Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


21 jul 26

Stort bilmärke försvinner från Sverige

2026 07 22

Ett bilmärke lämnar den svenska marknaden.

Fiat försvinner från den svenska marknaden.

Detta efter att generalagenten avslutat samarbetet med landets återförsäljare, trots tidigare hopp om att en ny aktör skulle kunna ta över.

Nu försvinner Fiat

Förra veckan kom beskedet att biljätten Astara, som varit generalagent för Fiat i Sverige, säger upp avtalen med samtliga svenska återförsäljare.

Då fanns fortfarande en förhoppning om att en ny importör skulle kunna ta över verksamheten.

Nu står det klart att Fiat lämnar den svenska marknaden.

– Avtalet har två års uppsägningstid och gäller till den 9 juli 2028, och fram till dess ska båda parter fortsätta samarbeta enligt de villkor som finns i avtalet, skriver Motorbranschen.

Beskedet har överraskat flera av Fiats svenska återförsäljare.

Enligt uppgifter handlar det om att försäljningen i Sverige anses vara för liten för att motivera en fortsatt satsning.

LÄS MER: Rysslands säkerhetstjänst under attack

Sverige för liten marknad

Fiat har haft en lång historia i Sverige, men försäljningen har under många år varit svag jämfört med andra europeiska marknader.

Trots att försäljningen under året varit relativt stabil och till och med ökat, väljer Astara att lämna.

På den svenska Fiatklubben är beskedet tungt för många entusiaster.

Beskedet påverkar även andra bilmärken inom samma koncern, bland annat Alfa Romeo, Abarth och Jeep, som också stått under generalagentens ansvar.

– Astara har själva inte kommenterat nedläggningen, trots att medier i regionen har sökt företaget för en kommentar, skriver norska Elbilradar.

Hoppet om en ny importör

Trots beskedet finns det fortfarande personer som hoppas att Fiat ska kunna återvända genom en ny importör.

Ett namn som nämnts är Wismo Group, som redan arbetar med flera andra bilmärken inom Stellantiskoncernen.

Samtidigt menar handlarna att problemen inte är nya.

Enligt dem har det under lång tid varit förändringar och brist på stabilitet kring Fiats organisation i Sverige.

LÄS MER: Ukrainas nya vapen – “Skickar iväg svärmar”

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen


22 jul 2026

”Det är över nu” – ryssar till attack mot Kreml

2026 07 22

Ryssar fruktar en total katastrof i landet.

En våg av ukrainska drönarattacker har i flera dagar slagit mot ryska logistikcenter.

Detta har fått företagare och arbetare att rikta hård kritik mot Kremls förmåga att skydda landet, rapporterar Kyiv Post.

Miljonförluster efter attacker

Ryska företagare räknar nu på enorma förluster efter att flera lager tillhörande e-handelsjätten Wildberries har attackerats av ukrainska drönare.

Anfallen har riktats mot stora distributionscenter i bland annat Moskva-regionen, Tambov, Krasnodar och Stavropol.

På videor som spridits i ryska sociala medier syns enorma lagerbyggnader stå i lågor medan tjock rök stiger mot himlen.

För tusentals mindre säljare som haft sina varor lagrade hos Wildberries innebär attackerna att hela verksamheter kan ha gått förlorade.

– Det är över nu, många människor kommer att vakna upp som bankrutta i dag eftersom lagret i Krasnodar har brunnit ner. Det brinner fortfarande, säger en rysk företagare i en video som spridits på nätet.

En annan person beskriver situationen som katastrofal.

– Vänner från Krasnodar säger att allt är helt förstört. Vad ska vi göra? Vi vet inte, säger han.

LÄS MER: Stridsflygplan har slagits ut

Hård kritik mot Kreml

Attackerna har inte bara skapat ekonomiska förluster – de har också väckt ilska mot de ryska myndigheterna.

Flera ryssar ifrågasätter nu varför viktiga anläggningar långt inne i landet inte skyddas bättre av det ryska luftförsvaret.

En företagare vid namn Sergei beskriver stämningen som mycket allvarlig.

– Just nu är oro ett alldeles för svagt ord. Det känns mer som att en enorm storm är på väg mot oss, säger han.

Andra ryska användare på sociala medier började öppet fråga hur starkt landets försvar egentligen är.

– Om de redan misslyckats med att skydda oljeraffinaderier – som ger pengar till statsbudgeten – vad kan man då säga om vanliga människor?, kommenterar en annan.

Ukraina svarar

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att attackerna riktats mot anläggningar som används för att stödja den ryska krigsmakten.

– I dag träffade Ukrainas långdistansattacker framgångsrikt viktiga mål i Krasnodar- och Stavropolregionerna – logistikcenter som är involverade i att förse den ryska armén med drönarkomponenter, navigationsutrustning och annan militär materiel, samt ytterligare en oljedepå, skriver Zelenskyj på sociala medier.

Wildberries grundare Tatjana Kim uppger samtidigt att personal hade evakuerats innan flera av attackerna, men att människor ändå skadats.

LÄS MER:  UPPGIFTER: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen