Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Orbáns livlina står i lågor – massiv attack

2026 02 23

Det kommer larm om explosioner i flera ryska regioner.

Ukraina har genomfört ett massivt missil-och drönaranfall mot Ryssland.

Infrastruktur har skadats i bland annat gränsregionen Belgorod – samtidigt som uppgifter om explosioner kommer från Saratov och Tatarstan.

Ukraina ska ha skickat iväg hundratals drönare mot ryska städer – filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar stora bränder efter attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Stor attack

Gränsregionen Belgorod ska ha träffats av ukrainska missiler.

Tjänstemän uppger att den omfattande attacken orsakade betydande skador på lokal infrastruktur.

Belgorods guvernör Vjatjeslav Gladkov meddelar att staden har drabbats av avbrott i el-, vatten- och värmeförsörjningen efter skador på energianläggningar.

Orbans livlina i lågor

Oljepumpstationen Kalejkino i den ryska delrepubliken Tatarstan har också träffats – men det är oklart om det är av drönare eller missiler.

Cisternerna vid pumpstationen lagrar och balanserar oljeflöden innan de pumpas vidare genom pipelinen Druzhba, som försörjer raffinaderier i länder som Ungern och Slovakien.

För Ungerns Viktor Orban är tillförseln av rysk olja via Druzhba-pipelinen mycket viktig – men problem kan nu uppstå i och med den ukrainska attacken.

Ungern får stora delar av sin olja från just Druzhba – som i sin tur får olja från bland annat Kalejkino.

Ukraina skickade hundratals drönare mot Ryssland – utöver Tatarstan och Belgorod även mot bland annat Saratov och Engels.

Läs mer: ”Borde skämmas” – USA rasar mot Danmark

Trappar upp kampanjen

Ryssland trappar samtidigt upp en sabotagekampanj med syfte att försämra ukrainarnas förtroende för sin säkerhet och destabilisera det ukrainska samhället.

– Lvivs borgmästare Andrij Sadovyj uppgav den 22 februari att Ryssland vill destabilisera situationen i Ukraina, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Borgmästaren noterade att Ryssland medvetet valde att utföra attacken i staden Lviv eftersom många turister och militär personal befann sig i staden vid tidpunkten för attacken.

Har varnat

ISW fortsätter.

– Ukrainas säkerhetstjänst SBU varnade vid tillfället för att Ryssland har för avsikt att använda dessa uppmärksammade lönnmord för att sprida panik och destabilisera den sociopolitiska situationen i Ukraina.

Läs mer: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Sociala medier

Text: Redaktionen

23feb26

VÄNDNINGEN: ”Ukraina är på väg att vinna kriget”

2026 02 23

En tung aktör menar att Ukraina vinner kriget.

Putin och Ryssland går mot fiasko i kriget mot Ukraina.

Som det ser ut nu kommer Ukraina att vinna, menar Finlands president Alexander Stubb.

”Kolossalt misstag av Putin”

Alexander Stubb är optimistisk till Ukrainas möjligheter att vinna kriget, och han anser att rapportering kring detta behöver bli mer positiv.

– De ryska förlustsiffrorna är inte hållbara för Ryssland. På deras värsta dagar dör en ukrainsk soldat för 25 ryssar. Faktum är att Ukraina vinner kriget, säger Stubb till Politiken.

Vladimir Putin gjorde en enorm felbedömning när han startade det här kriget, enligt Finlands president.

– Strategiskt sett har det varit ett kolossalt misstag av Vladimir Putin, vilket varken han eller ryssarna kommer att erkänna av förståeliga skäl, säger Alexander Stubb till tidningen.

Långt ifrån sina mål

Putin är också långt ifrån att uppfylla sina strategiska mål, menar Finlands president.

Han har inte lyckats göra Ukraina ryskt, istället har kriget bland annat lett till att Europa rustar upp rejält.

Det ser inte heller ut som att Ryssland har det lätt på slagfältet, särskilt inte med tanke på den senaste tidens rapporter om 20 000 döda ryska soldater i december, och 30 000 i januari.

– Jämför det med Afghanistan, där Sovjetunionen var i tio år och förlorade 18 000 soldater, säger han.

Han menar därför att västvärldens grundläggande berättelse om kriget i Ukraina är fel. Det borde framgå tydligare av rapporteringen att Putin är på väg att förlora kriget.

LÄS OCKSÅ: "Borde skämmas" - USA rasar mot Danmark

Har inte råd att avsluta kriget

Samtidigt varnar Alexander Stubb för att Putin kanske inte har rådet att avsluta kriget i Ukraina.

Rysslands ekonomi är i botten, och om kriget avslutas kan kaos och social oro vänta.

– De har ett stort budgetunderskott, deras tillväxt är noll, deras inflation är tvåsiffrig och deras ränta är 16 procent. Så Putin kan inte avsluta detta krig, säger Alexander Stubb till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk region i lågor - attackerats i 24 timmar

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen