Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Plötslig kollaps – säger nej till Trump

2026 08 22

Amerikanska och kanadensiska representanter har under en lång tid försökt förhandla fram ett nytt handelsavtal.

För bara tre dagar sedan menade Donald Trump att en överenskommelse i princip var klar.

– Jag har pausat tullarna på 50 procent mot Kanada, som var planerade att träda i kraft i morgon bitti, under en tredagarsperiod. Detta baseras på att Kanada och USA, med förbehåll för att dokumenten slutgiltigt färdigställs, har en överenskommelse, skrev han på Truth Social.

Men nu har förhandlingarna plötsligt kollapsat.

Plötslig kollaps

Förhandlingarna pågick sent in på natten, men nu ger Kanadas premiärminister Mark Carney besked om att han tvingas säga nej till Donald Trump.

Efter veckor av samtal meddelar Carney att även om viktiga framsteg har gjorts, "har de framstegen inte varit tillräckliga för att uppnå våra mål för kanadensarna”, uppger NBC.

– Som ett resultat av detta har jag i kväll beslutat att avbryta handelsförhandlingarna med USA och instruerat Kanadas förhandlare att återvända till Ottawa, säger han.

Tullar på gång

Nu kommer 50-procentiga tullar att införas mot kanadensiska varor.

Men Kanada väntas slå tillbaka.

Mark Carney säger att “Kanada kommer att bemöta dessa tullar dollar för dollar för att skydda våra arbetare och företag”.

Läs mer: Besked från USA – ekonomin kommer krossas

Skyller på varandra

USA och Kanada lägger skulden för kollapsen på varandra.

Så här låter det från USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer:

– Trots USA:s erbjudande till Kanada om att få den bästa behandlingen av alla större exportörer till vår marknad, har nya krav och tillbakarullningar av andra åtaganden från Kanadas sida rubbat den noggranna balans som uppnåddes under de senaste dagarna, säger han enligt CNN.

“Sådde tvivel”

Från Kanadas håll låter det annorlunda.

Premiärminister Carney menar att sista minuten-ändringar i USA:s villkor "var orättvisa, oekonomiska och sådde tvivel om tillförlitligheten hos en överenskommelse”.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen