Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


1 okt 26

Polismeddelande till svenska bilister – gäller idag och imorgon

2026 10 01

Polisen går ut med en uppmaning till bilister.

Svenska bilister uppmanas att vara extra uppmärksamma på vägarna i dag och i morgon.

Detta när flera stora militär- och polisövningar påverkar trafiken på olika håll i landet.

Militärfordon på vägarna

I delar av Västerbotten pågår just nu en omfattande övning där Polismyndigheten och Försvarsmakten samarbetar.

Övningen genomförs i Lycksele och Vindelns kommuner och pågår fram tills imorgon fredag. Det innebär att bilister kan möta fler militärfordon och poliser än vanligt på vägarna. På vissa platser kan det även förekomma avspärrningar och tillfälliga trafikdirigeringar.

– Även helikopter och drönare kommer att användas i övningen. Det kan också förekomma höga ljud och smällar, uppger Polisen.

Polisens uppmaning till bilister är tydlig.

– Respektera eventuella avspärrningar och håll avstånd till övningsområdet, skriver Polisen.

Läs också: UPPGIFTER: USA och Ryssland nära överenskommelse

Öresundsbron stängs

Även i södra Sverige påverkas trafiken av en större övning.

Under torsdagskvällen stängs Öresundsbron helt för biltrafik mellan klockan 19.45 och 23.15.

Dansk och svensk blåljuspersonal samt flera myndigheter ska då genomföra en stor gemensam övning för att träna samarbetet mellan länderna.

– Det är en speciell plats där det behöver övas, säger Jopas Wulff, chef över trafikcentret på Öresundsbron, till SVT.

Även tågtrafiken påverkas under tiden och kommer att gå med reducerad trafik.

Även i Norrköping och Söderköping pågick en större militärövning under gårdagen. Där fanns många militärfordon ute på vägarna när Hemvärnet genomförde en övning i området.

Polisen varnar för bilder

Den som hamnar bakom en militärkolonn behöver vara extra uppmärksam.

Enligt trafikreglerna får en trafikant inte bryta eller på annat sätt hindra en militärkolonn. Det innebär däremot inte att all omkörning är förbjuden.

Försvarsmakten uppger att det går att köra om en militärkolonn eller köra in mellan militära fordon, men bara om det kan göras utan att påverka kolonnens hastighet eller avståndet mellan fordonen.

Militära fordon kan dessutom vara betydligt större och tyngre än vanliga personbilar. Därför uppmanas trafikanter att hålla extra avstånd och följa de anvisningar som ges på plats. Den som bryter mot reglerna kan i normalfallet få  böter.

Det är inte bara själva trafiken som berörs. Polisen uppmanar även allmänheten att vara försiktig med att fotografera och publicera bilder på militära fordon och utrustning på sociala medier.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

Foto: Liza Simonsson Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


01 okt 26

Trippelsmocka på väg – bara en sak kan rädda hushållen

2026 10 02

Trippla ekonomiska smällar väntar hushållen.

Det framhåller Länsförsäkringars chefsekonomen Alexandra Stråberg.

För det första pekar hon på risken för kraftigt stigande bränslepriser. Regeringens tillfälliga skattesänkningar på bränsle löper ut, samtidigt som kriget i Mellanöstern fortsätter att påverka de globala energimarknaderna.

– Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Stråberg till TV4.

Andra smällen

För det andra pekar Stråberg på att räntorna väntas stiga under hösten och vintern.

Riksbanken räknar med att styrräntan kan börja höjas under året.  

–  Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer direktionen att höjningarna av räntan inleds i år, framhöll centralbanken i sitt senaste penningpolitiska beslut från september.

Tredje smällen

För det tredje pekar Stråberg på att elpriserna väntas bli ovanligt höga under hösten och vintern.

Enligt en prognos från elbolaget Bixia beräknas elpriserna i genomsnitt bli mer än dubbelt så höga under hösten jämfört med 2025.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre under motsvarande period i fjol.

Läs mer: Coop stänger butiker

Här är hushållens räddningsplanka

Elpriserna påverkas både av ett osäkert omvärldsläge och ett elsystem som i hög utsträckning är beroende av väderförhållanden.  

Alexandra Stråberg konstaterar att prisökningar på både olja och gas också pressar upp efterfrågan på el.  

Enligt chefsekonomen finns det dock en faktor som kan dämpa prischocken.    

– Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger hon till TV4.

Läs också: Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge 

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen