”Häpnadsväckande väderprognos” i Danmark – Sverige påverkas

2025 05 07

Det framgår av en färsk väderprognos från danska TV2. Enligt prognosen kommer Danmark drabbas av en historisk torrperiod de kommande veckorna. I princip kommer inte en endaste droppe regn att falla över landet, vilket kommer att göra Danmark till ett av de torraste länderna i hela Europa.

TV2 beskriver själv prognosen som ”häpnadsväckande”.

Enligt kanalens meteorolog Jonas Damsbo är väderfenomenet en konsekvens av ett stort väderomslag i Europa.

– Medan norra Europa upplever högtrycksväder, är det instabila vädret lokaliserat nere över södra Europa. I skrivande stund verkar denna väderfördelning fortsätta så långt ögat kan nå, framhåller Damsbo.

Så påverkas Sverige

Det torra vädret kommer också att påverka Sverige – framför allt södra delen av landet.

– Vi kan räkna med att det blir ännu torrare än vad som var tanken från början under vecka19-20. Än så länge tyder vissa signaler på att mer välbehövligt regn kan nå fram till oss under den avslutande perioden, men är fortfarande mycket osäkert, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER HÄR: Extrem väderhändelse – forskare slår larm

Tydlig trend

De senaste åren har Sverige drabbats av flera långa torrperioder, enligt SMHI.

Våren och försommaren 2023 var mycket torr och ett långvarigt nederbördsunderskott ledde till mycket låga vattennivåer i södra Sverige under sommaren 2022.

Dessutom var sommaren 2018 extremt torr med höga temperaturer och nederbördsunderskott.

Konsekvenserna på vissa håll blev stora. Under den rekordvarma sommaren skakades Sverige av omfattande skogsbränder.

Skog motsvarande 35 700 fotbollsplaner brann ner i Sverige.

Flera orter fick evakueras och Sverige fick ta hjälp av ett tiotal länder för att släcka bränderna.

Totalt skadades 9 500 hektar skog av ett värde på 300 miljoner kronor, uppger SvD.

Foto: T. Sergej

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen