Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Stor anstormning till Sverige väntas nästa vecka

2026 03 30

Nästa vecka väntas det bli rusning till Sverige.

Den kommande veckan förväntas ovanligt många norrmän resa över gränsen till Sverige.

Skälet är att de vill köpa billiga livsmedelsvaror.

Stort tryck på butikerna

Den 1 april, alltså på onsdag nästa vecka, sänks matmomsen.

Det gör att extra många norrmän väntas söka sig till gränshandeln i Sverige, rapporterar SR.

Intresset för att åka över gränsen till Sverige för att handla billigare mat är redan stort bland norrmän, och när matmomsen sänks väntas trycket på butikerna öka ytterligare.

– Vi är sällan i Sverige, men när vi är här så handlar vi det vi behöver för längre perioder. Kaffe, te, ost, en del sådana basvaror och varor som håller sig länge, berättar Tom, en av många norrmän som har åkt till Strömstad för att handla, för radiokanalen.

”Har laddat länge”

Butikerna förbereder sig nu för en väntad rusning nästa vecka.

– Vi har ju laddat inför det länge och förstått att det är en stor sak för oss, så vi har jobbat stenhårt här nu några nätter för att ändra alla prisskyltar och system och allt vad det är, säger Patrik Zäll, butikschef i Strömstad, till radiokanalen.

Norrmännen åker sällan till Sverige för små vardagsinköp, det är vanligare att de åker över några gånger om året och då fyller upp sina korgar rejält.

Intresset är stort: Norrmän handlade för över 11 miljarder kronor vid gränshandeln förra året, visar norsk statistik, enligt radiokanalen.

Både priserna och utbudet lockar, och sänkningen av matmomsen gör att prisskillnaden mellan Sverige och Norge blir ännu större.

LÄS OCKSÅ: Storhandla inte - ovanlig uppmaning till svenska folket

Butiker ”tjuvstartar” med prissänkningar

Vissa butiker vid gränsen har redan ”tjuvstartat” med lägre priser, trots att momssänkningen inte infaller förrän den 1 april.

Redan i onsdags, en vecka före momssänkningen, valde exempelvis Coop-ägda Grensemats butiker i Strömstad och Svinesund att sänka priserna, rapporterar Dagligvarunytt.

Trycket väntas bli extra högt också för att påsken närmar sig.

– Vi gör en rejäl investering i pris inför årets största försäljningsvecka. Man ska inte behöva vänta till 1 april, utan vi valde att gå ut en vecka innan, säger Göran Lundgren, driftchef på Grensemat, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Mohamed B.

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin kan störtas – kupp på gång

2026 03 30

Oron för en kupp sprider sig i Ryssland.

En våg av pessimism och missnöje sköljer genom Rysslands elit och bland människor som brukar vara regimvänliga.

Nu spekuleras det i att Putin kan utsättas för en kupp.

Hån och missnöje

Rysslands framryckning på slagfältet har i princip stannat av, samtidigt som ukrainska drönar- och missilattacker blir allt mer kännbara för det ryska civilsamhället.

Nu märks oron och missnöjet även bland ryska nationalister och regimvänner, rapporterar Daily Express.

– Vi har fått en spark i bollarna igen, säger stats-TV-propagandisten och krigskommentatorn Aleksandr Sladkov, efter attacker mot ryska oljeterminaler i Finska viken, enligt tidningen.

Han tycktes håna Putin och regimen och gjorde jämförelser med den brittiska komediserien Blackadder.

– Mycket sägs bakom kulisserna om vår möjligen listiga plan. Men vissa tvivlar: vad är det för listig plan som innebär att våra företag slås ner som flugor med en flugsmälla? säger tv-propagandisten.

Även krigsbloggaren Yuriy Podolyaka uttrycker missnöje med regimen, och menar att många i den ryska eliten håller med.

– Nu ser vår härskande klass den nuvarande toppledningen som en giftig figur – inte ens en tillgång, utan en belastning. De [eliten] vill verkligen att detta krig ska ta slut, för återkomsten av de gamla goda tiderna, när man fritt kunde resa till väst, inte frukta sanktioner, sälja kolväten och återta den europeiska marknaden, säger han.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

Spekulationer om kupp

Blockeringen av sociala medier såsom Telegram har också skapat ett stort allmänt missnöje.

Nu spekuleras det i att en kupp är på gång i Ryssland.

– Händelserna kring att blockera Telegram och skapa skäl till allmänt missnöje är avsiktliga och påminner om förberedelser för en statskupp, en.... revolution, eller något liknande, säger kommentatorn Evgeny Andrushchenko, enligt tidningen.

Advokaten och krigsförespråkaren Ilya Remeslo hävdar att situationen kring kriget har urartat totalt, och att Putin måste ”åtalas som krigsförbrytare”.

Sociologen och analytikern Igor Eidman flaggar för ett ”myteri” inom den härskande klassen.

– Detta är en konspiration av en betydande del av den ryska eliten, som är intresserade av att acceptera Trumps erbjudande om att frysa kriget, säger han.

– Denna grupp är extremt missnöjd med att Putin i praktiken avvisar Trumps utsträckta hand, tillägger han.

Eidman misstänker att en grupp insiders "förbereder sig för att göra sig av med Putin", enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen