Här är 20-i-topp och 20-i-botten kommunerna

2021 05 28

Vadstena ligger längst fram i hela Sverige med vaccineringen med hela 66 % som fått dos 1 medan Göteborg ligger i botten med blott 30 %.

Hur långt fram Sverige ligger med vaccineringen varierar kraftigt mellan landets kommuner och en av orsakerna är hur väl man lyckats nå ut med budskapet om att det är jätteviktigt att vaccinera sig. Det finns även andra orsaker.

– Vissa kommuner har en äldre befolkning än andra, säger Emma Spak, chef på SKR:s hälso- och sjukvårdssektion, till SVT och menar att det också har påverkat hur snabbt kommunerna vaccinerat.

I genomsnitt har 43,7 % av alla över 18 år fått sin första dos vilket är ett bra resultat. Statistiken kommer från Nationella vaccinationsregistret (NVR) som Folkhälsomyndigheten ansvarar för och här är listan med de kommuner som ligger i topp respektive i botten när det gäller hur långt man kommit med vaccineringen av vuxna som fått dos 1.

De 20 kommuner som hunnit längst med vaccineringen:
1. Vadstena, 66 %
2. Övertorneå, 64 %
3. Borgholm, 64 %
4. Åsele, 63 %
5. Storuman, 62 %
6. Torsby, 61 %
7. Sotenäs, 61 %
8. Valdemarsvik, 61,0 %
9. Lycksele, 61 %
10. Ovanåker, 60 %
11. Överkalix, 60 %
12. Lysekil, 60 %
13. Dorotea, 59 %
14. Västervik, 59 %
15. Pajala, 59 %
16. Skinnskatteberg, 59 %
17. Sorsele, 59 %
18. Kinda, 58 %
19. Mörbylånga, 58 %
20. Ydre, 58 %
 
Rikssnittet 44%
 
De 20 kommuner som ligger sämst till:
1. Göteborg, 30 %
2. Malmö, 32 %
3. Sundbyberg, 33 %
4. Ale, 33 %
5. Botkyrka, 34 %
6. Solna, 35 %
7. Södertälje, 36 %
8. Mölndal, 36 %
9. Lund, 37 %
10. Burlöv, 37 %
11. Stockholm, 37 %
12. Haninge, 37 %
13. Åstorp, 37 %
14. Huddinge, 37 %
15. Helsingborg, 38 %
16. Partille, 38 %
17. Sigtuna, 38 %
18. Knivsta, 39 %
19. Härryda, 39 %
20. Stenungsund, 39 %
[yop_poll id="118"]
2 maj 2026

UPPGIFTER: Går inte att känna igen – Putin har förvandlats

2026 05 02

Bilden av Rysslands diktator Vladimir Putin har genomgått en stor förändring.

Påståendet kommer från den ryske forskaren Alexandr Baunov vid tankesmedjan Carnegie Center i Berlin.

– Putin har förvandlats till en rädd gammal man i allmänhetens ögon, framhåller han, rapporterar finska Iltalehti.

Förändrats

Inställningen till Putin går inte längre att känna igen från tidigare.

Från att ha varit en stark ledare som många ryssar beundrat är bilden av diktatorn nu en helt annan, enligt Alexandr Baunov,

– Stämningen i Ryssland har förändrats radikalt, och detta bådar inte gott för Kreml och Vladimir Putin, säger han.

”Inte längre en stålman”

Den ryske diktatorn har förlorat sin auktoritet och framstår som alltmer rädd, förvirrad och orolig, menar den ryske forskaren.

– Putin är inte längre en stålman som värnar om vanliga människors intressen. Han är till och med mer rädd för drönare och internet än genomsnittsmedborgaren, säger han, enligt tidningen.

– Han är förvirrad och kan inte längre inge förtroende ens hos representanterna för den styrande eliten.

LÄS OCKSÅ: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Allvarliga problem

När Ryssland valde att invadera Ukraina i februari 2022 hoppades den ryske diktatorn på en snabb framgång.

Men verkligheten har blivit en annan och det utdragna och kostsamma kriget har lett till stora förluster också på hemmaplan. Inte minst för det ryska folket.

Dessutom blöder oljeindustrin, som är en av grundstenarna i den ryska ekonomin.

I veckan kom en rapport från Bloomberg om att Rysslands oljeraffinering har minskat till den lägsta nivån sedan 2009, rapporterar Kyiv Post.

Bakom det stora raset ligger ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur, som sker allt längre bakom frontlinjen.

Bland annat har Tuapse-raffinaderiet i Krasnodar-regionen attackerats i flera omgångar de senaste veckorna.

– Skador och bränder som rasat nästan oavbrutet sedan mitten av april och fortfarande pågår har stängt ner anläggningen med en kapacitet på cirka 240 000 fat per dag, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Foto: Skärmdump X

Text: Redaktionen

2 maj 2026

Meddelande till Sveriges bilister – stor risk just nu

2026 05 02

Bilister varnas för att bilen kan bli skadad.

Drygt 700 000 glasskador anmäls varje år till försäkringsbolagen.

Och nu finns det extra anledning för bilister att se upp.

Väldigt mycket i maj

Stenskott är ett problem som har blivit vanligare de senaste tio åren, rapporterar TV4.

Varje år anmäls glasskador till en kostnad på drygt 1,5 miljarder kronor, uppger Svensk försäkring, enligt kanalen.

Risken för att drabbas av stenskott är som störst nu på våren.

– Det är ganska bra tryck med lagningar hela året, men nu i april och maj brukar det vara väldigt mycket, säger Patrik Lifvenborg, platschef på Ryds glas i Mölndal, till kanalen.

Samtidigt framhåller Trafikverket i en ny studie att både de själva och bilisterna behöver ta ansvar för att minska problemet.

– Dels har man ett ansvar som bilist att man håller rätt fart och avstånd. Sedan har vi på Trafikverket ansvar för att sopa när det behövs och att vi använder rätt fraktioner när vi halkbekämpar, säger Björn Eklund, seniorutredare på Trafikverket, till kanalen.

”Blivit en miljardbransch”

Riksförbundet M Sverige, som tog upp problemet redan i mars, konstaterar att stenskott kostar bilister stora pengar i form av kostnader för att byta eller reparera skadade rutor.

Och problemet har alltså ökat de senaste tio åren.

– Det finns flera skäl till att detta blivit en miljardbransch, har Jacob Sidenvall från Riksförbundet M Sverige tidigare sagt i ett uttalande.

– Bilrutorna har blivit tunnare, bilar i dag saknar ofta ordentliga stänkskydd och tekniken som sitter monterad kring backspegel måste kalibreras när man byter ruta, säger han.

Men det finns flera orsaker till att stenskott har blivit ett växande problem.

LÄS OCKSÅ: Flygbolag går mot konkurs

Större grus än vad som är tillåtet

Trafikverkets studie visar bland annat att skadade vägar bidrar till stenskotten.

En annan anledning är att man ibland använder större grus för halkbekämpning än vad som egentligen är tillåtet.

– Rapporten understryker hur viktigt det är att de som upphandlar grus för halkbekämpning köper rätt sort, säger Jacob Sidenvall om Trafikverkets studier.

– Kommuner har ett stort ansvar för detta. Det är i deras vägnät som större grusstorlek upp till 6 millimeter tillåts och de måste se till så att kvaliteten inte blir för grov. Vi vill se att fler väljer ett finare grus för att minska stenskotten, säger han.

LÄS OCKSÅ: Ange inte din adress - många får samma sms just nu

Foto: Karl Hörnfeldt

Text: Redaktionen