Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


7 januari 2026

Trumps stora löfte – till hela Nato

2026 01 07

Trump ger ett besked till alla Natos medlemsländer.

USA:s president Donald Trump är rasande på Nato.

Trots det ger han ett stort löfte om försvarsalliansen och USA:s deltagande i den.

”Jag tivlvar på det”

I ett inlägg på Truth Social går Donald Trump till angrepp mot Nato och ”alla dessa stora Nato-fans”, som han själv uttrycker det.

Den amerikanska presidenten säger sig tvivla på att andra Natoländer skulle ställa upp på USA om de behövde hjälp.

– RYSSLAND OCH KINA HAR NOLL RÄDSLA FÖR NATO UTAN USA, OCH JAG TVIVLAR PÅ ATT NATO SKULLE FINNAS DÄR FÖR OSS OM VI VERKLIGEN BEHÖVDE DEM, dundrar Trump i inlägget.

– ALLA HAR TUR ATT JAG BYGGDE UPP VÅR MILITÄR UNDER MIN FÖRSTA MANDATPERIOD OCH FORTSÄTTER ATT GÖRA DET, tillägger presidenten.

Men trots det ger Trump ett löfte som nog får många Natoledare att dra en lättnadens suck.

LÄS OCKSÅ: Skräckbesked för Maduro - har hamnat i "helvetet på jorden"

Trumps löfte till Nato

Trump lovar att USA kommer att ställa upp på sina Natoallierade även i framtiden.

– Vi kommer alltid att finnas där för NATO, även om de inte kommer att finnas där för oss, meddelar Donald Trump.

Det är ett viktigt löfte från den amerikanska presidenten, som flera gånger har antytt att han kan tänka sig att lämna försvarsalliansen.

Löftet kommer dock mitt i ett vredesutbrott mot Nato.

I inlägget riktar Trump hårda ord mot sina Natoallierade. Han påminner bland annat om att många länder inte levde upp till Natos krav om försvarssatsningar, förrän han klev in och satte press på dem.

– USA betalade för dem, dumdristigt nog! Jag fick dem på ett respektfullt sätt till 5 procent av BNP, och nu betalar de omedelbart. Alla sade att det inte gick, men det gjorde det, för framför allt är de alla mina vänner, skriver Donald Trump.

Angriper Norge

I inlägget går Donald Trump också till angrepp mot Norge.

Presidenten anser att han borde ha fått Nobels fredspris, men att Norge nekade honom det.

– Kom också ihåg att jag på egen hand AVSLUTADE ÅTTA KRIG, och Norge, som är NATO-medlem, valde dumdristigt att inte ge mig Nobels fredspris. Men det spelar ingen roll! Det som spelar roll är att jag räddade miljontals liv, hävdar Donald Trump.

Samtidigt påstår han också att Ryssland skulle ha hela Ukraina nu om det inte vore för hans engagemang i frågan.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

Foto: White House official photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Hundratals ryska byar ”försvunna”

2026 01 06

Över 200 ryska byar är borta.

Under 2025 har minst 266 ryska byar och små samhällen officiellt avregistrerats eller lagts ner.

Ukrainsk underrättelsetjänst menar att det visar på en accelererande landsbygdsnedgång i Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Massiv avfolkningsvåg

Under det senaste året har landsbygden i Ryssland drabbats av en allvarlig demografisk kris, enligt en rapport från Ukrainas utrikes underrättelsetjänst.

Minst 266 bosättningar har officiellt avskaffats, och de flesta av dessa var redan helt utan invånare när beslutet togs.

De största antalen ”försvunna” byar har registrerats i Kostroma och Novgorod regionerna, som tillsammans står för ungefär tre fjärdedelar av alla avregistrerade samhällen.

Detta följt av Perm Krai där myndigheterna också aktivt flyttar invånare från avlägsna platser till större samhällen.

– Befolkningen i de ryska regionerna fortsätter att krympa, och områdena där byarna avskaffats används nu för ekonomiska ändamål, uppger ukrainsk underrättelsetjänst.

LÄS MER: Ukraina har lyckats med unik bedrift – ”Är som en fantasi”

Byar slås ihop

Rapporten från underrättelsetjänsten understryker att detta inte handlar om någon aktiv utvecklingsstrategi, utan om att juridiskt formalisera en redan pågående nedgång i befolkning och samhällsstruktur på landsbygden.

– Utanför de stora stadsområdena visar Ryssland upp ett systematiskt samhällsförfall, med avfolkning, byars försvinnande och utvecklingsklyftor som fortsätter att växa, medan högljudda program förblir pappersdekorationer mot en verklighet som snabbt töms, säger underrättelsetjänsten.

Att byar slås ihop eller avregistreras beror ofta på att hälften tomma samhällen saknar tillgång till vård, utbildning och jobb, vilket gör livet där ohållbart och driver människor mot städerna eller bort från landet helt.

Befolkning väntas krympa

Detta sker samtidigt som Kreml officiellt talar om initiativ för att återuppväcka landsbygdsområden.

Detta gör dem genom planer som den så kallade General Settlement Scheme, vilket enligt underrättelsetjänstens bedömning snarare reflekterar en djup demografisk kris än verkliga framsteg.

Rapporten pekar också på att Rysslands befolkning väntas krympa kraftigt de kommande decennierna, delvis till följd av stora förluster och demografiska förändringar kopplade till kriget i Ukraina.

LÄS MER: Ryska militärbloggare avundsjuka – ”J-vla idioter”

Foto:

Text: Redaktionen