Här är alla nya restriktioner – Ingripande uppger statsministern

2022 01 10

– Det är utan tvekan så att läget har förvärrats. Smittspridningen i Sverige befinner sig på historiskt höga nivåer.

Det säger statsminister Magdalena Andersson (S) som i dag presenterar en rad nya restriktioner som införs redan på onsdag. Se alla restriktioner längst ned på denna sida.

Läget kräver nya åtgärder

Sveriges sjukvård får en allt tuffare situation och pressen är hård på sjukvårdspersonalen på grund av att coronaviruset sprids allt mer.

– Just nu bedömer vi att läget kräver åtgärder för att minska belastningen på sjukvården, säger Magdalena Andersson.

Påverkar folks vardag

– Jag är väl medveten om att det här är åtgärder som är ingripande i människors vardag. Därför vill jag också understryka att de är tillfälliga, säger Magdalena Andersson.

Särskilt allvarligt inomhus

Regeringen och myndigheterna agerar för att rädda liv och hälsa i Sverige och bland de nya restriktionerna finns ett råda om att vuxna personer ska begränsa sina kontakter med andra personer inomhus.

Kraftigare smitta inomhus

– Vi vet att smittspridningen är mycket mer kraftfull inomhus än utomhus. Därför riktas åtgärderna till inomhussammanhang, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Max åtta personer

På presskonferensen uppkom frågan om hur många personer man ska begränsa sig till.

– Generellt kan man säga att i det offentliga rummet ska man max vara åtta och det ska vara avstånd mellan borden, säger generaldirektören.

Undvik större middagar

– Privata sfären måste var och en titta på; vad är nödvändigt. Nu är vi i en extrem situation. Undvik de större festerna, undvik större middagar. I stället för att hitta vägar framåt, ska man tänka vad man kan undvika och skjuta fram, betonar hon.

Här är alla nya restriktioner

Här är de nya restriktionerna som införs redan natten mellan tisdag och onsdag denna vecka.

◾Allmänt råd om att vuxna ska begränsa sina nära kontakter inomhus.

◾Alla som kan ska arbeta hemifrån.

◾Krogar och restauranger med serveringstillstånd ska stänga senast klockan 23.

◾Max åtta personer per sällskap på krogar och restauranger införs.

◾Krav på sittande servering.

◾Max 50 personer på allmänna sammankomster om inte vaccinbevis finns.

◾Sittande publik vid 50 – 500 personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Max åtta personer per sällskap och minst en meters avstånd mellan sällskapen.

◾Distansundervisning kan brukas som verktyg vid universitet och högskola.

◾Salstentor och föreläsningar ska ges vid färre tillfällen vid universitet och högskola.

◾Max 500 personer för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

◾Vaccinationsbevis vid mässor om deltagarantalet överskrider 50 personer. Minst 10 kvadratmeter yta per person.

◾Maxantalet sänks från 50 till 20 sittande personer för privata sammankomster i lokaler för uthyrning inklusive festlokaler och festbåtar.

◾Förlängning av tidigare införda åtgärder så som avrådande från deltagande i cuper och läger.

◾Fortsatt avrådan från längre resor inom kollektivtrafiken.

◾FHM betonar vikten av att använda munskydd vid resor.

Grundskolan ska gå i skolan

Socialminister Lena Hallengren (S) förklarar att grundskolan skall ha lektioner som vanligt.

– Det är inte meningen, om man går i grundskolan, att man ska ha distansundervisning för att det är trångt. Men det kan vara så att man i klassen får mycket smitta, eller att många lärare råkar bli sjuka. Då får man vara hemma, förklarar socialministern.

Från förskoleklass upp till årskurs 9

Men standardläget är att hela grundskolan inklusive alla barn i förskoleklass, lågstadiet, mellanstadiet och hela vägen upp till årskurs 9 i högstadiet ska gå i skolan.

– Man kan inte säga att det är trångt och man får vara hemma, utan då får man gå i skolan, säger Lena Hallengren (S).

Foto: Regeringen presskonferens video/Regeringen.se


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen