HANIF BALIS SAMBO: – Jag vet att han inte har gjort det. Jag har varit med

2021 09 16

– Jag vet att han inte har gjort det. Jag har varit med, jag har sett allting. Jag har sett alla konversationer och hur han har avvisat henne. Jag vet att han inte har gjort det.

Det säger Hanif Balis fästmö och sambo Linnea Lundgren som nu ikväll bemöter sexanklagelserna tillsammans med Hanif Bali i ett Expressenreportage hemma i bostaden.

Utgör bricka i ett spel

De tillbakavisar bestämt skriverierna i kvällspressen om att han anklagas för olämpligt sexuellt beteende mot en tonårsflicka i MUF inklusive att han ska ha efterfrågat nakenbilder och sex. Läs mer om anklagelserna om olämpliga sexuella kontakter som enligt uppgifterna ska ha inletts efter läxhjälp i den andra artikeln som publicerades tidigare här

– Jag har inte gjort några av de allvarliga anklagelser som riktas mot mig. Däremot tycker jag att hela händelsen är väldigt beklaglig där en kvinna används som en bricka i ett spel från meningsmotståndare. Att det kommer precis vid nomineringstillfällena tycker jag talar sitt tydliga språk, säger Hanif Bali till Expressen.

Matte och samhäll

Hanif redogör för uppgifter om att han ska gett henne läxhjälp.

– Hon har frågat mig om specifika matteuppgifter och samhällskunskap. Vid ett tillfälle har jag även träffat henne för att hjälpa till med en skoluppgift, något jag alltså ofta får frågan om när MUF-medlemmar har fått i uppdrag att exempelvis intervjua en politiker.

Dejtade Linnea

Han berättar även att han träffade flickan för två år sedan – när hon var 15 år och att det hela eskalerade året därpå.

– Det skedde samtidigt som jag hade träffat Linnea och dejtade henne och då förklarade jag direkt för Linnea hur läget var, att det var en tjej som hörde av sig mycket och att jag inte visste hur jag skulle hantera situationen, säger han till tidningen.

Svårt hjälpa kvinna efter detta

Sambon Linnea Lundgren berättar att Hanif visade konversationerna med flickan och att hon var med när han pratade med henne.

– Han ville ge den hjälp som han själv fått för att kunna vara där han är i dag. Han sa att han tyckte det kändes tråkigt att inte kunna göra det bara för att det handlar om en kvinna. Och så är det ju, jag tror att det kommer bli svårt för en man att hjälpa en kvinna inom politiken efter detta, säger Linnea till Expressen.

Inte varit flörtig

Expressen frågar Hanif rakt ut om konversationen på något sätt rört sig om nakenhet eller sex?

– Jag kan inte gå in på allt för mycket detaljer av respekt för henne. Jag har inte på något sätt bett om sex eller gjort några anspelningar mot henne, säger Hanif som också poängterar att han inte uppfattar att han varit flörtig mot henne.

Träffats tre gånger

Han berättar att han träffat flickan vid tre tillfällen.

– En gång när jag var på ett evenemang och talade 2019. Det var en talarkväll. Hon var där och kom fram och ville ta bild och utbyta några ord, och berätta att hon var ett stort fan. Det är en kontakt som sker ofta. Jag la ingen vikt vid den. Jag blir kontaktad av tusentals personer, förklarar Hanif för Expressen.

Tufft för familjen

Han understryker också att det varit en  hemsk tid.

– Det har varit väldigt tufft för min familj och har påverkat deras mående.

Foto: Hanif Bali, FB


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen