Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Medelhavet – kan lyfta hela Europa

2026 04 10

Ett gasfynd har hittats utanför Egyptens kust.

Fyndet kan få stor betydelse för både regionen och hela Europa, rapporterar Euronews.

Potentiell livlina

Det italienska energibolaget Eni har tillsammans med egyptiska myndigheter hittat en betydande naturgasresurs vid Temsahfältet i östra Medelhavet.

Fyndet uppskattas preliminärt till flera biljarder kubikfot gas, tillsammans med stora mängder kondensat.

– Preliminära uppskattningar pekar på omkring 2 biljarder kubikfot gas vid Temsah-fältet utanför Egyptens Medelhavskust, uppger Eni i ett uttalande.

Fältet ligger cirka 70 kilometer utanför kusten och nära befintlig infrastruktur, vilket kan underlätta en snabbare utveckling och produktion.

– Upptäckten kan erbjuda Kairo och det bredare europeiska kontinenten en potentiell livlina i takt med att kriget med Iran får kostnaderna för energiimport att skjuta i höjden, uppger nyhetsbolaget.

Upptäckten i Medelhavet markerar därför inte bara ett lyft för Egypten – utan också en möjlighet att påverka energibalansen i ett större europeiskt perspektiv.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Kan minska energikrisen

Gaspriserna i Europa har stigit med hela 25 procent, rapporterade Bloomberg i mars.

Ett av skälen är att gaspriserna påverkas mycket starkt av kriget i Iran.

Tidpunkten för upptäckten beskrivs därför som särskilt viktig menar Euronews, eftersom Egypten samtidigt drabbats av störningar i gasleveranser från bland annat Qatar och Israel.

Det har lett till kraftigt ökade importkostnader och press på landets ekonomi.

Fyndet kan därför bidra till att lätta trycket på energisystemet – både i Egypten och potentiellt i Europa, där efterfrågan på gas är fortsatt hög.

Europa kan lyftas

I ett läge där energipriserna är pressade av konflikter och osäkerhet kan nya leveranser spela en viktig roll för att stabilisera marknaden.

En instabil europeisk gasmarknad påverkar även Sverige.

–  Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, framhöll Energimyndigheten nyligen i ett uttalande.

Anders Wallinder, som är chef vid avdelningen för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, har tidigare flaggat för samma sak.

Sverige har ett lågt behov av gas, men påverkas ändå av marknaden eftersom det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med flera andra europeiska länder. Gasbrist i Europa leder till högre elpriser i Sverige, enligt Wallinder.

LÄS MER: Europeiskt land lämnar Putins allians

Foto: P. Neznanov

Text: Redaktionen