flera olika faktorer som spelar in på “finburgarkedjornas” kris.

Utöver överetableringen som blev ett faktum i takt med att trenden växte så har även en pandemi, höjda räntor och mindre köpkraft hos konsumenter bidragit till situationen.

När Riksbanken nu gått in i en räntesänkningscykel finns hopp om att den ekonomiska situationen ska bli bättre igen och att hamburgarsugna kunder åter ska flockas till restaurangerna.

Det återstår att se vilka och hur många av kedjorna som överlever den rådande krisen och kan fortsätta bedriva framgångsrik verksamhet i Sverige.

Foto: Jean-Claude Attipoe

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt.

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen