Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Mathias Hansson Socialdemokraterna resp Av Bene Riobó - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=194681805

Uppgifter: Plötslig vändning – nytt besked om V och S

2026 09 27

Stor dramatik har utspelat sig under de senaste dagarna.

Sedan Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson fick sonderingsuppdraget har fortfarande inte något konkret besked om kommit om en ny regering.

Under de senaste dagarna har uppgifter kommit om tjafs mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Igår ska S ha påstått att V undviker möten.

Men nu kommer andra uppgifter – enligt en källa har ett möte på partiledarnivå planerats in för idag, rapporterar Aftonbladet.

Har kivats

Så sent som igår menade S-källor att partiet försökt få till förhandlingar med Vänsterpartiet utan framgång.

Det stämmer inte, menar en källa från Vänsterpartiet.

– Om det inte skulle bli något så kan de, i och med detta, skylla på Vänsterpartiet, säger personen.

Uppgifter: Möte idag

Nu kommer en plötslig vändning. 

Enligt uppgifter kommer de två partiledarna Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar (V) att mötas på söndagen.

– Nu är det ett möte på partiledarnivå planerat i morgon, sade en högt uppsatt V-källa sent på lördagskvällen.

Läs mer: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Senaste kommentaren

Samtidigt spelar också Centerpartiet en viktig roll i en potentiell regeringsbildning.

Partiet har inte velat regera tillsammans med Vänsterpartiet, och partiledare Elisabeth Thand Ringqvist säger återigen att det är en mittenpolitik som gäller.

– Vårt fokus är, precis som vi har varit tydliga med under valrörelsen, att vi får genomslag för vår politik, för ett Sverige som kan mer, menar hon enligt Expressen.

Inte mer än så

Några mer djupgående kommentarer från den centerpartistiska partiledaren är inte att vänta i nuläget.

– Jag tänkte faktiskt inte kommentera regeringsförhandlingarna mer än så för jag tycker att det gör man bäst i förhandlingsrummet, säger hon.

Läs mer: Coop tackar för sig – Lidl ersätter

Foto: M. Hansson Socialdemokraterna resp Av Bene Riobó - Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen


Samsung: Låt inte batteriet sjunka under 20 procent

2026 09 27

När batteriet på telefonen når 20 procent är det dags att ladda igen.

Den uppmaningen riktar Samsung till användare som vill undvika att batteriet på mobiltelefonen slits ut.

Telefontillverkare fokuserar som bekant mycket på att få till lång batteritid, men med tanke på telefonernas förmåga idag krävs mycket energi för att driva mobilens prestanda.

– Försök att hålla din smarttelefon mellan 20–80 procent laddad, konstaterar Samsung.

Minskar slitage

Telefoner med två eller tre år på nacken upplever ofta slitage på batteriet.

Även Kjell och Company uppmanar till att se till att telefonen alltid har mer än 20 procent.

– Att låta batteriet gå ner för mycket sliter på det mer, och ironiskt nog gäller det även när batteriet är laddat till 100 procent, framhåller butikskedjan.

– Dagens mobilbatterier klarar mer än någonsin, men de utsätts också för mer än någonsin. Minska slitaget genom att inte låta batteriet gå under 20 procent.

Apples tips

Apple har också en rad tips till Iphone-användare som vill maximera batteriets livslängd.

De två främsta tipsen är:

- Minska skärmens ljusstyrka eller aktivera automatisk ljusstyrka.

- Ha alltid wifi påslaget eftersom en wifi-anslutning drar mindre ström än när enheten är ansluten via mobilnätet. 

Läs mer: 65 procent av hushållen gör likadant – kan bli dyrt

Största strömslukarna

Mobiltelefonerna arbetar med en rad olika uppgifter samtidigt. Bland annat ingår att hålla sig uppkopplad på mobilnätet och att driva appar och sensorer i bakgrunden. 

Det som drar allra mest ström är skärmen – ju ljusare skärmen är och ju längre den är på, desto mer ström drar den. 

Spel och GPS

Här är andra stora strömbovar, enligt Comviq:

- Spel

- GPS- och navigeringstjänster 

- Appar som körs i bakgrunden 

- Uppkopplingen – Att ladda ner data via mobilnätet eller WiFi, exempelvis när du använder streamingtjänster, kostar också batterikraft.

Läs mer: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Foto: Amanz

Text: Redaktionen