Han är USA:s konservativa hopp inför 2024

2021 05 09

Floridas konservative guvernör tillika Trumpsupportern Ron DeSantis tycks i nuläget vara Republikanernas favorit inför presidentvalet 2024.

I alla fall om Donald Trump själv inte ställer upp vilket är en av de största frågorna i republikanska partiet just nu och så lär förbli i alla fall till efter mellanårsvalet 2022. Vid den konservativa CPAC-konferensen samlas gräddan av USA:s konservativa varje år och vid konferensen i februari hölls som vanligt en testomröstning om vem man vil se som framtida presidentkandidat. Trump vann omröstningen med 55% och Ron DeSantis kom två med 21%. Det hölls även en omröstning där Trump inte ingick:

43% Floridas guvernör Ron DeSantis

11% South Dakotas guvernör Kristi Noem

8% Donald Trump Jr

7% Texassenatorn Ted Cruz

7% Ex-utrikesminister Mike Pompeo

ANALYS

Ron DeSantis var en relativt okänd kongressledamot från Florida som låg långt efter i mätningarna inför Floridas guvernörsval 2018. Floridas delstats-jordbruksminister Adam Putnam var klar favorit med cirka 25% i mätningarna jämfört med DeSantis som låg först på tredje plats med cirka 8% i början av hösten 2017.

Men i december 2017 gav plötsligt Trump sitt stöd till DeSantis som ökade snabbt i mätningarna och vann primärvalet enkelt. I det slutliga valet vann han med en hårsmån, 49,6%, över Demokraternas Andrew Gillum, 49,2%.

Under tiden som guvernör har han hyllat Trump vid en rad tillfällen och blev nationellt uppmärksammad när han såg till att Florida var en av de delstater som kämpade emot in i det längsta mot att införa coronarestriktioner. Hans anti-restriktionsretorik går hem hos Trumps mest lojala supporters och nu ser DeSantis ut att vara den konservativa rörelsens stora favorit inför 2024 om Trump beslutar sig för att avstå att själv ställa upp i valet vilket är mycket möjligt för att inte säga sannolikt.

[forminator_poll id="1255"]

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen