HANIF BALIS SAMBO: – Jag vet att han inte har gjort det. Jag har varit med

2021 09 16

– Jag vet att han inte har gjort det. Jag har varit med, jag har sett allting. Jag har sett alla konversationer och hur han har avvisat henne. Jag vet att han inte har gjort det.

Det säger Hanif Balis fästmö och sambo Linnea Lundgren som nu ikväll bemöter sexanklagelserna tillsammans med Hanif Bali i ett Expressenreportage hemma i bostaden.

Utgör bricka i ett spel

De tillbakavisar bestämt skriverierna i kvällspressen om att han anklagas för olämpligt sexuellt beteende mot en tonårsflicka i MUF inklusive att han ska ha efterfrågat nakenbilder och sex. Läs mer om anklagelserna om olämpliga sexuella kontakter som enligt uppgifterna ska ha inletts efter läxhjälp i den andra artikeln som publicerades tidigare här

– Jag har inte gjort några av de allvarliga anklagelser som riktas mot mig. Däremot tycker jag att hela händelsen är väldigt beklaglig där en kvinna används som en bricka i ett spel från meningsmotståndare. Att det kommer precis vid nomineringstillfällena tycker jag talar sitt tydliga språk, säger Hanif Bali till Expressen.

Matte och samhäll

Hanif redogör för uppgifter om att han ska gett henne läxhjälp.

– Hon har frågat mig om specifika matteuppgifter och samhällskunskap. Vid ett tillfälle har jag även träffat henne för att hjälpa till med en skoluppgift, något jag alltså ofta får frågan om när MUF-medlemmar har fått i uppdrag att exempelvis intervjua en politiker.

Dejtade Linnea

Han berättar även att han träffade flickan för två år sedan – när hon var 15 år och att det hela eskalerade året därpå.

– Det skedde samtidigt som jag hade träffat Linnea och dejtade henne och då förklarade jag direkt för Linnea hur läget var, att det var en tjej som hörde av sig mycket och att jag inte visste hur jag skulle hantera situationen, säger han till tidningen.

Svårt hjälpa kvinna efter detta

Sambon Linnea Lundgren berättar att Hanif visade konversationerna med flickan och att hon var med när han pratade med henne.

– Han ville ge den hjälp som han själv fått för att kunna vara där han är i dag. Han sa att han tyckte det kändes tråkigt att inte kunna göra det bara för att det handlar om en kvinna. Och så är det ju, jag tror att det kommer bli svårt för en man att hjälpa en kvinna inom politiken efter detta, säger Linnea till Expressen.

Inte varit flörtig

Expressen frågar Hanif rakt ut om konversationen på något sätt rört sig om nakenhet eller sex?

– Jag kan inte gå in på allt för mycket detaljer av respekt för henne. Jag har inte på något sätt bett om sex eller gjort några anspelningar mot henne, säger Hanif som också poängterar att han inte uppfattar att han varit flörtig mot henne.

Träffats tre gånger

Han berättar att han träffat flickan vid tre tillfällen.

– En gång när jag var på ett evenemang och talade 2019. Det var en talarkväll. Hon var där och kom fram och ville ta bild och utbyta några ord, och berätta att hon var ett stort fan. Det är en kontakt som sker ofta. Jag la ingen vikt vid den. Jag blir kontaktad av tusentals personer, förklarar Hanif för Expressen.

Tufft för familjen

Han understryker också att det varit en  hemsk tid.

– Det har varit väldigt tufft för min familj och har påverkat deras mående.

Foto: Hanif Bali, FB


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen