Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Vissa får förtur till julfirandet – ”Kollegorna tar smällen”

2025 11 28

En grupp får förtur till julfirandet, menar kritiker.

De flesta önskar nog att vara ledig under julen, men långt ifrån alla har den möjligheten.

Nu väcks kritik mot att en specifik grupp har förtur till julfirandet.

Vissa får förtur till julen

Föräldrar ges i praktiken förtur till ledigheten över jul – vilket drabbar kollegor som inte har barn.

Detta eftersom föräldrar har möjlighet att ta ut föräldradagar – ett system som utnyttjas väldigt flitigt, enligt statistiken.

Det är inte rätt att föräldrar ska få förtur till julfirandet, menar tankesmedjan Timbros välfärdsansvariga, Lovisa Lanryd, rapporterar SR.

– Föräldrar ska liksom såklart kunna vara hemma med sina barn, men frågan är om det ska trumfa andras ledighet, säger Lanryd till radiokanalen.

Redan förra året skrev hon en debattartikel i GP där hon konstaterade att uttaget av föräldradagar var 45 procent högre i mellandagarna än veckan innan jul.

Föräldrar ”fuskar” och utnyttjar systemet, och deras kollegor som inte har små barn får betala priset, menar hon.

– Det blir lite av ett problem när något system som är tänkt att vara en försäkring för barn, och under de första åren av barnets liv, blir liksom en möjlighet att ta extra semestertillägg utan att chefen kan neka det. Och det tycker jag urholkar systemet lite grann och legitimiteten för systemet, säger Lovisa Lanryd.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

”Påverkar inte barnet nämnvärt”

Vissa arbetsplatser kräver ständig bemanning, och när vissa medarbetare tar ut föräldradagar så innebär det att deras kollegor kanske inte kan få ledigt.

– Många önskar såklart ledighet, men alla har inte samma möjlighet att vara hemma. Semestern måste godkännas av arbetsgivaren medan föräldraledigheten inte kan nekas – även när barnet är äldre, skrev Lovisa Lanryd i debattartikeln i GP förra året.

Föräldradagar utnyttjas som semester, menar hon. Många av dessa föräldrar hade i själva verket kunnat jobba.

– Att en förälder är borta varannan julafton eller så påverkar inte barnen nämnvärt – de tycker fortfarande om att titta på Kalle Anka. Det är sällan barn inte har andra värdefulla vuxna runt sig under julen, skriver Lovisa Lanryd.

”Kan ha lika ömmande skäl”

Hon menar att föräldraförsäkringen borde kortas eftersom föräldradagarna ”används till annat än dess syfte”.

– I verksamheter som måste bemannas dygnet runt finns kollegor utan egna barn. Deras ledighet är inte lika mycket värd, men de kan ha lika ömmande skäl att fira jul hemma. Men dagens lagstiftning gör det omöjligt för chefer att bedöma varje persons behov av ledighet, skriver Lovisa Lanryd i debattartikeln.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Foto: F Buitenwerf

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk operation misslyckas – ”inte hänt på 60 år”

2025 11 28

En rysk uppskjutning har gått fel.

Ett tekniskt fel vid uppskjutningen av raketen Soyuz MS-28 har satt hela Rysslands bemannade rymdprogram på paus.

En liknande händelse av detta slag har inte inträffat på över 60 år, rapporterar ukrainska Pravda.

Olycka i Kazakstan

Olyckan inträffade vid Baikonur Cosmodrome i Kazakstan strax efter uppskjutningen.

Filmer från uppskjutningen visar en stor metallstruktur i raketens avgasrör, där den inte borde ha varit.

Tidiga bedömningar tyder på att det kan ha varit en servicemodul som skulle ha dragits undan före starten, men som av okända skäl stannade kvar under strukturen.

– Alla nödvändiga reservdelar finns tillgängliga och skadorna kommer att åtgärdas mycket snart,uppger den ryska statliga rymdmyndigheten Roscosmos.

Plattformen som skadades är den enda operativa för bemannade rymdfärder till den internationella rymdstationen ISS, vilket innebär att Ryssland tillfälligt förlorar möjligheten att skicka upp astronauter.

Nyhetskällan Medusa rapporterar att olyckan kan leda till obestämd försening av framtida Soyuz-uppdrag.

LÄS MER: Ukraina vägrar – beskedet till Trump och Putin

Besättningen är säker

Trots incidenten har rymdfarkosten nått ISS utan problem.

Ombord finns två ryska austronauter och en amerikansk astronaut, som planeras stanna vid stationen i cirka åtta månader.

Dock påpekas att kollapsen av servicelasten är avgörande för förberedelser av framtida uppdrag, och förlusten kan få långvariga konsekvenser.

– Detta är en historisk situation som vi inte sett på över sex decennier, uppger tidningen.

Historisk paus

Detta är första gången sedan 1961 som Ryssland inte kan genomföra bemannade uppskjutningar.

Rymdutforskning har fortsatt vara ett av de få områden där Ryssland och USA samarbetar, trots att Washington bröt de diplomatiska förbindelserna och införde omfattande sanktioner efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Kontakterna blev något varmare efter Donald Trumps tillträde som president och hans försök att nå ut till Moskva.

Tidigare i år uppmanade flera ryska tjänstemän också till närmare samarbete med USA inom teknik och rymd, bland annat med Elon Musks SpaceX, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen