Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 april 26

Smäll inför helgen – för alla som tankar bilen

2026 04 24

Drivmedelspriserna fortsätter att ticka uppåt.

Efter flera höjningar i rad är priserna vid pump de högsta på över en vecka, rapporterar sajten Carup.

I Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump, noteras flera höjningar.

Bensinpriset stiger med 25 öre till 19,19 kronor litern.

Samtidigt höjs dieseln med 30 öre till 22.14 kronor litern.

Skatten sänks

Snart kan dock drivmedelspriserna sjunka. Fredagen den 1 maj sänks skatten tillfälligt på bensin och diesel.

Det handlar om en temporär skattesänkning till den 30 september 2026.

Skaten på bensin sänks med 1 krona litern inklusive moms. Motsvarande sänkning för dieseln landar på 40 öre per liter inklusive moms.

– Den som behöver bilen ska kunna köra barnen till skolan och ta sig till jobbet, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på Facebook.

30 kronor litern

Samtidigt varnar experter för att energikrisen i Mellanöstern kan leda till ännu högre drivmedelspriser.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker vid investmentbanken Arctic Securities, varnar för att priset på bensin vid pump kan nå 30 kronor per liter i början av sommaren. Han bedömer att det kan bli aktuellt med ransonering av olja, men framhåller samtidigt att situationen också kan lösa sig av sig själv.

– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten, säger Kopfer till Dagens Arena.

LÄS MER: Miss i pensionssparandet kan kosta hundratusentals kronor

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 19,19 kr/l (+0,25)

- Miles 98: 20,49 kr/l (+0,25)

- Miles+ 98: 20,79 kr/l (+0,25)

- Miles Diesel 22,14 kr/l (+0,30)

- Miles+ Diesel 22,73 kr/l (+0,30)

- HVO100 30,09 kr/l (+0,30)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 15,94 kr/l (+0,40)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS OCKSÅ: Viktig Bank ID-varning går ut till hushållen 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen 


24 april 2026

Ny regel införs för hyresgäster i hela landet

2026 04 24

En ny regel rullas ut för alla i hyresrätt.

I sommar införs en ny lag som ska stoppa fusk gällande hyresgäster.

Nu krävs det att hyresgäster faktiskt har bott i sin lägenhet en längre tid för att få vara med och rösta vid en köpstämma.

Lagändring införs

Riksdagen har beslutat om en ny lag för ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter från den 1 juli i år.

Bakgrunden till den nya lagen är en uppmärksammad granskning från Hem & Hyra.

Där avslöjades att en vd inom ett ombildningskonsultföretag hade skrivit in bekanta i ett hyreshus för att påverka en omröstning i södra Stockholm.

Avslöjandet visade på tydliga brister i lagstiftningen och väckte starka reaktioner politiskt.

Kort därefter tillsatte regeringen en utredning för att stoppa fusk i samband med ombildningar.

LÄS MER: Ica stoppar skinka – ”Lämna tillbaka till butiken”

Sex månader krävs

Den största förändringen i lagen är ett nytt krav på bosättningstid.

För att få delta i en så kallad köpstämma måste hyresgäster nu ha varit folkbokförda på adressen i minst sex månader.

– Med en sexmånadersregel kan man med större säkerhet säga att beslutet fattas av de hyresgäster som faktiskt bor i fastigheten och som har ett intresse i ombildningsfrågan. Vi är inte främmande för ytterligare åtgärder. Många metoder som använts är redan idag olagliga. Här är det viktigt att polis och åklagare prioriterar att utreda, säger riksdagsledamoten David Josefsson (M), till Hem & Hyra.

Han menar också att förändringen ska göra det svårare att manipulera processen.

Flera politiker välkomnar lagändringen och menar att den stärker de boendes rättigheter.

Även för fulombildningar

De nya reglerna omfattar inte bara vanliga ombildningar utan även så kallade fulombildningar.

Det är när en ekonomisk förening omvandlas till en bostadsrättsförening – ibland utan att hyresgäster ens informeras.

Tidigare har fastighetsägare kunnat genomföra sådana förändringar genom att registrera om föreningen hos Bolagsverket, utan krav på omröstning.

Nu införs krav på att en köpstämma måste hållas även i dessa fall, vilket stärker hyresgästernas inflytande.

Även experter inom bostadsområdet ser positivt på förändringen.

– Nu täpper riksdagen äntligen till ett hål i lagstiftningen som utnyttjats av väldigt många oseriösa hyresvärdar, säger juristen Bengt Öhman vid Hyresgästföreningen.

LÄS MER: Fiasko för Trump – inget intresse alls

Foto: MKB

Text: Redaktionen