Här är favoriten i syskonskaran – bland nästan alla föräldrar

2025 01 24

I en ny studie har forskare visat vilket barn i syskonskaran som oftast blir föräldrarnas gullegris.

Många med syskon har säkert vid ett eller flera tillfällen funderat på saken.

Och nu har forskare vid Western University i Kanada och Brigham Young University i USA tagit sig an den kanske något kontroversiella frågan: favoriserar föräldrar något av sina barn?

Svaret är ja, enligt resultatet.

– I årtionden har forskare vetat att särbehandling från föräldrar kan få bestående konsekvenser för barn. Denna studie hjälper oss att förstå vilka barn som är mer benägna att vara på den mottagande sidan av favoritism, vilket kan vara både positivt och negativt, säger Alexander Jensen, docent vid Brigham Young University och huvudförfattare till studien.

Äldsta dottern oftast favoriten

Enligt studien är föräldrar mer benägna att favorisera döttrar samt barn som är “trevliga och samvetsgranna”, skriver forskarna i American Psychological Association.

Dessutom behandlas barn som är ansvarsfulla och organiserade bättre av föräldrarna.

Ofta ges det äldsta syskonet mest frihet, sannolikt på grund av de bedöms vara mer mogna än de yngre barnen.

– Föräldrar kan visa favoritism på många sätt, inklusive hur de interagerar med sina barn, hur mycket pengar de spenderar på dem och hur mycket kontroll de utövar över dem, säger forskarna.

Bland både mammor och pappor

Hypotesen var från början att mödrar skulle tendera att favorisera döttrar och fäder söner – men studien fann alltså att båda föräldrarna var mer benägna att favorisera dottern om det finns en sådan i syskonskaran.

– Att förstå dessa nyanser kan hjälpa föräldrar och läkare att känna igen potentiellt skadliga familjemönster, säger Alexander Jensen.

– Det är avgörande att se till att alla barn känner sig älskade och stöttade.

Hoppas på förändring

Forskarna hoppas nu att deras resultat kommer att uppmuntra föräldrar att bli mer medvetna om sina fördomar och sträva efter att behandla alla barn lika rättvist.

Studien ger dock inget konkret svar på varför något av barnen favoriseras.

Totalt ingick nästan 20 000 deltagare i studien, som baserades på 30 granskade vetenskapsartiklar och avhandlingar samt 14 databaser.

Foto: J. Rockowitz

Text: Redaktionen

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen