Hanif Bali sadlar om

2022 01 30

Moderatprofilen Hanif Bali sadlar om och satsar efter drygt 10 år i riksdagen nu på kommunpolitiken i Österåker.

Han meddelar nu att han ställer upp i kommunvalet i Österåker kommun i Roslagen i Stockholm där han är bosatt.

Vore märkligt avbrott

Hanif Bali, som har placering 16 på Moderaternas kommunvalsedel, lyfter fram tre olika profilfrågor som han hoppas kunna satsa på när han nu siktar in sig mot höstens kommunval.

– All politics are local, ser fram emot att fortsätta sänka skatten, säkra välfärden och rensa bort buset, uppger han på sin Facebooksida.

Tänker på barnen

– Förutom den väldigt låga skatten så handlar det också för min del om en fas i livet då man skaffar familj och barn. Då är det trygghet och skola man börjar fokusera på, att man kan ge en säker och brottsfri uppväxt till sina barn. Då är det viktigt att engagera sig, säger han till Mitt i.

Vore märkligt avbrott

– Jag hade som mål från början när jag flyttade hit – jag  har ju bott här ett år nu – att jag skulle engagera mig lokalt. Och jag har ju engagerat mig lokalpolitiskt sedan jag gick gymnasiet så det vore ett märkligt avbrott att sluta, berättar han för SR P4 Stockholm.

Vill fokusera på trygghetsfrågor

Hanif Bali vill gärna fokusera extra mycket på säkerhet- och trygghetsfrågor i Österåker.

– Jag kommer fokusera väldigt mycket på trygghetsfrågorna, nämligen hur bibehåller man Österåker tryggt och säkert samtidigt som vi expanderar.

Inte kryper sig närmare

– Hur ser man till att den problematik man sett runt om i Stockholmsregionen inte så att säga kryper sig närmare och kryper in i den här kommunen, säger han till P4.

Twittrande

Radion passade på att fråga den 34-årige moderaten om man kan förvänta sig en lägre profil och mindre twittrande framöver. Hanif Bali svarar till P4 att han minns hur han föreläste i Norrtälje om lokapolitik en gång.

– Det lyckades bil rabalder om det också. Så det är väl snarare jag som drar till mig rabaldret än frågorna i sig, svarar han.

Mycket skattepengar

– De lokala frågorna är viktiga och det är väl bara bra om  de får mer utrymme, säger Bali som understryker att det kanske fokuseras allt för mycket på rikspolitiken och att kommunpolitiken inte minst avser en stor andel av skattepengarna.

12 år i riksdagen

Hanif Bali valdes in i riksdagen för Moderaterna vid valet 2010 och representerar Stockholms län.

Han gav nyligen ut sin självbiografi Mina nio liv och har meddelat att han inte ställer upp för omval till riksdagen 2022.

Moderata riksdagsuppdrag

Bali har en omfattande karriär bakom sig i Moderaterna och följande uppdrag uppges på riksdagens hemsida.

Riksdagen:

◾Riksdagsledamot 2010-

◾Ledamot Arbetsmarknadsutskottet 2010-2016

◾Ledamot Näringsutskottet 2016-2018

◾Suppleant Utbildningsutskottet 2010-1018

◾Suppleant Arbetsmarknadsutskottet 2018-

◾Suppleant EU-nämnden 2018-.

Kommunala uppdrag

Hanif Bali har även en lång erfarenhet av kommunpolitik sedan tidigare. Följande meriter listas på hans profilsida på riksdagen.

◾Kommunfullmäktige Upplands Väsby 2006-2007

◾Kommunfullmäktige Solna 2014- och ersättare 2010-14

◾Ledamot barn- och utbildningsnämnden, Upplands Väsby 2005

◾Ledamot tekniska nämnden, Upplands Väsby 2006-07

◾Ledamot miljönämnden, Solna 2008-1010

◾Ledamot stadsbyggnadsnämnden, Solna 2014-

Gymnasiet i Upplands Väsby

Hanif Bali gick gymnasieskolan i Upplands Väsby 2003-2006 och har varit anställd som säljare, God El, webbmaster, Moderata Ungdomsförbundet, webbutvecklare, Moderaterna och webbutvecklare, Moderaterna i Stockholm fram till 2010.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen