Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland förbereder oväntad vapeninsats

2025 11 22

Rysslands centralbank ska börja rusta personal med vapen.

Rysslands centralbank planerar enligt en offentlig upphandling att låta vissa anställda genomgå automatvapenträning, en ovanlig säkerhetsåtgärd för en finansiell institution, rapporterar Moscow Times.

Vapenträning för bankanställda

Enligt The Moscow Times visar upphandlingsdokument att centralbanken har annonserat skjutlektioner med automatvapen på licensierade skjutbanor i eller nära Moskva.

 Systemet är omfattande där arrangören ska tillhandahålla vapen, ammunition, certifierade instruktörer och skyttebanor.

Upphandlingsdokumenten anger att all information kring kontraktet även ska förstöras när träningen är genomförd.

Banken har inte sagt vilka anställda som ska delta eller när kursen ska börja.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin har tappat tålamodet – slår till mot anhängare

Tidigare vapenkontroverser

Detta är inte första gången som Rysslands centralbank kopplas till vapenfrågor.

I februari gav Savelovsky-domstolen i Moskva den ryska centralbanken böter för att ha brutit mot reglerna för förvaring av skjutvapen.

Vid en inspektion upptäckte ryska nationalgardet (Rosgvardiya) flera pistoler, däribland två Makarov-pistoler, som tillhörde Sberbanks säkerhetstjänst och det privata säkerhetsföretaget “Region Profi”.

Inspektörerna konstaterade att Centralbanken förvarade vapen som banken inte ägde, och överträdelserna identifierades både i november 2023 och april 2024.

Ansökt om tillstånd

Centralbanken har inte erkänt överträdelsen och betonade under tillfället att man hade ett tillstånd utfärdat av Rosgvardiya för vapenförvaring.

– Enligt lag får Centralbanken äga vapen för att skydda pengar, ädelmetaller, interna värdepapper, valuta, värdeföremål, korrespondens och föremål med statliga hemligheter under transport, samt för att säkra bankens egna objekt där sådant gods förvaras, står det enligt artikel 12 i lagen om vapen.

Rysslands centralbank har sedan förra året försökt stärka sin säkerhet och ansökte då om tillstånd för viceguvernörer och högt uppsatta tjänstemän att bära vapen, inklusive Makarov-pistoler och kulsprutepistoler.

– Vapenrelaterade åtgärder syftar till att skydda bankpersonal och tillgångar i ockuperade Ukraina, sade en talesperson för banken vid tillfället.

LÄS MER: Rykten exploderar – USA:s sändebud raderar inlägg omedelbart

Foto: Alex343

Text: Redaktionen

 

5 000 mystiska hål förbryllar forskare – lösning nära

2025 11 22

Ett genombrott har skett gällande 5 000 mystiska hål i marken.

Forskare tror sig nu ha kommit närmare en lösning på mysteriet med de 5 000 hålen i Anderna som länge förbryllat arkeologer, rapporterar The Independent.

Nya ledtrådar från drönare

Monte Sierpe, ett område i Peru med över 5 000 stenklädda hål, blev först uppmärksammat på 1930-talet genom flygfoton.

Nu har forskare använt drönarteknik för att noggrant kartlägga området.

När forskarna analyserade drönarbilderna såg de till sin förvåning att groparna bildade tydliga mönster.

Forskarlaget menar att Inkafolket troligen tog över platsen efter Chinchafolket och använde groparna för att mäta och redovisa betalningar till staten.

– På sätt och vis kan Monte Sierpe ha varit ett slags "Excelblad" för Inkariket, säger Dr Jacob Bongers, digital arkeolog vid University of Sydney.

LÄS MER: ”Aktiverar beredskapsplan” – tung konkurs i Sverige

Fynd av pollen

Analys av jord från hålen har avslöjat pollen från majs och vass, material som traditionellt använts för korgar.

Forskarlaget menar att detta tyder på att människor deponerade växter i hålen med hjälp av korgar eller buntar.

– Kanske var detta en pre-inka-marknadsplats, som en typ av loppmarknad, där lokala varor som majs och bomull byttes, förklarar Dr Bongers.

Många frågor återstår

Forskarna har även noterat att arrangemanget påminner om strukturen hos ett inka-khipu, ett knutet rep som användes för redovisning.

Detta stärker teorin att hålen senare kan ha fungerat som ett stort system för bokföring och handelskontroll.

– Fundamentalt ser jag dessa hål som en typ av social teknologi som samlade människor och senare blev ett stort redovisningssystem under Inkariket, säger Dr Bongers.

Trots de nya upptäckterna återstår många frågor.

– Varför finns detta monument bara här och inte över hela Anderna? Vi närmar oss en förståelse för denna mystiska plats. Det är väldigt spännande, konstaterar Dr Bongers.

LÄS MER: Bensinkedja kollapsar – förbereder nedläggning

Foto: Trnava university

Text: Redaktionen