För några år sedan introducerades en ny kulinarisk trend i Sverige.

Hamburgerkedjor bortom Max, McDonalds och Burger King började etableras i hög fart.

Det rörde sig om så kallade “finburgarkedjor” som exempelvis Brödernas, Bores och Tugg Burgers.

Är i kris

Nu flera år senare tycks nischen vara i kris.

Vissa av kedjorna har gått in i rekonstruktion, andra har gått i konkurs och flera har tvingats stänga restauranger.

En som har stängt restauranger trots att varken konkurs eller rekonstruktion är nära förestående är Johan Jureskog, som driver kedjan Jureskogs.

– Vi öppnade precis innan pandemin och satsade på citylägen men det är så himla överetablerat. Och blir det en överetablering går det helt enkelt inte runt, säger han till SVT.

“Ville bli stora”

Toby Lee från recensionssajten Burgerdudes förklarar att överetableringen blev till följd av höga ambitioner i branschen.

– Jättemånga småställen ville bli stora kedjor och expanderade snabbare än de kunde. De kunde inte bromsa, säger han.

Brödernas har det tungt

En av de många kedjor som uppstod när trenden var som hetast är Brödernas.

Enligt Fastighetsvärlden har kedjan försatts i rekonstruktion och en av deras restauranger i AMF:s centralt belägna Mood-gallerian har stängt ner.

Brödernas omsättning har på senare tid sjunkit rejält och bolaget har det senaste året gjort en förlust på hela 174 miljoner kronor.

Flera faktorer

Det bedöms finnas flera olika faktorer som spelar in på “finburgarkedjornas” kris.

Utöver överetableringen som blev ett faktum i takt med att trenden växte så har även en pandemi, höjda räntor och mindre köpkraft hos konsumenter bidragit till situationen.

När Riksbanken nu gått in i en räntesänkningscykel finns hopp om att den ekonomiska situationen ska bli bättre igen och att hamburgarsugna kunder åter ska flockas till restaurangerna.

Det återstår att se vilka och hur många av kedjorna som överlever den rådande krisen och kan fortsätta bedriva framgångsrik verksamhet i Sverige.

Foto: Jean-Claude Attipoe

Text: Redaktionen

Nu är avtalet på plats.

EU kommer att fasa ut och senast i slutet av 2027 helt förbjuda import av rysk gas och olja.

Det innebär att ett av Vladimir Putins viktigaste ess i rockärmen för att fortsätta finansiera kriget i Ukraina undanröjs.

– Detta är ett historiskt resultat. EU tar stora steg mot en ny era fri från rysk gas och olja. Ryssland kan aldrig mer använda export av fossila bränslen som ett vapen mot Europa, säger Ville Niinistö, EU-ledamot i utskottet för industri, forskning och energi, i ett uttalande.

"Aldrig mer beroende"

Ett förbud mot import av rysk naturgas kommer att träda i kraft i början av 2026. I början av samma år kommer ett lagförslag om att förbjuda import även av rysk olja läggas fram så att det är redo att aktiveras senast i slutet av 2027, enligt ett pressmeddelande från EU.

– Nu måste vi agera utan dröjsmål för att slutföra detta avtal och rikta vår uppmärksamhet mot oljeimport, där vi kommer att följa Europeiska kommissionens åtagande att lägga fram ett lagstiftningsförslag i början av nästa år, säger Ville Niinistö.

Inese Vaidere, Europaparlamentariker och ledamot i utskottet för internationell handel, hyllar nattens besked.

– Kvällens överenskommelse skickar ett tydligt och kraftfullt budskap: Europa kommer aldrig mer att vara beroende av rysk gas. Detta är en stor prestation för Europeiska unionen och en historisk vändpunkt i den europeiska energipolitiken.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

"Stor seger för Europa"

Det nya avtalet beskrivs som “ett svar på Rysslands systematiska användning av energiförsörjningen som vapen” och som “eskalerade i och med den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022”.

Lars Aagard, klimat- och energiminister i Danmark, som just nu har ordförandeskapet i EU, kallar avtalet för “en stor seger”.

– Detta är en stor seger för oss och för hela Europa. Vi måste få ett slut på EU:s beroende av rysk gas, och ett permanent förbud mot den i EU är ett stort steg i rätt riktning, säger han enligt TV2.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen