Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


26 februari 2026

Skatt kan slopas för miljontals hushåll

2026 02 27

En skatt som påverkar miljontals svenskar kan avskaffas.

I alla fall om Kristdemokraterna får bestämma. Regeringspartiet vill slopa skatten vid bostadsförsäljning.

– Avskaffa den orättvisa skatten vid husförsäljning! skriver KD-ledamoten Mikael Oscarsson i ett inlägg på Facebook.

”Flyttkedjorna låser sig”

Enligt KD och Oscarsson är den så kallade reavinstskatten orimligt hög och orättvist utformad.

– Sverige beskattar människors hem som om de vore värdepapper. Staten kräver 22 procent i skatt när du säljer din bostad, trots att värdet ofta är resultatet av år av arbete, underhåll och ansvar, framhåller Oscarsson.

KD-politikern anser att skatten försvårar för många svenskar att flytta. 

– Äldre har inte råd att flytta till mindre, barnfamiljer sitter fast i för små bostäder och flyttkedjorna låser sig. Ett hem ska vara trygghet, inte en kassako, skriver han.

Vill avskaffa den stegvis

Kristdemokraterna föreslår att reavinstskatten sänks stegvis från och med det sjätte året du har ägt bostaden.

Efter sex år ska skatten sänkas med två procentenheter per år, vilket innebär att den är helt avskaffad tolv år senare. För att helt slippa skatten behöver man därmed ha ägt bostaden i minst 18 år.

Stänger inte dörren

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare uppgett att hon inte utesluter en sänkning av reavinstskatten.

KD har beräknat att deras förslag skulle kosta staten 12 till 15 miljarder kronor per år.

LÄS MER: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump 

S säger nej

Socialdemokraterna ställer sig kritiska till KD:s förslag. Partiet förespråkar en mer genomgripande översyn av skattesystemet, i stället för en enskild åtgärd riktad mot reavinstskatten .

– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. Ytterligare separata skattesänkningar och skattesubventioner ser vi i dagsläget inte som aktuella, säger Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring till sajten bostadspolitik och tillägger:

– Vi vill i stället ta ett samlat grepp, där skattesystemet blir mer rättvist och neutralt mellan olika upplåtelseformer. För att skapa tydliga och långsiktiga regler att förhålla sig till bör därför eventuella förändringar av beskattningen av bostadsmarknaden ske med försiktighet, över en längre tidsperiod och med största möjliga politiska enighet.

LÄS OCKSÅ: Jens Stoltenberg: ”Det är tredje världskriget”

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


25 feb 2026

Byt butik – direkt uppmaning till hela svenska folket

2026 02 26

Om en dryg månad, den 1 april, sänks matmomsen från 12 till 6 procent.

Men många har ifrågasatt om det verkligen kommer att leda till billigare mat i butikerna.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, som granskat matpriser i 30 år, är en av grupperna som tillhör skeptikerna.

– Det finns en betydande risk att matjättarna inte alls sänker priserna, och tar för sig av den lägre momsen i form av vinst. Där vill vi inte hamna, har PRO:s ordförande Åsa Lindestam tidigare sagt.

Uppmaningen: byt butik

Nu varnar regeringen via civil- och konsumentminister Erik Slottner matjättarna för ett sådant scenario.

– Se nu till att sänkningen kommer konsumenterna till del, för ni har ögonen på er nu. Om ni inte låter sänkningen komma konsumenterna till del kommer det skada ert varumärke, säger ministern på en pressträff under onsdagen.

Erik Slottner har även en direkt uppmaning till svenska folket: byt butik till den som de facto sänker priserna.

– Om en vara är billigare i en butik, välj den butiken, uppmanar ministern.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Inget samband hittills

Enligt Konjunkturinstitutet, som bevakat matpriserna sedan det blev klart att momsen skulle sänkas, syns inte några spår av prishöjningar till följd av skatteförändringen.

En liten ökning på 0,1 procent kunde dock noteras i januari, enligt oberoende Matpriskollen.

Det är dock en missvisande liten siffra, menar undersökningsföretaget. Genomsnittet “döljer dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror”, framhåller organisationen i en ny granskning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Willys var enligt samma mätning den matkedja som höjde priserna mest av alla i januari.

LÄS MER: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen