Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


16 nov 26

Ras på 20 procent – politisk bomb närmar sig

2026 11 16

Svensk politik närmar sig ett scenario som inte har inträffat sedan 1958.

Det indikerar färska odds från spelbolaget Betsson.

Oddsen på ett extraval har sjunkit med hela 20 procent. Att ett extraval utlyses före årsskiftet spelas nu till 4,00.

– Förra veckan steg oddsen på extraval i takt med att det verkade som att de politiska låsningarna började lösas upp genom intensiva samtal och nya regeringsalternativ. Nu bedömer många spelare att risken för ett extraval har ökat, till följd av att det politiska läget åter blivit mer osäkert, säger Robin Olenius, PR-chef på Betsson.

Stor låsning kvarstår

Oddsförändringen inträffar efter att Elisabeth Thand Ringqvist (C) meddelat att Centerpartiet går vidare med Magdalena Anderssons (S) regeringsalternativ.

Flera låsningar kvarstår dock på vänstersidan. Det handlar framför allt om Vänsterpartiets krav på ministerposter, som Centern bestämt säger nej till.

Than Ringqvist utesluter inte att processen kan sluta i ett extraval.

– Är det så att vi är inne på en fjärde omröstning och Vänsterpartiet fortfarande vill sitta i en regering, då finns det två alternativ: antingen en röst på Kristersson eller extraval, säger C-ledaren till TV4.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar understryker att kravet på ministerposter ligger fast.

– Vår inställning är mycket logisk, för alla röster ska räknas likadant. Det kan inte vara en orimlig hållning, säger hon till SVT.

Läs också: Varnar för avhopp inom partiet

”Stärkt sin position”

Samtidigt ökar sannolikheten för att Magdalena Andersson väljs till Sveriges nästa statsminister. Oddset för att S-ledaren väljs ligger nu på 1,60, jämfört med 2,10 för Ulf Kristersson (M).

– Kampen om statsministerposten är fortsatt jämn enligt oddsen, men Magdalena Andersson har stärkt sin position de senaste dagarna, skriver Betsson.

Andra läser: Bostadsbidraget kan sänkas för många hushåll

Foto: Moderaterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 nov 26

Skatteverket går ut med uppmaning till 800 000 svenskar

2026 11 15

Skatteverket vänder sig till omkring 800 000 svenskar som använder avdrag till deklarationen.

En ny rapport visar att majoriteten av de granskade reseavdragen får anmärkning.

Felen har lett till miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter – och nu går myndigheten ut med en viktig uppmaning inför nästa deklaration.

Sju av tio får anmärkning

Det är Riksrevisionen som har granskat hur reseavdraget används. Resultatet visar att omkring sju av tio avdrag i slumpmässiga kontroller antingen ändras eller avslås helt.

– Felaktiga och ofullständiga uppgifter från deklaranterna är ett centralt problem vid Skatteverkets hantering av avdrag, uppger Riksrevisionen.

Det handlar bland annat om personer som inte kan styrka sina resekostnader eller som gör avdrag för bilresor trots att de inte uppfyller kravet på tidsvinst.

Andra vanliga misstag är att räkna fel på antalet dagar man rest till jobbet eller hur lång sträckan mellan bostaden och arbetsplatsen faktiskt är.

Felen får stora ekonomiska konsekvenser.

Enligt regeringens budgetproposition för 2027 har felaktiga reseavdrag lett till ett genomsnittligt skattefel på 2,3 miljarder kronor om året under perioden 2021–2024.

Läs mer: Varnar för avhopp inom partiet

Ny gräns införs 2027

Nu blir det extra viktigt att kontrollera uppgifterna inför deklarationen 2027.

– Riksdagen har beslutat att höja beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet från 11 000 kronor till 15 000 kronor från och med inkomstår 2026 (deklarationen 2027), meddelar Skatteverket.

Det innebär att du bara får göra avdrag för den del av dina godkända resekostnader som överstiger 15 000 kronor.

För den som använder egen bil till jobbet ligger schablonbeloppet kvar på 25 kronor per mil. För förmånsbil gäller normalt 12 kronor per mil, medan beloppet för en helt eldriven förmånsbil är 9,50 kronor per mil.

Detta behöver kontrolleras

Den som vill göra reseavdrag behöver först säkerställa att alla villkor är uppfyllda.

För bilresor ska avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen som huvudregel vara minst fem kilometer. Dessutom måste bilresan spara minst två timmar per dag jämfört med kollektivtrafiken.

Det är också viktigt att räkna rätt på antalet resdagar. Dagar då du arbetat hemifrån, varit sjuk eller haft semester får inte räknas med.

Skatteverket utgår dessutom från den kortaste möjliga körsträckan mellan bostaden och arbetsplatsen.

Om myndigheten begär det måste du kunna styrka dina uppgifter med underlag. Det kan exempelvis vara besiktningsprotokoll eller serviceprotokoll som visar hur mycket bilen har körts.

Därför är det viktigt att kontrollera både resorna och beloppen noggrant innan nästa deklaration lämnas in.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Foto: Magnus D Skatteverket

CC BY 2.0

Text: Redaktionen