Hanif Bali sadlar om

2022 01 30

Moderatprofilen Hanif Bali sadlar om och satsar efter drygt 10 år i riksdagen nu på kommunpolitiken i Österåker.

Han meddelar nu att han ställer upp i kommunvalet i Österåker kommun i Roslagen i Stockholm där han är bosatt.

Vore märkligt avbrott

Hanif Bali, som har placering 16 på Moderaternas kommunvalsedel, lyfter fram tre olika profilfrågor som han hoppas kunna satsa på när han nu siktar in sig mot höstens kommunval.

– All politics are local, ser fram emot att fortsätta sänka skatten, säkra välfärden och rensa bort buset, uppger han på sin Facebooksida.

Tänker på barnen

– Förutom den väldigt låga skatten så handlar det också för min del om en fas i livet då man skaffar familj och barn. Då är det trygghet och skola man börjar fokusera på, att man kan ge en säker och brottsfri uppväxt till sina barn. Då är det viktigt att engagera sig, säger han till Mitt i.

Vore märkligt avbrott

– Jag hade som mål från början när jag flyttade hit – jag har ju bott här ett år nu – att jag skulle engagera mig lokalt. Och jag har ju engagerat mig lokalpolitiskt sedan jag gick gymnasiet så det vore ett märkligt avbrott att sluta, berättar han för SR P4 Stockholm.

Vill fokusera på trygghetsfrågor

Hanif Bali vill gärna fokusera extra mycket på säkerhet- och trygghetsfrågor i Österåker.

– Jag kommer fokusera väldigt mycket på trygghetsfrågorna, nämligen hur bibehåller man Österåker tryggt och säkert samtidigt som vi expanderar.

Inte kryper sig närmare

– Hur ser man till att den problematik man sett runt om i Stockholmsregionen inte så att säga kryper sig närmare och kryper in i den här kommunen, säger han till P4.

Twittrande

Radion passade på att fråga den 34-årige moderaten om man kan förvänta sig en lägre profil och mindre twittrande framöver. Hanif Bali svarar till P4 att han minns hur han föreläste i Norrtälje om lokapolitik en gång.

– Det lyckades bil rabalder om det också. Så det är väl snarare jag som drar till mig rabaldret än frågorna i sig, svarar han.

Mycket skattepengar

– De lokala frågorna är viktiga och det är väl bara bra om de får mer utrymme, säger Bali som understryker att det kanske fokuseras allt för mycket på rikspolitiken och att kommunpolitiken inte minst avser en stor andel av skattepengarna.

12 år i riksdagen

Hanif Bali valdes in i riksdagen för Moderaterna vid valet 2010 och representerar Stockholms län.

Han gav nyligen ut sin självbiografi Mina nio liv och har meddelat att han inte ställer upp för omval till riksdagen 2022.

Moderata riksdagsuppdrag

Bali har en omfattande karriär bakom sig i Moderaterna och följande uppdrag uppges på riksdagens hemsida.

Riksdagen:

Riksdagsledamot 2010-

Ledamot Arbetsmarknadsutskottet 2010-2016

Ledamot Näringsutskottet 2016-2018

Suppleant Utbildningsutskottet 2010-1018

Suppleant Arbetsmarknadsutskottet 2018-

Suppleant EU-nämnden 2018-.

Kommunala uppdrag

Hanif Bali har även en lång erfarenhet av kommunpolitik sedan tidigare. Följande meriter listas på hans profilsida på riksdagen.

Kommunfullmäktige Upplands Väsby 2006-2007

Kommunfullmäktige Solna 2014- och ersättare 2010-14

Ledamot barn- och utbildningsnämnden, Upplands Väsby 2005

Ledamot tekniska nämnden, Upplands Väsby 2006-07

Ledamot miljönämnden, Solna 2008-1010

Ledamot stadsbyggnadsnämnden, Solna 2014-

Gymnasiet i Upplands Väsby

Hanif Bali gick gymnasieskolan i Upplands Väsby 2003-2006 och har varit anställd som säljare, God El, webbmaster, Moderata Ungdomsförbundet, webbutvecklare, Moderaterna och webbutvecklare, Moderaterna i Stockholm fram till 2010.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen