Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


6 okt 2026

2 000 måste anställas akut – lönen 40 000 i månaden

2026 10 06

Personalbristen har blivit akut.

Tusentals plåtslagare måste anställas.

Helst så fort som möjligt, men åtminstone inom de närmaste tre åren. Hela 2 000 nya tjänster kommer att behövas för att täcka behovet som har uppstått, rapporterar Aftonbladet.

– Jag tror att det är en ganska osynlig yrkesgrupp. Få har nära kontakt med stadens tak, säger den tidigare plåtslagaren Mathilda Klinger Danielsson, som nu är ombudsman på fackförbundet Byggnads, till tidningen.

Chefen: Ge mig tio idag

Det är inte första gången det larmas om den akuta bristen på plåtslagare. Redan i februari efterlyste branschen 2 000 nya plåtslagare kommande tre åren. Men under den perioden det är bara 1 000 som väntas utbildas till yrket.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge, säger Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, till tidningen Mitt i.

Konsekvenser

Att det råder brist på plåtslagare får stora konsekvenser, menar politikerna. I Stockholm har Liberalerna gått fram med förslaget om ett ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på gymnasiet.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, sade det tidigare oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L) till Mitt i vid tillfället.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Snart 50 000 i lön

Snittlönen för en plåtslagare är idag knappt 40 000 kronor i månaden, enligt statistik som Jobbland tagit fram.

Den kan dock komma att öka kraftigt.

– Om några år så är han och snuddar runt 50 000, säger en personalchef Aftonbladet talat med.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


06 okt 26 länka till https://www.flickr.com/photos/miljopartiet/55150053322/in/album-72177720323042236

Nytt krav på rödgrön regering – MP säger blankt nej

2026 10 06

På fredag ska samtliga rödgröna partier träffas för en “gemensam lägesgenomgång” av vilka samhällsutmaningar Sveriges nästa regering behöver hantera.

C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist står bakom initiativet.

Utöver företrädare för S, V, MP och C kommer representanter för näringslivet, fackförbund och andra samhällsviktiga aktörer att delta.

Nu presenterar flera runga företrädare för näringslivet en gemensam lägesbild inför fredagens samtal.  

I en debattartikel i SvD lyfter de fram sex punkter som de anser är avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling.

Företagsprofilerna slår bland annat ett slag för en fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

– Den långsiktiga energiförsörjningen måste tydligt hålla fast vid att Sverige avser att bygga ny kärnkraft, skriver de.

MP säger blankt nej

Kravet på ny kärnkraft står i direkt konflikt med Miljöpartiets linje. MP säger blankt nej till att bygga ny kärnkraft.

– Ny kärnkraft innebär stora kostnader, långa byggtider och omfattande ekonomiska risker för skattebetalarna. Det bromsar också klimatomställningen. Dyra subventioner av kärnkraft som tar lång tid att bygga tränger ut investeringar i förnybart, vilket gör att mer koldioxid hinner släppas ut till atmosfären, framhåller partiet på sin hemsida.

Vidare skriver MP att ny kärnkraft innebär ”stora risker kopplade till kärnkraftens radioaktiva avfall, uranutvinningen och det säkerhetspolitiska läget”.

Läs också: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Nya ansökningar

Ett av Tidöpartiernas stora projekt har varit utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige. M, KD, L och SD har genomfört flera åtgärder för att underlätta etableringen av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. 

Det handlar bland annat om en ny finansieringsmodell där staten täcker en stor del av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt efter att reaktorerna har tagits i drift. Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Under mandatperioden har regeringen mottagit fem ansökningar om etablering av ny kärnkraft. Här är hela listan:

Inkomna ansökningar Ansökan inkom Status
Barsebäck, 
Kävlinge kommun
2026-06-16 Under beredning hos Regeringskansliet.
Målma, 
Valdemarsviks kommun
2026-03-23 Länsstyrelsen i Östergötlands län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Norrsundet, 
Gävle Kommun
2026-05-18 Länsstyrelsen i Gävleborgs län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Studsvik, 
Nyköpings kommun
2026-05-25 Länsstyrelsen i Södermanlands län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Untra, Tierps kommun 2026-08-26 Länsstyrelsen i Uppsala län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.

Källa: Regeringskansliet 

Läs också: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen 

Foto:

Text: Redaktionen