Här är alla nya restriktioner – Ingripande uppger statsministern

2022 01 10

– Det är utan tvekan så att läget har förvärrats. Smittspridningen i Sverige befinner sig på historiskt höga nivåer.

Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) som i dag presenterar en rad nya restriktioner som införs redan på onsdag. Se alla restriktioner längst ned på denna sida.

Läget kräver nya åtgärder

Sveriges sjukvård får en allt tuffare situation och pressen är hård på sjukvårdspersonalen på grund av att coronaviruset sprids allt mer.

– Just nu bedömer vi att läget kräver åtgärder för att minska belastningen på sjukvården, säger Magdalena Andersson.

Påverkar folks vardag

– Jag är väl medveten om att det här är åtgärder som är ingripande i människors vardag. Därför vill jag också understryka att de är tillfälliga, säger Magdalena Andersson.

Särskilt allvarligt inomhus

Regeringen och myndigheterna agerar för att rädda liv och hälsa i Sverige och bland de nya restriktionerna finns ett råda om att vuxna personer ska begränsa sina kontakter med andra personer inomhus.

Kraftigare smitta inomhus

– Vi vet att smittspridningen är mycket mer kraftfull inomhus än utomhus. Därför riktas åtgärderna till inomhussammanhang, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Max åtta personer

På presskonferensen uppkom frågan om hur många personer man ska begränsa sig till.

– Generellt kan man säga att i det offentliga rummet ska man max vara åtta och det ska vara avstånd mellan borden, säger generaldirektören.

Undvik större middagar

– Privata sfären måste var och en titta på; vad är nödvändigt. Nu är vi i en extrem situation. Undvik de större festerna, undvik större middagar. I stället för att hitta vägar framåt, ska man tänka vad man kan undvika och skjuta fram, betonar hon.

Här är alla nya restriktioner

Här är de nya restriktionerna som införs redan natten mellan tisdag och onsdag denna vecka.

◾Allmänt råd om att vuxna ska begränsa sina nära kontakter inomhus.

◾Alla som kan ska arbeta hemifrån.

◾Krogar och restauranger med serveringstillstånd ska stänga senast klockan 23.

◾Max åtta personer per sällskap på krogar och restauranger införs.

◾Krav på sittande servering.

◾Max 50 personer på allmänna sammankomster om inte vaccinbevis finns.

◾Sittande publik vid 50 – 500 personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Max åtta personer per sällskap och minst en meters avstånd mellan sällskapen.

◾Distansundervisning kan brukas som verktyg vid universitet och högskola.

◾Salstentor och föreläsningar ska ges vid färre tillfällen vid universitet och högskola.

◾Max 500 personer för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

◾Vaccinationsbevis vid mässor om deltagarantalet överskrider 50 personer. Minst 10 kvadratmeter yta per person.

◾Maxantalet sänks från 50 till 20 sittande personer för privata sammankomster i lokaler för uthyrning inklusive festlokaler och festbåtar.

◾Förlängning av tidigare införda åtgärder så som avrådande från deltagande i cuper och läger.

◾Fortsatt avrådan från längre resor inom kollektivtrafiken.

◾FHM betonar vikten av att använda munskydd vid resor.

Grundskolan ska gå i skolan

Socialminister Lena Hallengren (S) förklarar att grundskolan skall ha lektioner som vanligt.

– Det är inte meningen, om man går i grundskolan, att man ska ha distansundervisning för att det är trångt. Men det kan vara så att man i klassen får mycket smitta, eller att många lärare råkar bli sjuka. Då får man vara hemma, förklarar socialministern.

Från förskoleklass upp till årskurs 9

Men standardläget är att hela grundskolan inklusive alla barn i förskoleklass, lågstadiet, mellanstadiet och hela vägen upp till årskurs 9 i högstadiet ska gå i skolan.

– Man kan inte säga att det är trångt och man får vara hemma, utan då får man gå i skolan, säger Lena Hallengren (S).

Foto: Regeringen presskonferens video/Regeringen.se


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen