Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: USA hotar två Natoländer

2025 09 16

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

Nu ökar USA trycket på Ungern och Slovakien – de länder i försvarsalliansen som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland.

"Kommer få konsekvenser" 

Den republikanske senatorn Lindsey Graham hotar de centraleuropeiska länderna med ”konsekvenser” om de inte slutar att köpa rysk olja.

– Presidenten har helt rätt när han kräver att Europa ska sluta köpa rysk olja. När det gäller importen av rysk olja ligger ansvaret i praktiken nu hos Ungern och Slovakien, skriver Graham på X.

– Jag hoppas och förväntar mig att de snart kommer att gå med på vårt krav och hjälpa oss att få ett slut på detta blodbad. Om de inte gör det kommer det få konsekvenser, fortsätter senatorn, som är en nära allierad till president Trump. 

Graham specificerar inte vilka ”konsekvenser” länderna kan vänta sig.

Starka band till Ryssland

Trots den ryska invasionen av Ukraina har Ungern och Slovakien bibehållit sin starka relation med Ryssland. 

Länderna, som styrs av Kremvänliga regeringar, har upprepade gånger kritiserat och motsatt sig västvärldens sanktioner mot Ryssland.

Slovakien och Ungern är dessutom fortfarande starkt beroende av rysk olja och har nära samarbete med Ryssland i flera energifrågor.

Länderna är de enda inom EU som fortfarande importerar rysk olja via den stora oljeledningen Druzhba.

EU har förbjudit import av rysk olja. Men leveranser via Druzhba är undantagna från förbudet, vilket både Ungern och Slovakien utnyttjar.  

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”Massivt” besked om Ryssland

Foto: 

Text: Redaktionen


Lågprisjätte utklassar konkurrenter – ”26 procent billigare”

2025 09 16

Lågpriskedjan Lidl utklassar konkurrenterna i en ny prisundersökning.

En prisjämförelse av ekologiska livsmedel från Matpriskollen visar att Lidl är det billigaste alternativet. Kedjans matkasse är 26 procent billigare än Coop, som har den dyraste matkassen.

Lidls matkasse kostar 1 065 kronor jämfört med 1 346 kronor hos konkurrenten.

– Vi vill göra det möjligt för fler att göra hållbara val, därför är det väldigt roligt att se att vår kasse var undersökningens mest prisvärda, säger Anneli Bylund, hållbarhetschef på Lidl Sverige.

Vanliga produkter 

I den undersökta matkassen ingick flera varor, bland annat:

- Spannmål

- Frukt och grönt

- Mejeriprodukter

- Pasta och ris

LÄS MER: Lidl går ut med viktigt meddelande till kunder

Många vill ha ekologiskt

Matpriskollens undersökning visar också att många kunder vill handla ekologiskt. Hela 25 procent uppger att de vill handla ekologiska matvaror. 

Samtidigt svarar 70 procent av kunderna att det är för dyrt att handla ekologiskt.

– EKO-Havregrynen kan vara 44 procent dyrare och mellan kedjorna skiljer det över 20 procent på EKO-kassen.  Det avslöjar att konsumenter kan spara betydande belopp genom att vara multilojal, men också att kedjorna måste minska gapet mellan eko och ej eko-produkter, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar till undersökningen. 

”Betydande roll”

Lidls hållbarhetschef Anneli Bylund hoppas att kedjan kan sälja mer ekologiskt framöver.

– Ekologiska varor spelar en betydande roll för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion och vi strävar efter att öka den ekologiska försäljningen, säger hon.

LÄS MER: City Gross och Stora Coop sågas | Ekonomibladet

Foto: Lidl pressbild

Text: Redaktionen