Hamburgerkedja expanderar – bjuder kunder på burgare

2025 01 04

Hamburgerkedjan Mister York fortsätter att växa.

Under de senaste åren har hamburgerkedjan Mister York utökat sin närvaro i landet och etablerat nya restauranger i flera olika städer.

Nu kommer besked om att de expanderar ytterligare - och det rör sig om en av kedjans nordligaste restauranger hittills.

Det framhåller kedjan i ett pressmeddelande.

Bjuder kunder

Det är i Östersund som Mister York snart kommer att öppna.

Kedjan firar efter invigningen genom att bjuda kunder på burgare.

– Vi vill servera högkvalitativ mat, till schyssta priser och det ska också gå relativt snabbt att få maten i handen. I Östersund på premiären så kommer vi köra en helt ny grej som vi aldrig gjort förut. säger Gustav Haglund, VD och medgrundare på Mister York.

– Är du en av dom 50 första gästerna under öppningen så kommer vi att bjuda på burgare under dom första 3 månaderna oavsett hur många gånger du besöker oss, så först till kvarn!.

Stadsdel norra

Det är i stadsdel Norra som en ny Mister York-restaurang snart kommer att öppna upp.

Mister York har tecknat ett hyresavtal för etablering av en ny fristående restaurang på Arenavägen 13, där man kommer att ta över lokalen för den tidigare Sibylla-restaurangen.

Den nya restaurangen ligger placerad intill McDonald's, ICA Maxi och Östersund Arena samt i närheten av ett större bostadsområde.

30 arbetstillfällen

Mister York förklarar vidare detaljerna kring den nya öppningen.

– Lokalen, som är på cirka 250 kvm och som besitter över 100 sittplatser totalt inomhus och utomhus, kommer att renoveras och designas om enligt företagets unika koncept, framhåller kedjan.

– Som gäst kommer man att kunna beställa sin mat i restaurangens drive thru, kassa, expresskiosk men även digital via webb/app samt delivery-tjänster som Foodora, Wolt och Uber Eats. Verksamheten förväntas skapa cirka 30 nya arbetstillfällen i Östersund.

Flera positioner

Kedjan avslutar.

– Tjänsterna inkluderar chefspositioner, heltid, deltid och extrajobb. Öppningen är planerad till vintern 2025.

Foto: Jean-Claude Attipoe

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen