Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 september 2026

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 09 14

Polisen sätter in extra kontroller under hela veckan.

Med start idag den 14 september kommer extra hastighetskontroller genomföras längs de svenska vägarna i hela landet. Satsningen gäller veckan ut.

– En vanlig missuppfattning är att polisens roll i trafiken är att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

– Det stämmer inte – vi är där för att förebygga olyckor och rädda liv. Det är också anledningen till att vi berättar i förväg om hastighetskontrollerna

Här ligger fokus

Under årets inledande sex månader omkom 76 personer i vägtrafikolyckor i Sverige, enligt statistik från Transportstyrelsen. Vägar med högre hastigheter är överrepresenterade i den statistiken.

Därför kommer polisen särskilt fokusera på vägar med hastighetsbegränsningar från 70 kilometer i timmen och uppåt under veckans utökade kontroller. Målet är att svenska bilister ska sänka hastigheten och hålla sig inom lagens ramar.

– Dock är det fortfarande många som underskattar vad några fåtal kilometer i timmen kan få för konsekvenser vid en olycka. I en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 kilometer i timmen, säger Ursula Edström.

Läs också: Stor bank höjer räntan

Räddar 20 liv varje år

Hastigheten har en avgörande faktor för utgången av en eventuell kollision, menar Trafikverket. Det är en av anledningarna till den stora satsningen på fartkameror längs svenska vägar.

– Trafiksäkerhetskamerorna som finns utplacerade längs de statliga vägarna räddar cirka 20 liv årligen. Dessutom räddas fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

– Kamerorna är placerade där de gör mest nytta för att sänka hastigheten på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor

Nationella trafikveckan

Polisen genomför flera trafiksäkerhetsveckor varje år.

Förutom hastighetskontroller kan fokus för kontrollerna vara exempelvis nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

Kontrollerna är också en del av en större satsning på kontroller inom hela EU.

Läs mer: Ryssland går om USA

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


14 sep 2026

Ryska styrkor omringade – stort nederlag för Putin

2026 09 14

Ryska styrkor tvingas retirera i den krigshärjade regionen Donetsk.

Vladimir Putins trupper har behövt överge över 200 kvadratkilometer territorium längs frontlinjen i Donetsk och därmed förlorat ett viktigt fotfäste i närheten av nyckelorten Liman, rapporterar oberoende The Moscow Times med hänvisning till OSINT-analytikern Clement Molin samt amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War.

Från Liman hade de ryska styrkorna planerat att attackera flera städer i Donbas norrifrån.

– Vi kan bekräfta den ryska arméns reträtt, säger militärexperten Valery Shiryaev enligt den ryska exiltidningen.

Ryska vinster utplånade

Bakslaget innebär Putins första stora nederlag kring Donbas på länge. Ukraina har i fyra månader gått på motoffensiv och efter flera anfallsförsök har fyra städer kunnat befrias.

– Den ukrainska operationen har resulterat i att Rysslands territoriella vinster sedan början av mars helt har utplånats, uppger ISW.

En nyckel i operationen har varit att Ukraina lyckats bryta igenom “en mycket gammal försvarslinje” och “effektivt omringat” ryska trupper i Liman, menar Shiryaev.

– Detta är till stor del en operativ omringning, men en tät sådan. Ryska stridande styrkor är fortfarande stationerade i många bosättningar i Shandrigolovo-området, och deras förnödenheter är endast tillgängliga via flyg. 

Läs mer: Nu bekräftar Storbritannien: Så många ryssar har dött

Proryska kanaler: "Rapporterar lönger"

Flera ryska Kremlvänliga kanaler erkänner en “försämrad taktisk situation” i närheten av Liman, enligt The Moscow Times. Telegramkanalen Rybar hävdar att det beror på “systematiska lögner i rapporter till högre chefer” och därmed “en felaktig bedömning av situationen”.

Baserat på erfarenheterna från Kupyansksektorn, där liknande problem löstes genom oförberedda anfall, kommer detta att leda till ytterligare förluster. Tillbakadragandet av reserver från andra områden inom Zapadgruppens ansvarsområde för att täcka luckorna nära Liman kommer att skapa luckor i försvaret som fienden oundvikligen kommer att utnyttja, framhäver kanalen.

Läs mer: Ni hamnar i skottlinjen” – Kreml pekar ut Natoland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen