Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Ryssland får Finland att dra sig ur – Sverige står kvar

2026 04 25

Finland gör ett starkt ställningstagande.

Finland har valt att inte längre arrangera internationella mästerskap.

Landets handling är en protest mot att ryska och belarusiska idrottare tillåts tävla fullt ut igen, rapporterar Reuters.

Tar tydlig ställning

– Aquatics Finland har beslutat att inte ansöka om att arrangera internationella simmästerskap så länge kriget pågår, säger finska simförbundets ordförande Ville Riekkinen.

Beslutet markerar en tydlig protestlinje inom Norden för vattensporter där Finland menar att det handlar om etik och solidaritet med Ukraina.

Idrottare från både Ryssland och Belarus har varit avstängda från internationella tävlingar inom World Aquatics, det internationella simförbundet, sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina i februari 2022, men fick börja delta igen från den 14 april.

LÄS MER: Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

Sverige väntar

Till skillnad från Finland har Sverige ännu inte tagit ställning i frågan.

Reuters uppger att det svenska simförbundet respekterar Norges beslut, men att landet inte fattat någon egen ståndpunkt ännu.

Sverige beskriver även frågan som hypotetisk eftersom landet inte planerar några större internationella mästerskap inom den närmaste tiden.

Därmed väljer Sverige en mer avvaktande linje jämfört med flera grannländer.

Splittring i Norden

Samtidigt har Norge och Polen redan valt att inte arrangera tävlingar under nuvarande regler, vilket skapar en tydlig spricka i för de nordiska länderna, menar Reuters.

Flera länder uttrycker oro över beslutet från det internationella simförbundet World Aquatics.

De står dock fast vid sin linje och menar att idrotten ska fungera som en mötesplats även i en tid av konflikt.

– Vi är fortsatt fast beslutna att säkerställa att bassänger och öppna vatten förblir platser där idrottare från alla nationer kan mötas och tävla i fred, säger organisationen i ett uttalande.

LÄS MER: 12 ryska FSB-agenter döda

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Pensionspengar pausas – nästan en miljon svenskar drabbas

2026 04 25

Planerade pensionsflyttar i landet stoppas.

En planerad omfördelning av över 100 miljarder kronor i premiepensionssystemet har stoppats.

Detta påverkar omkring en miljon svenska pensionssparare, rapporterar EFN.

Stopp för miljardflytt

En stor förändring i premiepensionen (PPM) har nu satts på paus.

Det handlar om att 127 miljarder kronor skulle omfördelas i nya upphandlade fonder, men processen har stoppats i väntan på beslut i Förvaltningsrätten i Stockholm.

Bakgrunden är att fondbolaget Indecap har överklagat upphandlingen av globala aktiefonder.

Bolaget menar att reglerna inte har följts korrekt.

– Ur ett större perspektiv handlar det här om att säkerställa att upphandlingar i den här storleksordningen genomförs korrekt och i det här specifika fallet får ett utfall som gynnar pensionsspararna, säger Mats Lagerqvist, vd på Indecaps, till EFN.

Totalt berörs omkring 900 000 pensionssparare av beslutet.

LÄS MER: Nato sätter ner foten – ”Trump kan inte göra det”

Kritiken: svenska pengar flyttas utomlands

Syftet med det nya upphandlingsförfarandet var att förbättra kvaliteten och ge spararna ett starkare skydd.

Men enligt Indecaps vd Mats Lagerqvist har resultatet blivit ett stort misslyckande – och han varnar för att betydande summor riskerar att flyttas från den svenska börsen till utlandet.

Så länge processen är igång får spararna vänta.

– En process som kommer bli lönsam för sparbankerna som äger fonderna, men dyr för pensionsspararna, skriver Patrick Siegbahn på Småspararguiden.

Avgörs i domstol

Indecap är det första bolaget som formellt har tagit frågan till domstol.

Bolaget betonar också att deras kritik inte handlar om att de själva missat upphandlingen, utan om hur hela systemet fungerar.

För vanliga pensionssparare innebär stoppet att osäkerhet uppstår kring hur pengarna ska placeras framöver, vilket kan påverka framtida avkastning.

127 miljarder kronor står nu stilla tills domstolen har sagt sitt.

– Förlorarna är inte bara Indecaps kunder som sitter i fonder som är dubbelt så dyra som de som är på väg att ersätta dem, utan det drabbar även andra pensionssparare som inväntar beslutet om att ta in nya bättre och billigare fonder, skriver Patrick Siegbahn.

LÄS MER: Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

Foto: Anaterate AI genererad

Text: Redaktionen