Hanif Bali sadlar om

2022 01 30

Moderatprofilen Hanif Bali sadlar om och satsar efter drygt 10 år i riksdagen nu på kommunpolitiken i Österåker.

Han meddelar nu att han ställer upp i kommunvalet i Österåker kommun i Roslagen i Stockholm där han är bosatt.

Vore märkligt avbrott

Hanif Bali, som har placering 16 på Moderaternas kommunvalsedel, lyfter fram tre olika profilfrågor som han hoppas kunna satsa på när han nu siktar in sig mot höstens kommunval.

– All politics are local, ser fram emot att fortsätta sänka skatten, säkra välfärden och rensa bort buset, uppger han på sin Facebooksida.

Tänker på barnen

– Förutom den väldigt låga skatten så handlar det också för min del om en fas i livet då man skaffar familj och barn. Då är det trygghet och skola man börjar fokusera på, att man kan ge en säker och brottsfri uppväxt till sina barn. Då är det viktigt att engagera sig, säger han till Mitt i.

Vore märkligt avbrott

– Jag hade som mål från början när jag flyttade hit – jag  har ju bott här ett år nu – att jag skulle engagera mig lokalt. Och jag har ju engagerat mig lokalpolitiskt sedan jag gick gymnasiet så det vore ett märkligt avbrott att sluta, berättar han för SR P4 Stockholm.

Vill fokusera på trygghetsfrågor

Hanif Bali vill gärna fokusera extra mycket på säkerhet- och trygghetsfrågor i Österåker.

– Jag kommer fokusera väldigt mycket på trygghetsfrågorna, nämligen hur bibehåller man Österåker tryggt och säkert samtidigt som vi expanderar.

Inte kryper sig närmare

– Hur ser man till att den problematik man sett runt om i Stockholmsregionen inte så att säga kryper sig närmare och kryper in i den här kommunen, säger han till P4.

Twittrande

Radion passade på att fråga den 34-årige moderaten om man kan förvänta sig en lägre profil och mindre twittrande framöver. Hanif Bali svarar till P4 att han minns hur han föreläste i Norrtälje om lokapolitik en gång.

– Det lyckades bil rabalder om det också. Så det är väl snarare jag som drar till mig rabaldret än frågorna i sig, svarar han.

Mycket skattepengar

– De lokala frågorna är viktiga och det är väl bara bra om  de får mer utrymme, säger Bali som understryker att det kanske fokuseras allt för mycket på rikspolitiken och att kommunpolitiken inte minst avser en stor andel av skattepengarna.

12 år i riksdagen

Hanif Bali valdes in i riksdagen för Moderaterna vid valet 2010 och representerar Stockholms län.

Han gav nyligen ut sin självbiografi Mina nio liv och har meddelat att han inte ställer upp för omval till riksdagen 2022.

Moderata riksdagsuppdrag

Bali har en omfattande karriär bakom sig i Moderaterna och följande uppdrag uppges på riksdagens hemsida.

Riksdagen:

◾Riksdagsledamot 2010-

◾Ledamot Arbetsmarknadsutskottet 2010-2016

◾Ledamot Näringsutskottet 2016-2018

◾Suppleant Utbildningsutskottet 2010-1018

◾Suppleant Arbetsmarknadsutskottet 2018-

◾Suppleant EU-nämnden 2018-.

Kommunala uppdrag

Hanif Bali har även en lång erfarenhet av kommunpolitik sedan tidigare. Följande meriter listas på hans profilsida på riksdagen.

◾Kommunfullmäktige Upplands Väsby 2006-2007

◾Kommunfullmäktige Solna 2014- och ersättare 2010-14

◾Ledamot barn- och utbildningsnämnden, Upplands Väsby 2005

◾Ledamot tekniska nämnden, Upplands Väsby 2006-07

◾Ledamot miljönämnden, Solna 2008-1010

◾Ledamot stadsbyggnadsnämnden, Solna 2014-

Gymnasiet i Upplands Väsby

Hanif Bali gick gymnasieskolan i Upplands Väsby 2003-2006 och har varit anställd som säljare, God El, webbmaster, Moderata Ungdomsförbundet, webbutvecklare, Moderaterna och webbutvecklare, Moderaterna i Stockholm fram till 2010.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen