Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det  om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad

Tjänstepension per månad

Andel av total pension

31 700 kr

6 700 kr

25,6 %

38 500 kr

8 200 kr

26,4 %

60 000 kr

24 000 kr

43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


17 sep 2026

Blankt nej – nytt besked i regeringsfrågan

2026 09 18

Oppositionen har vunnit valet.

Nu ska de rödgröna partierna försöka enas om ett regeringsunderlag.

Tidigare under dagen öppnade Centerpartiet för en ren S-regering med stöd av MP, C och V.

– Varken V och C är intresserade av att MP får fördelen att sitta i regeringen, sade en C-källa till Aftonbladet.

Blankt nej

Nu svarar Vänsterpartiet.

V säger blankt nej till förslaget, rapporterar Aftonbladet.

Alla regeringsalternativ där V inte ingår ses som uteslutna, uppger tidningen med hänvisning till källor inom Vänsterpartiet.

”Alla ska med!”

Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson dömer också ut förslaget om en ren S-regering.

– Klart att alla fyra partier bör ta ansvar i regeringen, för stabiliteten, så att våra överenskommelser och budgetar kan genomföras. Nu testar C att säga nej till ännu ett parti, skriver hon på X och fortsätter:

– Tror ärligt talat det är bättre att inse att man måste börja säga ja istället! Alla ska med!

Samtal inleds i morgon

Talmannen Andreas Norlén kommer att inleda samtal med alla partiledare under fredagen. Detta efter att statsminister Ulf Kristersson (M) meddelat sin avgång under dagen.

– Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister, framhåller riksdagen i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Butikskedja delar ut 56 miljoner till anställda efter jättesuccén 

Ebba Busch: Vi står redo

Om förhandlingarna mellan de rödgröna partierna skulle kollapsa är högersidan redo att ta över ledartröjan, uppger KD-ledaren Ebba Busch.

– Det blågula laget har i fyra år visat att vi både kan enas och genomföra för Sverige nödvändiga reformer, politik och budget. Vi kan också konstatera att valresultatet gett Sverige en majoritet för en borgerlig ekonomisk politik framåt, det står vi redo att söka möjligheter kring framåt, skriver hon på X.

LÄS MER: Arbetslösheten minskar i Sverige – en grupp sticker ut 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen