Här är favoriten i syskonskaran – bland nästan alla föräldrar

2025 01 24

I en ny studie har forskare visat vilket barn i syskonskaran som oftast blir föräldrarnas gullegris.

Många med syskon har säkert vid ett eller flera tillfällen funderat på saken.

Och nu har forskare vid Western University i Kanada och Brigham Young University i USA tagit sig an den kanske något kontroversiella frågan: favoriserar föräldrar något av sina barn?

Svaret är ja, enligt resultatet.

– I årtionden har forskare vetat att särbehandling från föräldrar kan få bestående konsekvenser för barn. Denna studie hjälper oss att förstå vilka barn som är mer benägna att vara på den mottagande sidan av favoritism, vilket kan vara både positivt och negativt, säger Alexander Jensen, docent vid Brigham Young University och huvudförfattare till studien.

Äldsta dottern oftast favoriten

Enligt studien är föräldrar mer benägna att favorisera döttrar samt barn som är “trevliga och samvetsgranna”, skriver forskarna i American Psychological Association.

Dessutom behandlas barn som är ansvarsfulla och organiserade bättre av föräldrarna.

Ofta ges det äldsta syskonet mest frihet, sannolikt på grund av de bedöms vara mer mogna än de yngre barnen.

– Föräldrar kan visa favoritism på många sätt, inklusive hur de interagerar med sina barn, hur mycket pengar de spenderar på dem och hur mycket kontroll de utövar över dem, säger forskarna.

Bland både mammor och pappor

Hypotesen var från början att mödrar skulle tendera att favorisera döttrar och fäder söner – men studien fann alltså att båda föräldrarna var mer benägna att favorisera dottern om det finns en sådan i syskonskaran.

– Att förstå dessa nyanser kan hjälpa föräldrar och läkare att känna igen potentiellt skadliga familjemönster, säger Alexander Jensen.

– Det är avgörande att se till att alla barn känner sig älskade och stöttade.

Hoppas på förändring

Forskarna hoppas nu att deras resultat kommer att uppmuntra föräldrar att bli mer medvetna om sina fördomar och sträva efter att behandla alla barn lika rättvist.

Studien ger dock inget konkret svar på varför något av barnen favoriseras.

Totalt ingick nästan 20 000 deltagare i studien, som baserades på 30 granskade vetenskapsartiklar och avhandlingar samt 14 databaser.

Foto: J. Rockowitz

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen