Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


9 maj 2026

Enormt oljefynd upptäckt

2026 05 09

Ett land i Mellanöstern har gjort en stor upptäckt.

Irak bekräftar att ett massivt nytt oljefält i södra delen av landet har hittats.

Ett fynd som på sikt kan bidra till att stabilisera oljeutbudet i regionen.

Gigantiskt fynd

Det nya oljefältet har upptäckts i provinsen Najaf i södra Irak.

Enligt uppgifter sträcker sig området över mer än 8 700 kvadratkilometer.

– Upptäckten betraktas som en av de viktigaste inom Iraks energisektor under de senaste åren, uppger Euronews.

Tillkännagivandet gjordes under ett officiellt möte mellan Iraks oljeminister Hayan Abdul Ghani och representanter för det kinesiska företaget ZhenHua Oil.

– Preliminära uppskattningar visar att ett av prospekteringsområdena innehåller reserver som överstiger 8,8 miljarder fat råolja, fortsätter tidningen.

Detta förstärker Iraks redan stora roll i världens energiförsörjning, där landet innehar några av de största kända oljereserverna globalt.

LÄS MER: Världen håller andan – Rubio: Besked kommer idag

Kinesiskt samarbete

Utvecklingen av fyndet leds i stor utsträckning tillsammans med kinesiska aktörer.

Det kinesiska energibolaget ZhenHua Oil, genom sitt dotterbolag Qurnain Petroleum Limited, ansvarar för seismiska undersökningar och planering av utvinningen.

Iraks oljeminister Hayan Abdul Ghani har även haft möten med kinesiska representanter där fokus legat på att accelerera projektet och maximera effektiviteten i utvinningen.

Hormuzkris pressar oljeexporten

Det nya fyndet kommer i ett läge där Iraks oljeexport är hårt pressad av regional instabilitet och störningar i transportleder, särskilt genom Hormuzsundet.

Tidigare producerade Irak omkring 4,5 miljoner fat olja per dag och var den tredje största producenten inom OPEC.

Men situationen har försämrats kraftigt i takt med konflikter och logistiska hinder.

Enligt uppgifter från oljehandeln har effekterna varit dramatiska.

I mars sjönk exporten till 18,6 miljoner fat, vilket bara gav intäkter på 1,96 miljarder dollar – en minskning med hela 71 procent jämfört med februari.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Foto: D.Sanchez

Text: Redaktionen


9 maj 2026

Älskat köksredskap kan förbjudas i Europa

2026 05 09

Ett populärt matlagningsredskap kan stoppas.

Ett av de mest populära köksredskapen i Europa kan snart vara ett minne blott i et EU-land.

Förbudet kan även på sikt införas i Sverige.

Airfryern granskas

Airfryer har på kort tid blivit en självklar del av många hem, men nu riktas uppmärksamheten mot vad som finns på insidan av apparaten.

Flera modeller använder så kallade PFAS-ämnen i sina non stick-beläggningar, vilket gör att maten inte fastnar och att rengöringen blir enkel.

Problemet är att dessa ämnen bryts ned extremt långsamt i naturen och därför ofta kallas för ”evighetskemikalier”.

Det är just den egenskapen som nu har satt press på både tillverkare och politiker i Europa.

LÄS MER: Världen håller andan – Rubio: Besked kommer idag

Tyskland först ut

I Tyskland diskuteras nu möjligheten att begränsa eller förbjuda modeller som innehåller PFAS i köksutrustning, rapporterar tyska Bild.

Tillverkarna arbetar nu intensivt med att hitta alternativ till PFAS-belagda ytor.

Ett av de mest lovande spåren är keramiska beläggningar, som ska ge samma non stick-effekt utan de problematiska kemikalierna.

Flera företag lyfter redan fram PFAS-fria modeller och betonar att tekniken utvecklas snabbt.

– För köpare blir beläggningen en avgörande faktor – och kan snart avgöra vilka airfryers som ens kommer ut på marknaden, uppger tidningen.

Sverige kan stå på tur

Förbudet kan på sikt även nå Sverige.

En omfattande regleringsprocess pågår just nu inom EU med målet att begränsa användningen av PFAS, så kallade per- och polyfluorerade alkylsubstanser.

Det föreslagna förbudet kan komma att omfatta omkring 10 000 olika kemiska ämnen som används i en rad olika branscher.

– Förslaget har tagits fram gemensamt av flera europeiska länder, däribland Nederländerna, Tyskland, Danmark, Norge och Sverige, rapporterar Daily news Hungary.

Arbetet samordnas av Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), och konsultationerna inleddes redan 2023.

En slutgiltig beslutprocess väntas dock ta flera år innan den kan vara helt klar.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Foto: Roam in color

Text: Redaktionen