Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Finsk flygtrafik stoppas – jaktplan har skickats upp

2026 07 04

Flygtrafiken har tillfälligt stoppats i Finland.

Observationer av jaktplan har gjorts under hela morgonen, rapporterar Yle.

Restriktioner i Finska viken

Den finska försvarsmakten meddelar under lördagsmorgonen att flyg- och sjötrafiken begränsas.

Restriktionsområdet för luftfart infördes tidigt på lördagsmorgonen strax efter klockan fem, och begränsningar av havsområdena infördes direkt efteråt.

– Försvarsmakten har tagit i bruk tillfälliga restriktionsområden för luftfart och sjötrafik i den östra Finska viken under lördagsmorgonen. Kontrollera alltid aktuella restriktionsområden innan du ger dig ut på resa, skriver försvarsmakten i ett inlägg på X.

Enligt myndigheten gäller restriktionerna havsområdet utanför Kotka och Fredrikshamn i sydöstra Finland.

Jaktplan har skickats upp

– I Kotka har man gjort observationer av jaktplan under hela lördagsmorgonen. Försvarsmakten uppger att förstärkt flygövervakning pågår i området, skriver Yle.

Maija Tuunila, som rapporterar på plats för Yle, säger att man i Kotkaområdet har hört omkring tio överflygningar på bara en halvtimme.

Molnen gör att flygplanen inte går att se, men ljudet av dem hörs tydligt.

I ett uttalande uppges det att åtgärden är förebyggande.

– Från Försvarsmaktens kommunikation uppges att begränsningen är kopplad till Ukrainas försvarskamp mot Ryssland, men mer detaljer har inte offentliggjorts. Orsaken till begränsningen är Ukrainas drönarattacker, uppger Yle.

Samtidigt betonas att inga drönare har observerats på finskt territorium vid tidpunkten för beslutet.

Kopplas till drönarattacker

Åtgärden kopplas till den ökade aktiviteten i regionen där Ukraina genomför attacker mot mål i Ryssland.

Enligt rapporter från bland annat The Kyiv Independent ska en oljeterminal i Sankt Petersburg ha träffats i en ukrainsk attack under morgonen, vilket också uppges ha orsakat kraftig rökutveckling i området.

Guvernören i Leningradregionen Aleksandr Drozdenko uppger i meddelandetjänsten Telegram att Ryssland har skjutit ner 67 drönare, och att delar av dem har fallit ned i området kring hamnen Vysotsk, det vill säga Uuraas hamn.

Även Moskva och Belgorod-regionen har attackerats under morgonen.

Det är inte första gången som flyg- och sjötrafiken påverkas i området kring östra Finska viken.

Redan tidigare i veckan infördes liknande restriktioner, då som en förebyggande åtgärd ifall drönare skulle avvika in över finskt territorium.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Dubbelattack mot Ryssland – Moskva brinner

2026 07 04

Storskaliga attacker har utförts i två ryska regioner.

Moskva uppges ha varit måltavla för en drönarattack i flera vågor, rapporterar Kyiv Post.

Storskalig drönarattack

Ryssland har under natten utsatts för attacker på flera håll, där både huvudstaden Moskva och staden Belgorod rapporteras ha träffats i separata angrepp.

Händelserna beskrivs av lokala myndigheter som omfattande.

Moskva uppges ha varit måltavla för en större drönarattack under de tidiga morgontimmarna.

Enligt Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin ska ryska luftförsvar ha skjutit ned drönare som var på väg mot staden.

– Det ryska luftförsvaret har stoppat 16 drönare som flög mot huvudstaden, skriver Sobjanin i ett inlägg på Telegram.

Samtidigt ges inga detaljer om eventuella skador eller skadade personer.

Myndigheterna bekräftade endast att räddningstjänst arbetade vid platser där vrakdelar fallit ned.

Attacken beskrivs som en del av återkommande drönarincidenter djupt inne i ryskt territorium, där Ukraina enligt tidigare uppgifter riktat in sig på bland annat energi- och industrimål.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm

El och vatten slås ut

Belgorodregionen rapporteras samtidigt ha träffats av en separat attack under natten, enligt rapporter från Kyiv Independent.

Enligt lokala myndigheter och regionens tillförordnade guvernör Alexander Shuvaev genomfördes “massiva angrepp” mot staden och dess omgivningar.

Shuvaev uppger att infrastrukturen har skadats allvarligt.

– I Belgorod har infrastruktur skadats, vilket har lett till störningar i el- och vattenförsörjningen, uppger han.

Flera anläggningar ska ha även fattat eld efter attacken.

Vittnesuppgifter pekar mot att en värmekraftsanläggning kan ha träffats.

Enligt de första uppgifterna finns inga rapporterade dödsfall.

Två fronter samtidigt

De två attackerna inträffar inom samma tidsfönster och pekar på en samtidig belastning mot olika delar av Ryssland.

Samtidigt fortsätter Ukraina att enligt tidigare uppgifter rikta attacker mot ryska energi- och logistikmål, något som enligt flera bedömare syftar till att föra kriget djupare in på ryskt territorium.

Hur omfattande skadorna faktiskt är i båda fallen är ännu oklart, och uppgifterna har inte kunnat verifieras oberoende.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen