Här är alla nya restriktioner – Ingripande uppger statsministern

2022 01 10

– Det är utan tvekan så att läget har förvärrats. Smittspridningen i Sverige befinner sig på historiskt höga nivåer.

Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) som i dag presenterar en rad nya restriktioner som införs redan på onsdag. Se alla restriktioner längst ned på denna sida.

Läget kräver nya åtgärder

Sveriges sjukvård får en allt tuffare situation och pressen är hård på sjukvårdspersonalen på grund av att coronaviruset sprids allt mer.

– Just nu bedömer vi att läget kräver åtgärder för att minska belastningen på sjukvården, säger Magdalena Andersson.

Påverkar folks vardag

– Jag är väl medveten om att det här är åtgärder som är ingripande i människors vardag. Därför vill jag också understryka att de är tillfälliga, säger Magdalena Andersson.

Särskilt allvarligt inomhus

Regeringen och myndigheterna agerar för att rädda liv och hälsa i Sverige och bland de nya restriktionerna finns ett råda om att vuxna personer ska begränsa sina kontakter med andra personer inomhus.

Kraftigare smitta inomhus

– Vi vet att smittspridningen är mycket mer kraftfull inomhus än utomhus. Därför riktas åtgärderna till inomhussammanhang, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Max åtta personer

På presskonferensen uppkom frågan om hur många personer man ska begränsa sig till.

– Generellt kan man säga att i det offentliga rummet ska man max vara åtta och det ska vara avstånd mellan borden, säger generaldirektören.

Undvik större middagar

– Privata sfären måste var och en titta på; vad är nödvändigt. Nu är vi i en extrem situation. Undvik de större festerna, undvik större middagar. I stället för att hitta vägar framåt, ska man tänka vad man kan undvika och skjuta fram, betonar hon.

Här är alla nya restriktioner

Här är de nya restriktionerna som införs redan natten mellan tisdag och onsdag denna vecka.

◾Allmänt råd om att vuxna ska begränsa sina nära kontakter inomhus.

◾Alla som kan ska arbeta hemifrån.

◾Krogar och restauranger med serveringstillstånd ska stänga senast klockan 23.

◾Max åtta personer per sällskap på krogar och restauranger införs.

◾Krav på sittande servering.

◾Max 50 personer på allmänna sammankomster om inte vaccinbevis finns.

◾Sittande publik vid 50 – 500 personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Max åtta personer per sällskap och minst en meters avstånd mellan sällskapen.

◾Distansundervisning kan brukas som verktyg vid universitet och högskola.

◾Salstentor och föreläsningar ska ges vid färre tillfällen vid universitet och högskola.

◾Max 500 personer för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

◾Vaccinationsbevis vid mässor om deltagarantalet överskrider 50 personer. Minst 10 kvadratmeter yta per person.

◾Maxantalet sänks från 50 till 20 sittande personer för privata sammankomster i lokaler för uthyrning inklusive festlokaler och festbåtar.

◾Förlängning av tidigare införda åtgärder så som avrådande från deltagande i cuper och läger.

◾Fortsatt avrådan från längre resor inom kollektivtrafiken.

◾FHM betonar vikten av att använda munskydd vid resor.

Grundskolan ska gå i skolan

Socialminister Lena Hallengren (S) förklarar att grundskolan skall ha lektioner som vanligt.

– Det är inte meningen, om man går i grundskolan, att man ska ha distansundervisning för att det är trångt. Men det kan vara så att man i klassen får mycket smitta, eller att många lärare råkar bli sjuka. Då får man vara hemma, förklarar socialministern.

Från förskoleklass upp till årskurs 9

Men standardläget är att hela grundskolan inklusive alla barn i förskoleklass, lågstadiet, mellanstadiet och hela vägen upp till årskurs 9 i högstadiet ska gå i skolan.

– Man kan inte säga att det är trångt och man får vara hemma, utan då får man gå i skolan, säger Lena Hallengren (S).

Foto: Regeringen presskonferens video/Regeringen.se


23mars26

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen