Här är alla nya restriktioner – Ingripande uppger statsministern

2022 01 10

– Det är utan tvekan så att läget har förvärrats. Smittspridningen i Sverige befinner sig på historiskt höga nivåer.

Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) som i dag presenterar en rad nya restriktioner som införs redan på onsdag. Se alla restriktioner längst ned på denna sida.

Läget kräver nya åtgärder

Sveriges sjukvård får en allt tuffare situation och pressen är hård på sjukvårdspersonalen på grund av att coronaviruset sprids allt mer.

– Just nu bedömer vi att läget kräver åtgärder för att minska belastningen på sjukvården, säger Magdalena Andersson.

Påverkar folks vardag

– Jag är väl medveten om att det här är åtgärder som är ingripande i människors vardag. Därför vill jag också understryka att de är tillfälliga, säger Magdalena Andersson.

Särskilt allvarligt inomhus

Regeringen och myndigheterna agerar för att rädda liv och hälsa i Sverige och bland de nya restriktionerna finns ett råda om att vuxna personer ska begränsa sina kontakter med andra personer inomhus.

Kraftigare smitta inomhus

– Vi vet att smittspridningen är mycket mer kraftfull inomhus än utomhus. Därför riktas åtgärderna till inomhussammanhang, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Max åtta personer

På presskonferensen uppkom frågan om hur många personer man ska begränsa sig till.

– Generellt kan man säga att i det offentliga rummet ska man max vara åtta och det ska vara avstånd mellan borden, säger generaldirektören.

Undvik större middagar

– Privata sfären måste var och en titta på; vad är nödvändigt. Nu är vi i en extrem situation. Undvik de större festerna, undvik större middagar. I stället för att hitta vägar framåt, ska man tänka vad man kan undvika och skjuta fram, betonar hon.

Här är alla nya restriktioner

Här är de nya restriktionerna som införs redan natten mellan tisdag och onsdag denna vecka.

◾Allmänt råd om att vuxna ska begränsa sina nära kontakter inomhus.

◾Alla som kan ska arbeta hemifrån.

◾Krogar och restauranger med serveringstillstånd ska stänga senast klockan 23.

◾Max åtta personer per sällskap på krogar och restauranger införs.

◾Krav på sittande servering.

◾Max 50 personer på allmänna sammankomster om inte vaccinbevis finns.

◾Sittande publik vid 50 – 500 personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Max åtta personer per sällskap och minst en meters avstånd mellan sällskapen.

◾Distansundervisning kan brukas som verktyg vid universitet och högskola.

◾Salstentor och föreläsningar ska ges vid färre tillfällen vid universitet och högskola.

◾Max 500 personer för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

◾Vaccinationsbevis vid mässor om deltagarantalet överskrider 50 personer. Minst 10 kvadratmeter yta per person.

◾Maxantalet sänks från 50 till 20 sittande personer för privata sammankomster i lokaler för uthyrning inklusive festlokaler och festbåtar.

◾Förlängning av tidigare införda åtgärder så som avrådande från deltagande i cuper och läger.

◾Fortsatt avrådan från längre resor inom kollektivtrafiken.

◾FHM betonar vikten av att använda munskydd vid resor.

Grundskolan ska gå i skolan

Socialminister Lena Hallengren (S) förklarar att grundskolan skall ha lektioner som vanligt.

– Det är inte meningen, om man går i grundskolan, att man ska ha distansundervisning för att det är trångt. Men det kan vara så att man i klassen får mycket smitta, eller att många lärare råkar bli sjuka. Då får man vara hemma, förklarar socialministern.

Från förskoleklass upp till årskurs 9

Men standardläget är att hela grundskolan inklusive alla barn i förskoleklass, lågstadiet, mellanstadiet och hela vägen upp till årskurs 9 i högstadiet ska gå i skolan.

– Man kan inte säga att det är trångt och man får vara hemma, utan då får man gå i skolan, säger Lena Hallengren (S).

Foto: Regeringen presskonferens video/Regeringen.se


8 jan 2026

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992. 

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


8 jan 2026

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

–  Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen