Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Höjd beredskap i halva Sverige – stopp införs

2026 07 07

Stopp införs i delar av landet.

Ett kraftigt oväder drar in över delar av landet.

Trafikverket höjer nu beredskapen när skyfall, åska och hårda vindbyar riskerar att slå mot både vägar och tågtrafik.

Trafiken kan stoppas

SMHI har utfärdat flera vädervarningar för kraftiga regn, åska och hårda vindbyar.

– Lokalt kan det kortvarigt bli mycket hårda vindbyar eller stormbyar. För detta finns gula varningar utfärdade, meddelar SMHI.

På grund av väderläget höjer Trafikverket nu beredskapen i flera regioner.

Områden som kan påverkas är bland annat Värmland, Västra Götaland, Örebro, Jönköping, Östergötland, Kalmar och Skåne.

Kraftiga regn kan orsaka översvämmade vägar, medan hårda vindar kan leda till att träd och grenar faller över vägar och järnvägar.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Stopp införs

Trafikverket uppger att beredskapen höjs till nivå 1 i de områden där ovädret väntas bli som värst.

Under tisdagskvällen och natten mot onsdag kommer trafiken därför att tillfälligt stoppas på ett antal järnvägssträckor i södra Sverige.

– Trafikverket följer utvecklingen noga och har höjt beredskapen för att kunna agera snabbt om ovädret orsakar skador på infrastrukturen, skriver myndigheten.

De sträckro som stänger är bland annat sträckorna Helsingborg-Teckomatorp-Lund, samt Kristianstad-Karlshamn-Karlskrona tills på onsdag klockan 05.

Målet är att minska risken för olyckor om exempelvis träd faller över spåren eller om kraftiga regnmängder orsakar problem.

Resenärer uppmanas att kontrollera sin avgång innan de ger sig av eftersom förseningar och inställda tåg kan förekomma.

Varning till alla bilister

Även bilister behöver vara extra försiktiga när ovädret drar fram.

Trafikverket uppmanar trafikanter att:

kontrollera trafikläget före avresa
anpassa hastigheten efter vädret
vara uppmärksamma på vatten på vägen och nedfallna träd
räkna med längre restider

Vid kraftigt regn kan vägar snabbt bli svårframkomliga och sikten kan försämras.

– Trafikverkets entreprenörer och trafikledningar är förberedda för att hantera eventuella störningar, meddelar Trafikverket.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Lågprisjätte utklassar matjättarna – 20 procent billigare

2026 07 07

Det lönar sig mer än någonsin att jämföra priserna mellan olika butiker.

Den slutsatsen drar oberoende Matpriskollen efter en ny undersökning.

Enligt siffror från slutet av juni visar det sig nämligen att det är 26 procent dyrare att köpa frukt- och grönsaker hos matjättar som Coop och Hemköp jämfört med Lidl.

Omvänt blir lågpriskedjan därmed cirka 20 procent billigare när det gäller nämnda sortiment.

– En intressant iakttagelse är att frukt och grönt, som ofta pekas ut som dyrt, faktiskt är den kategori som ökat minst i pris sedan 2022. Grönsakerna har blivit billigare det senaste året. Bären, framför allt lingon och hallon, har dock stigit rejält – det beror på en liten skörd sedan antalet utländska plockare uteblivit, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur i ett uttalande.

Coop har sänkt mest

Nya siffror visar också att det är Coop, som flera gånger pekat ut som landets dyraste matkedja, som sänkt ordinariepriserna mest det senaste året (-6,2 procent).

Willys (-4,8 procent) och Hemköp (-5,1 procent) är de som sänkt minst.

Men dessa siffror visar inte hur stora skillnaderna är inom specifika livsmedelskategorier, understryker Matpriskollen.

– Jag tror inte konsumenten har hängt med i svängarna senaste året! Maten blir faktiskt inte dyrare utan billigare, även utan momssänkningen. Några exempel: potatis är nu 20 procent billigare än förra året, och Arlas ostklassiker, smör, kvarg, olivolja, bryggkaffe, lök, mjukost, ris och lax är alla 10–15 procent billigare i genomsnitt, säger Ulf Mazur.

LÄS MER: Valuta lyfter efter hyllning från Trump

Utreder nya momssatser

I våras sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent. En förändring som gäller fram till och med 31 december 2027.

Igår meddelade dock regeringen att det ska utredas om olika livsmedel kan beskattas med olika momssatser.

– Vi vill undersöka hur momsen på livsmedel kan differentieras för att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga matvaror som många hårt arbetande svenskar köper varje vecka, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen