Hamburgarkris i Sverige – många kedjor stänger restauranger

2024 11 24

Det är riktigt tufft för många hamburgerkedjor.

För några år sedan introducerades en ny kulinarisk trend i Sverige.

Hamburgerkedjor bortom Max, McDonalds och Burger King började etableras i hög fart.

Det rörde sig om så kallade “finburgarkedjor” som exempelvis Brödernas, Bores och Tugg Burgers.

Är i kris

Nu flera år senare tycks nischen vara i kris.

Vissa av kedjorna har gått in i rekonstruktion, andra har gått i konkurs och flera har tvingats stänga restauranger.

En som har stängt restauranger trots att varken konkurs eller rekonstruktion är nära förestående är Johan Jureskog, som driver kedjan Jureskogs.

– Vi öppnade precis innan pandemin och satsade på citylägen men det är så himla överetablerat. Och blir det en överetablering går det helt enkelt inte runt, säger han till SVT.

“Ville bli stora”

Toby Lee från recensionssajten Burgerdudes förklarar att överetableringen blev till följd av höga ambitioner i branschen.

– Jättemånga småställen ville bli stora kedjor och expanderade snabbare än de kunde. De kunde inte bromsa, säger han.

Brödernas har det tungt

En av de många kedjor som uppstod när trenden var som hetast är Brödernas.

Enligt Fastighetsvärlden har kedjan försatts i rekonstruktion och en av deras restauranger i AMF:s centralt belägna Mood-gallerian har stängt ner.

Brödernas omsättning har på senare tid sjunkit rejält och bolaget har det senaste året gjort en förlust på hela 174 miljoner kronor.

Flera faktorer

Det bedöms finnas flera olika faktorer som spelar in på “finburgarkedjornas” kris.

Utöver överetableringen som blev ett faktum i takt med att trenden växte så har även en pandemi, höjda räntor och mindre köpkraft hos konsumenter bidragit till situationen.

När Riksbanken nu gått in i en räntesänkningscykel finns hopp om att den ekonomiska situationen ska bli bättre igen och att hamburgarsugna kunder åter ska flockas till restaurangerna.

Det återstår att se vilka och hur många av kedjorna som överlever den rådande krisen och kan fortsätta bedriva framgångsrik verksamhet i Sverige.

Foto: Jean-Claude Attipoe

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen