Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar till grannland – behöver hjälp omedelbart

2026 06 25

Det ryska samhället lider på flera olika sätt.

Slag efter slag drabbar landets ekonomi och de ukrainska attackerna har orsakat stora förluster i det ryska maskineriet.

Nu tvingas Ryssland vända sig till grannlandet Kazakstan för att vädja om hjälp att tillfälligt lösa en av landets kriser, rapporterar Reuters med hänvisning till flera källor.

– Vi förhandlar med Kazakstan, och det finns lite hopp, säger en källa till nyhetsbyrån.

Stora mängder behövs

Ryssland har den senaste tiden drabbats av stor brist på bensin och bränsle, ett område som landet normalt är starkt inom.

Men nu råder ransonering för den ryska befolkningen och många pumpar är tomma.

Nu ställs hoppet till grannlandet Kazakstan.

– Ryssland förhandlar med Kazakstan om möjligheten att importera bensin i en mängd av cirka 50 000 ton på grund av brist på bränsle på den inhemska marknaden, uppger oberoende Moscow Times.

Attacker ligger bakom

Ryssland är normalt en stark producent av petroleumprodukter.

Men efter att en rad stora raffinaderier har fått pausa verksamheten till följd av ukrainska drönarattacker har produktionen minskat med omkring 25 procent, enligt uppgifter till Reuters.

Varken Kazakstan eller Ryssland har ännu gått ut och kommenterat uppgifterna.

LÄS MER: Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

Flera åtgärder

Ryssland överväger ytterligare åtgärder för att begränsa den omfattande bränslebristen.

Exporten kan begränsas, subventionerna för raffinaderierna ökas och import via sjövägen kan initieras, rapporterar RBC-Ukraine.

– Den här månaden har Moskva redan tillåtit raffinaderier att producera bränsle som inte uppfyller standardkvalitetskrav, uppger tidningen.

– Restriktioner för bensinförsäljning har införts i 53 regioner och Tatneft begränsar inköp till 30 liter per tillfälle.

Det är inte första gången som Ryssland vänder sig till Kazakstan för att få hjälp med bränsle.

Under 2024 bad den ryska ledningen Kazakstan att ha 100 000 ton bensin redo om en plötslig kris skulle uppstå i landet.

LÄS MER: Glatt besked för kvinnor i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen