Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sällsynt “superfenomen“ på himlen – nästa gång blir 2042

2025 12 04

En supermåne lyser upp himlen inatt.

Ikväll väntar årets sista supermåne, ett sällsynt himlafenomen som inte återkommer förrän 2042 och som kan ses från nästan hela världen, inklusive flera platser i Sverige, rapporterar The Mirror.

Årets mest spektakulära

Den så kallade ”Kalla månen” når sin perigeum, alltså den punkt i sin bana som ligger närmast jorden, och kommer därför att se upp till åtta procent större och femton procent ljusare ut än en vanlig fullmåne.

Kombinationen av detta med slutet på en 18-årig måncykel gör fenomenet särskilt ovanligt.

Supermånen blir den sista i serien för 2025, och nästa gång en måne når samma spektakulära höjd kommer först år 2042.

Fenomenet inträffar när jorden, solen och månen står i perfekt linje, en astronomisk position som kallas syzygi.

Astronomer påpekar att månen kommer att stå ovanligt högt på norra halvklotet och därmed vara lätt att observera även från svenska breddgrader.

LÄS MER: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

När och hur man ser supermånen

I Sverige kan månen observeras hela kvällen, med bäst sikt under natten och fram till gryning.

När månen står nära horisonten kan man se den i en djup orange färg, en effekt som kallas månhorisontillusionen.

I Sverige blir natten mestadels molntäckt i många delar av landet med vindar och regnskurar.

Även om moln kan skymma sikten kommer månen att vara synlig större delen av natten.

– Med de sydliga vindarna passerar också regnskurar norrut över främst de västra delarna av Götaland och Svealand, vilka från Nordvästra Svealand och norrut över södra Norrlands inland och fjälltrakter övergår i snöfall, uppger SMHI.

– I gränsen mellan regn och snö kan det förekomma inslag av underkylt regn. I norra Norrland väntas snöfall som lokalt kan bli ymnigt.

Även synlig 5 december

Även tidigt den 5 december går det att se månen, även om den då inte längre står exakt i perigeum.

Fullmånen kommer fortfarande att vara tydligt synlig och lysa upp himlen, men den kommer inte att upplevas lika stor och ljus som under toppögonblicket kvällen den 4:e.

För den som missar kvällssikten finns alltså fortfarande möjlighet att njuta av fenomenet imorgon bitti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås

Foto: L Macronnet

Text: Redaktionen

4dec2025

Mardrömsbesked för svenska hushåll – ”ännu större höjningar” väntar

2025 12 04

Nyligen kom beskedet att de flesta svenskar får höjd elnätsavgift efter årsskiftet.

Flera av de stora energiföretagen höjer, energijätten Vattenfall så mycket som 14 procent, vilket har väckt starka reaktioner.

– Jag blev ganska upprörd över detta. Rättare sagt förbannad, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) hon till TV4.

Men Jakob Eliasson på Vattenfall försvarar den stora höjningen.

– Det handlar ju om att vi har ett åldrande elnät som behöver reinvesteras för att behålla kvaliteten i det, har han sagt till Expressen.

Trenden kommer inte vända

Nu går Sveriges Allmännytta ut och flaggar för att trenden inte kommer vända på några år.

Det är mer sannolikt att det kommer fler höjningar framöver.

– Jag ser ingen anledning till att det kommer att plana ut, och på ett sätt kan jag förstå dem. De stora bolagen är aktiebolag och de ska enligt lag bedrivas i vinstsyfte, säger organisationens energiexpert, Björn Berggren till DN.

LÄS OCKSÅ: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

”Ännu större höjningar” väntar

Sveriges Allmännyttas prognos är att energibolagen kommer höja minst lika mycket igen inför nästa år.

Av de fyra stora energijättarna, som tillsammans står för över hälften av omsättningen, är det Eon som har höjt mest de senaste åren.

Men det ger de andra tre, Ellevio, Vattenfall och Göteborg Energi, möjlighet att göra ännu större höjningar nästa år.

– Det innebär att de bara kan fortsätta höja på den inslagna vägen under 2026 och 2027. För de andra tre motsvarar höjningarna hittills inte deras utökade intäktsramar, vilket innebär att de kan göra ännu större höjningar än de hittills har gjort, säger Björn Berggren, till tidningen.

Största höjningen på 30 år

Under 2025 har elnätsavgifterna höjts rekordmycket.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar, säger Nils Holgersson-gruppens ordförande Rikard Silverfur, i ett uttalande.

– Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling.

De allra högsta elnätspriserna finns i flera jämtländska kommuner, där priset ligger mer än 50 procent högre än rikssnittet.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: M. Strandvall

Text: Redaktionen