Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


UPPMANING: Vinteraktiviteter kan göra dig tillfälligt blind

2025 11 23

En vinterdag i solen kan göra mer skada än nytta.

Att vistas i sol och snö kombinerat kan ge tillfälliga ögonskador.

Detta då starka solreflektioner mot snö kan orsaka tillfällig blindhet.

Experter varnar nu för vinterfaran som många inte känner till, rapporterar Internetmedicin.

LÄS MER: FÖRSLAG: Populära drycker kan stoppas från Systembolaget

Snöblindhet – en dold risk

Fenomenet, som kallas snöblindhet eller fotoelektrisk keratit, uppstår när hornhinnan skadas av stark UV-strålning.

Skadan liknas vid en “solbränna” på ögat och kan uppstå när solens strålar reflekteras mot snö, is eller vatten.

– Snöblindhet beror på flera faktorer. Dels är atmosfären tunnare ju högre upp man kommer vilket gör att UV-ljuset lättare tränger igenom. Dessutom så reflekterar den vita snön UV-ljuset så att man blir exponerad dubbelt, både direkt och via reflection, uppger Internetmedicin.

Alla som vistas i snöiga landskap, fjäll eller skidbackar löper risk, men även promenader på vintern kan orsaka problem.

Symtom som varnar

Vanliga tecken på snöblindhet dyker ofta upp några timmar efter exponering:

  • Brännande eller skarp smärta i ögonen
  • Känsla av sand eller grus i ögonen
  • Rinnande och röda ögon
  • Extrem ljuskänslighet
  • Dim- eller tillfällig nedsatt syn
  • Huvudvärk

Så skyddar du dig

Snöblindhet går ofta över inom 24–48 timmar med smörjande ögondroppar eller salva.

Smärtstillande medel kan lindra obehaget, och kontaktlinser bör undvikas tills ögat återhämtat sig.

Förebyggande åtgärder är avgörande då du alltid bör bära solglasögon eller skidglasögon med 100% UV-skydd.

Välj även omslutande modeller som skyddar även från sidorna och använd glasögon även när det är mulet.

– Fotoelektrisk keratit kan förebyggas med adekvat solskydd. CE-märkta solglasögon med UV-filter hindrar UV-ljuset från att nå ögat, uppger 1177.

Alla kan drabbas, men risken ökar vid hög höjd, stark sol och reflekterande snö.

Fenomenet är vanligast under vårvintern, men även tidig vinter kan ge problem.

LÄS MER: ”Aktiverar beredskapsplan” – tung konkurs i Sverige

Foto: Alexandr

Text: Redaktionen


JUST NU: Moskva attackerat – se videon här

2025 11 23

Moskva är under attack.

Ukrainska styrkor ska ha riktat ett mål mot Shatura kraftverk i Moskva Oblast under natten, enligt ryska medier och cirkulerande videoklipp, rapporterar Kyiv Independent.

Stora explosioner

Videor som delats på sociala medier visar en omfattande explosion och efterföljande brand vid Shatura Thermal Power Plant, beläget cirka 120 kilometer öster om Moskva.

– Vi ser tydliga tecken på en kraftig träff på anläggningen, rapporterar Telegram‑kanalen Exilenova_plus.

Ukrainska militären har ännu inte kommenterat händelsen, och det är ännu oklart vilka skador som uppstått.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: Krym under attack – rysk militärhelikopter utslagen

Moskvas försvar

Tidigare under natten rapporterade Moskvas borgmästare Sergey Sobyanin att två ukrainska drönare skjutits ner på väg mot huvudstaden.

Rysslands luftfartsmyndighet Rosaviatsiya meddelar också att Zhukovsky flygplats tillfälligt stängts på grund av drönaraktivitet i regionen.

Officiella ryska källor har betonat att man höjt beredskapen för att skydda både kritisk infrastruktur och civilbefolkning, men detaljer kring eventuella skador eller avledda insatser har inte offentliggjorts.

Intensifierade attacker

Senast igår genomfördes en storskalig drönarattack mot det ockuperade Krym, rapporterar Ukrainska Pravda.

Explosioner noterades i Simferopol, Hvardiiske, Krasnoperekopsk och Armiansk. Där träffades kritisk energiinfrastruktur.

– De första explosionerna inträffade runt klockan 00:45 i Simferopol. Smällar hördes från kraftvärmeverket, och en ambulans anlände omkring 00:50, uppger tidningen.

Under de senaste veckorna har både Ukraina och Ryssland ökat attacker mot varandras energiinfrastruktur.

Ukraina har riktat in sig på ryska olje-, gas- och energianläggningar, som finansierar Moskvas fortsatta invasion.

Ryssland har i sin tur försökt slå mot ukrainska energisystem inför vintern.

Tidigare attacker

Tidigare under veckan har flera ukrainska drönarattacker riktats mot industri- och energimål i Ryssland, inklusive anläggningar i Belgorod och Kursk.

Dessa insatser har resulterat i mindre bränder och avbrott i elförsörjningen, men Shatura är ett av de största målen som drabbats nära Moskva på senare tid.

Ingen information finns ännu om omfattningen av skadorna på Shatura-kraftverket eller om några personer skadats.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen