Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


28 maj 26

2,6 miljoner svenskar får pengar på kontot

2026 05 29

Under sommaren kommer 2,6 miljoner svenskar att få ett tillskott i kassan.

Det meddelar Folksam på torsdagen.

Försäkringsbolaget kommer att dela ut 495 miljoner kronor till drygt 2,6 miljoner kunder i form av återbäring. 

– Återbäringen baseras på den inbetalda premien under föregående år och storleken på återbäringen beror bland annat på Folksams överskott, framhåller bolaget i ett uttalande.

2,6 miljoner svenskar

De 2,6 miljoner kunder som kommer att kunna ta del av pengarna har någon av följande försäkringar hos Folksam:

- Fordonsförsäkring

- Boendeförsäkring

- Barnförsäkring

- Olycksfallsförsäkring

- Djurförsäkring

- Någon form av tilläggsförsäkring

”Känns väldigt bra”

Jens Wikström, chef Affärsområde Sak på Folksam, är mycket nöjd med årets utbetalning.

– Folksam är ett kundägt bolag och att vi nu kan ge drygt 2,6 miljoner kunder en återbäring på nästan 495 miljoner kronor att dela på känns väldigt bra och är ett bevis på Folksams starka finansiella ställning, säger han.

Maj och juni

Utbetalningarna kommer att inledas under maj månad. Redan då kan kunder med autogiro förvänta sig pengar. Övriga får återbäringen från och med juni.

Hur mycket det handlar om beror på den inbetalda premien samt Folksams överskott under 2025.

I april skickade Folksam ut återbäringsbesked till kunder med 100 kronor eller mer i intjänad återbäring. De som har ett lägre belopp än så får sin återbäring nästa år.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

FAKTA: Folksam

- Folksam är ett kundägt företag och erbjuder försäkringar och pensionssparande.

- Nästan varannan svensk är försäkrad hos Folksam, vilket gör bolaget till en av Sveriges största kapitalförvaltare.

LÄS OCKSÅ:

Glädjebesked för Sverige – behöver anställa fler 

Rekyl för svenska kronan – storbanken övertygad

Foto: A. Poacquadio

Text. Redaktionen


29 maj 26 länka wikipedia

Carl Bildt stoppad på Arlanda

2026 05 29

Polisen har genomfört en omfattande insats på Sveriges största flygplats Arlanda.

Fokus har riktats mot att beslagtaga brottsvinster.

Föremål till ett värde av miljontals kronor har konfiskerats – bland annat har polisen beslagtagit lyxvaror från en ung person som rest från Dubai till Sverige.

Personen hade på sig flera föremål som tillsammans uppskattas vara värda cirka 1,7 miljoner kronor. Eftersom hen saknade deklarerad inkomst eller annat underlag som förklarar hur tillgångarna kunnat finansieras antar polisen att det är mer sannolikt att värdesakerna kommer från kriminell verksamhet än laglig inkomst.

– När vi möter en väldigt ung person som saknar tydliga lagliga inkomster men samtidigt bär värdesaker för miljonbelopp väcker det frågor om var tillgångarna kommer ifrån, säger polisens insatsledare Liam Schoug.

– Det behöver inte automatiskt betyda att personen begått brott, men vi har ett ansvar att utreda om egendomen kan kopplas till kriminell verksamhet.

Carl Bildt stoppad

En annan som stoppats är Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt, rapporterar Expressen.

Han hade dock inget att dölja.

– Vad är det här för jävla jippo? Jag har bråttom, sade Bildt när han fastnade i kontrollen på terminal 5, uppger tidningen.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

Ny lagstiftning

Utöver polisen deltog Tullverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Kronofogden i insatsen.

Lagen om självständigt förverkande trädde i kraft i november 2024 och har gett polisen befogenhet att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott.

Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

– Med lagen om självständigt förverkande kan vi agera tidigare än förr. Om någon inte på ett rimligt sätt kan förklara hur dyra klockor, smycken eller kontanter finansierats kan egendomen tas i beslag medan saken utreds. Därefter är det domstolen som avgör om tillgångarna ska förverkas till staten, säger insatsledare Liam Schoug.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Foto: Joakim Berndes resp Swedavia pressbild

Text. Redaktionen