Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


16 okt 26

Allt är slut i Ukraina – nu aktiveras Putins brutala plan

2026 10 16

Ukraina uppges ha slut på robotar till det amerikanska luftförsvarssystemet Patriot.

Ett mardrömsbesked för det krigsdrabbade landet.

Systemet är avgörande för Ukraina förmåga att bekämpa ryska ballistiska robotar.

Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har i flera månader varnat för lagren av de amerikansktillverkade robotarna håller på att tömmas.

Nu ska robotarna till Patriotsystemen tagit helt slut, rapporterar CNN med hänvisning till källor med insyn.

Fler dödas

Uppgifterna väcker oro för att Ukraina blir ännu mer sårbart för ryska luftattacker.

Landets brist på Patriotrobotar har blivit tydlig under de senaste robotattackerna mot landet.

Under natten mot onsdag avfyrade Ryssland en våg av robotar mot den ukrainska huvudstaden Kyjiv. Fyra personer dödades och ytterligare 25 skadades i attacken.

Läs också: Natoland närmar sig Moskva – kan bli ”nya Ungern” 

Putins otäcka plan

Samtidigt förbereder Rysslands diktator Vladimir Putin en massiv eskalering i kriget. Enligt uppgifter till The New York Times planerar diktatorn att slå ut viktiga delar av Ukrainas energiförsörjning inom loppet av en månad.

Målsättningen uppges vara att slå ut tillgången till grundläggande samhällsfunktioner som el, värme och vatten i tre av landets största städer:

- Huvudstaden Kyjiv

- Landets näst största stad Charkiv

Tidningens hänvisar till uppgifter från den ukrainska underrättelsetjänsten, som uppges ha kommit över ryska dokument som bekräftar den brutala planen. Om Ryssland lyckas genomföra den kan Ukraina stå inför en omfattande humanitär kris.

– Kyjiv, Charkiv och Odesa kan förlora 90 procent av sin kapacitet att förse städerna med el och värme. Dessutom kan städerna drabbas av allvarliga störningar i vattenförsörjningen och avloppssystemen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Andra läser: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


16 okt 26

Tung smäll för V – ny mätning visar

2026 10 16

Mindre än hälften av de rödgröna väljarna vill se Vänsterpartiet i en regering.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

Enligt undersökningen säger 46 procent säger ja till V i en regering, medan 41 procent säger nej. Ytterligare 13 procent svarar att de är osäkra.

Pekar ut missnöje

Resultatet visar att det saknas en tydlig majoritet för att släppa in Vänsterpartiet i regeringen.

Novus ordförande Torbjörn Sjöström anser att det finns ett utbrett missnöje mot Vänsterpartiets agerande bland rödgröna väljare.

Han pekar bland annat på talmansfrågan, där V ställde sig bakom den moderate talmannen Andreas Norlén.

Dessutom spelar Vänsterpartiets tidigare agerande en roll för väljarnas inställning, uppger Sjöström.

– Man minns säkert att Vänsterpartiet en gång sänkt regeringen med stöd av SD. Jag tror att de flesta rödgröna anser att V sätter sig själv främst, säger han till TV4.

50 procent positiva till röda linjen

Undersökningen visar att en majoritet av svenskarna säger nej till Vänsterpartiet i en regering.

Totalt svarar 64 procent nej, medan 22 är positiva till att släppa in V i regeringen.  

Resterande 14 procent uppger att de är osäkra.

Samtidigt svarar varannan väljare att de är positiva till Centerpartiets röda linje mot Vänsterpartiet i en regering.

– Här ser vi i undersökningen att Centerpartiet är närmare mitten i sympatierna. V och SD är de partier som polariserar mest, Centerpartiet polariserar inte alls på samma sätt, säger Torbjörn Sjöström till kanalen.

Läs också: Flera konkurser i viktig bransch

Föreslår socialdemokratisk enpartiregering

Centerns partiledare Elisabeth Thand Ringqvist öppnade nyligen för en socialdemokratisk enpartiregering med stöd av C, MP och V.

Vänsterpartiet säger bestämt nej till ett sådant upplägg.

– Vi har sagt att våra väljare är lika viktiga som socialdemokratiska eller miljöpartistiska. Och alla behöver se till att det här fungerar, säger Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet.

V-ledaren anser inte att en S-ledd enpartiregering skulle vara en stabil regeringslösning. Hon hänvisar till Centerpartiets agerande under tidigare mandatperioder.

– Centerpartiet valde senast de stod utanför att fälla flera budgetar och skapa flera regeringskriser. Så ska det inte vara.

Andra läser: Natoland närmar sig Moskva – kan bli ”nya Ungern”

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen