Här är alla nya restriktioner – Ingripande uppger statsministern

2022 01 10

– Det är utan tvekan så att läget har förvärrats. Smittspridningen i Sverige befinner sig på historiskt höga nivåer.

Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) som i dag presenterar en rad nya restriktioner som införs redan på onsdag. Se alla restriktioner längst ned på denna sida.

Läget kräver nya åtgärder

Sveriges sjukvård får en allt tuffare situation och pressen är hård på sjukvårdspersonalen på grund av att coronaviruset sprids allt mer.

– Just nu bedömer vi att läget kräver åtgärder för att minska belastningen på sjukvården, säger Magdalena Andersson.

Påverkar folks vardag

– Jag är väl medveten om att det här är åtgärder som är ingripande i människors vardag. Därför vill jag också understryka att de är tillfälliga, säger Magdalena Andersson.

Särskilt allvarligt inomhus

Regeringen och myndigheterna agerar för att rädda liv och hälsa i Sverige och bland de nya restriktionerna finns ett råda om att vuxna personer ska begränsa sina kontakter med andra personer inomhus.

Kraftigare smitta inomhus

– Vi vet att smittspridningen är mycket mer kraftfull inomhus än utomhus. Därför riktas åtgärderna till inomhussammanhang, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Max åtta personer

På presskonferensen uppkom frågan om hur många personer man ska begränsa sig till.

– Generellt kan man säga att i det offentliga rummet ska man max vara åtta och det ska vara avstånd mellan borden, säger generaldirektören.

Undvik större middagar

– Privata sfären måste var och en titta på; vad är nödvändigt. Nu är vi i en extrem situation. Undvik de större festerna, undvik större middagar. I stället för att hitta vägar framåt, ska man tänka vad man kan undvika och skjuta fram, betonar hon.

Här är alla nya restriktioner

Här är de nya restriktionerna som införs redan natten mellan tisdag och onsdag denna vecka.

◾Allmänt råd om att vuxna ska begränsa sina nära kontakter inomhus.

◾Alla som kan ska arbeta hemifrån.

◾Krogar och restauranger med serveringstillstånd ska stänga senast klockan 23.

◾Max åtta personer per sällskap på krogar och restauranger införs.

◾Krav på sittande servering.

◾Max 50 personer på allmänna sammankomster om inte vaccinbevis finns.

◾Sittande publik vid 50 – 500 personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Max åtta personer per sällskap och minst en meters avstånd mellan sällskapen.

◾Distansundervisning kan brukas som verktyg vid universitet och högskola.

◾Salstentor och föreläsningar ska ges vid färre tillfällen vid universitet och högskola.

◾Max 500 personer för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

◾Vaccinationsbevis vid mässor om deltagarantalet överskrider 50 personer. Minst 10 kvadratmeter yta per person.

◾Maxantalet sänks från 50 till 20 sittande personer för privata sammankomster i lokaler för uthyrning inklusive festlokaler och festbåtar.

◾Förlängning av tidigare införda åtgärder så som avrådande från deltagande i cuper och läger.

◾Fortsatt avrådan från längre resor inom kollektivtrafiken.

◾FHM betonar vikten av att använda munskydd vid resor.

Grundskolan ska gå i skolan

Socialminister Lena Hallengren (S) förklarar att grundskolan skall ha lektioner som vanligt.

– Det är inte meningen, om man går i grundskolan, att man ska ha distansundervisning för att det är trångt. Men det kan vara så att man i klassen får mycket smitta, eller att många lärare råkar bli sjuka. Då får man vara hemma, förklarar socialministern.

Från förskoleklass upp till årskurs 9

Men standardläget är att hela grundskolan inklusive alla barn i förskoleklass, lågstadiet, mellanstadiet och hela vägen upp till årskurs 9 i högstadiet ska gå i skolan.

– Man kan inte säga att det är trångt och man får vara hemma, utan då får man gå i skolan, säger Lena Hallengren (S).

Foto: Regeringen presskonferens video/Regeringen.se


18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen


18nov25

”Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen