Hanif Bali sadlar om

2022 01 30

Moderatprofilen Hanif Bali sadlar om och satsar efter drygt 10 år i riksdagen nu på kommunpolitiken i Österåker.

Han meddelar nu att han ställer upp i kommunvalet i Österåker kommun i Roslagen i Stockholm där han är bosatt.

Vore märkligt avbrott

Hanif Bali, som har placering 16 på Moderaternas kommunvalsedel, lyfter fram tre olika profilfrågor som han hoppas kunna satsa på när han nu siktar in sig mot höstens kommunval.

– All politics are local, ser fram emot att fortsätta sänka skatten, säkra välfärden och rensa bort buset, uppger han på sin Facebooksida.

Tänker på barnen

– Förutom den väldigt låga skatten så handlar det också för min del om en fas i livet då man skaffar familj och barn. Då är det trygghet och skola man börjar fokusera på, att man kan ge en säker och brottsfri uppväxt till sina barn. Då är det viktigt att engagera sig, säger han till Mitt i.

Vore märkligt avbrott

– Jag hade som mål från början när jag flyttade hit – jag  har ju bott här ett år nu – att jag skulle engagera mig lokalt. Och jag har ju engagerat mig lokalpolitiskt sedan jag gick gymnasiet så det vore ett märkligt avbrott att sluta, berättar han för SR P4 Stockholm.

Vill fokusera på trygghetsfrågor

Hanif Bali vill gärna fokusera extra mycket på säkerhet- och trygghetsfrågor i Österåker.

– Jag kommer fokusera väldigt mycket på trygghetsfrågorna, nämligen hur bibehåller man Österåker tryggt och säkert samtidigt som vi expanderar.

Inte kryper sig närmare

– Hur ser man till att den problematik man sett runt om i Stockholmsregionen inte så att säga kryper sig närmare och kryper in i den här kommunen, säger han till P4.

Twittrande

Radion passade på att fråga den 34-årige moderaten om man kan förvänta sig en lägre profil och mindre twittrande framöver. Hanif Bali svarar till P4 att han minns hur han föreläste i Norrtälje om lokapolitik en gång.

– Det lyckades bil rabalder om det också. Så det är väl snarare jag som drar till mig rabaldret än frågorna i sig, svarar han.

Mycket skattepengar

– De lokala frågorna är viktiga och det är väl bara bra om  de får mer utrymme, säger Bali som understryker att det kanske fokuseras allt för mycket på rikspolitiken och att kommunpolitiken inte minst avser en stor andel av skattepengarna.

12 år i riksdagen

Hanif Bali valdes in i riksdagen för Moderaterna vid valet 2010 och representerar Stockholms län.

Han gav nyligen ut sin självbiografi Mina nio liv och har meddelat att han inte ställer upp för omval till riksdagen 2022.

Moderata riksdagsuppdrag

Bali har en omfattande karriär bakom sig i Moderaterna och följande uppdrag uppges på riksdagens hemsida.

Riksdagen:

◾Riksdagsledamot 2010-

◾Ledamot Arbetsmarknadsutskottet 2010-2016

◾Ledamot Näringsutskottet 2016-2018

◾Suppleant Utbildningsutskottet 2010-1018

◾Suppleant Arbetsmarknadsutskottet 2018-

◾Suppleant EU-nämnden 2018-.

Kommunala uppdrag

Hanif Bali har även en lång erfarenhet av kommunpolitik sedan tidigare. Följande meriter listas på hans profilsida på riksdagen.

◾Kommunfullmäktige Upplands Väsby 2006-2007

◾Kommunfullmäktige Solna 2014- och ersättare 2010-14

◾Ledamot barn- och utbildningsnämnden, Upplands Väsby 2005

◾Ledamot tekniska nämnden, Upplands Väsby 2006-07

◾Ledamot miljönämnden, Solna 2008-1010

◾Ledamot stadsbyggnadsnämnden, Solna 2014-

Gymnasiet i Upplands Väsby

Hanif Bali gick gymnasieskolan i Upplands Väsby 2003-2006 och har varit anställd som säljare, God El, webbmaster, Moderata Ungdomsförbundet, webbutvecklare, Moderaterna och webbutvecklare, Moderaterna i Stockholm fram till 2010.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


12 okt 26

”Kastar in handduken” – nya uppgifter om regeringsbildningen

2026 10 12

På tisdag ska Magdalena Andersson (S) träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet ska S-ledaren redogöra för hur sonderingsuppdraget har gått och sina möjligheter att bilda en ny regering.

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

Enligt källor med insyn i förhandlingarna är det mycket osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister.

– Det vore förvånande om det skedde ett genombrott före tisdag. Troligast är att Magdalena Andersson kastar in handduken, säger en källa till DN.

Hävdar: Nödvändig motgång

Magdalena Andersson (S) har dock inte gett upp hoppet om att bli statsminister. En annan källa med insyn i förhandlingarna framhåller att det kan vara nödvändigt för S-ledaren att fällas i en första statsministeromröstning.  

– Det kanske behövs en omröstning för att sätta mer press på de inblandade partierna, säger personen till tidningen.

Stor frustration

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar, vilket har fått förhandlingarna på den rödgröna sidan att stagnera.

Flera tunga S-profiler har riktat skarp kritik mot regeringsprocessen,

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, sade en högt uppsatt socialdemokrat till Expressen förra veckan.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, tillade S-toppen.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

FAKTA: Statsministeromröstningar i Sverige

- När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

- Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

- Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Källa: Riksdagen

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen