Här är favoriten i syskonskaran – bland nästan alla föräldrar

2025 01 24

I en ny studie har forskare visat vilket barn i syskonskaran som oftast blir föräldrarnas gullegris.

Många med syskon har säkert vid ett eller flera tillfällen funderat på saken.

Och nu har forskare vid Western University i Kanada och Brigham Young University i USA tagit sig an den kanske något kontroversiella frågan: favoriserar föräldrar något av sina barn?

Svaret är ja, enligt resultatet.

– I årtionden har forskare vetat att särbehandling från föräldrar kan få bestående konsekvenser för barn. Denna studie hjälper oss att förstå vilka barn som är mer benägna att vara på den mottagande sidan av favoritism, vilket kan vara både positivt och negativt, säger Alexander Jensen, docent vid Brigham Young University och huvudförfattare till studien.

Äldsta dottern oftast favoriten

Enligt studien är föräldrar mer benägna att favorisera döttrar samt barn som är “trevliga och samvetsgranna”, skriver forskarna i American Psychological Association.

Dessutom behandlas barn som är ansvarsfulla och organiserade bättre av föräldrarna.

Ofta ges det äldsta syskonet mest frihet, sannolikt på grund av de bedöms vara mer mogna än de yngre barnen.

– Föräldrar kan visa favoritism på många sätt, inklusive hur de interagerar med sina barn, hur mycket pengar de spenderar på dem och hur mycket kontroll de utövar över dem, säger forskarna.

Bland både mammor och pappor

Hypotesen var från början att mödrar skulle tendera att favorisera döttrar och fäder söner – men studien fann alltså att båda föräldrarna var mer benägna att favorisera dottern om det finns en sådan i syskonskaran.

– Att förstå dessa nyanser kan hjälpa föräldrar och läkare att känna igen potentiellt skadliga familjemönster, säger Alexander Jensen.

– Det är avgörande att se till att alla barn känner sig älskade och stöttade.

Hoppas på förändring

Forskarna hoppas nu att deras resultat kommer att uppmuntra föräldrar att bli mer medvetna om sina fördomar och sträva efter att behandla alla barn lika rättvist.

Studien ger dock inget konkret svar på varför något av barnen favoriseras.

Totalt ingick nästan 20 000 deltagare i studien, som baserades på 30 granskade vetenskapsartiklar och avhandlingar samt 14 databaser.

Foto: J. Rockowitz

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

Sverige går miste om en stor vapenaffär.

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen