Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen