Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk överenskommelse i Italien – tar efter Sverige

2025 11 16

Italien är på väg att införa en ny lag och på så sätt gå i Sveriges fotspår.

Efter att Italien gick till val 2022 blev Giorgia Meloni landets första kvinnliga premiärminister.

Giorgia Meloni, som är partiledare för högerpartiet Italiens bröder, går nu samman i en historisk överenskommelse med landets socialdemokratiska oppositionsparti, rapporterar Euronews.

Nytt lagförslag presenteras

Det nya lagförslaget är en samtyckeslag, likt den som Sverige införde 2018.

– Det här är ett viktigt steg framåt för den italienska brottsbalken, säger det socialdemokratiska partiets Michela Di Biase, rapporterar Euronews.

– Den här nya lagen representerar en stor kulturell förändring, eftersom vi alltför ofta har sett hur kvinnor tvingas rättfärdiga sig själva även när de utsätts för våld. Sex utan samtycke är våldtäkt.

I förslaget framgår att den som begår sexuella handlingar utan den andra personens fria samtycke kan dömas till uppemot tolv års fängelse.

LÄS OCKSÅ: Macron överraskar - stort lyft för Ukraina väntar

Den svenska samtyckeslagen

I Sverige infördes lagen om samtycke den 1 juli 2018.

– Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge, uppgav riksdagen i ett uttalande när beslutet hade fattats.

I samband med den nya lagen infördes också ett nytt brott i Sverige.

– Det infördes också ett nytt brott, oaktsam våldtäkt, som innebär att det ställs höga krav på att gärningspersonen försäkrat sig om att offret samtyckt och att offret inte befunnit sig i en särskilt utsatt situation, uppger Jämställdhetsmyndigheten.

Ibland svårt att följa

Ibland har samtyckeslagen varit svårtolkad för rättsväsendet, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

– Vår studie tydliggör också att våldtäkt, och då särskilt våldtäkt utan våld, är ett brott som inrymmer särskilda utmaningar för rättsväsendet. Så långt vi kan se efter vår genomgång, handskas dock rättsväsendet överlag bra med dessa svårigheter och tillämpar reglerna i enlighet med lagstiftarens intentioner, säger Stina Holmberg på Brå, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Putinallierad halverar sitt stöd - tung smäll för Ryssland

Foto: Michele Bitetto

Text: Redaktionen

JUST NU: 39 ryska soldater eliminerade i specialoperation

2025 11 16

Ukrainska styrkor har genomfört en försvarsoperation.

Det var igår som den framgångsrika operationen ska ha ägt rum.

– Ukrainska styrkor besegrar ryska soldater i högprecisionsoperation i Pokrovsk, uppger RBC-Ukraine, med hänvisning till ett uttalande av Ukrainas militära ledning.

Generalstaben uttalar sig

Den ukrainska militärens generalstab påstår att de ryska soldaterna desperat försöker tränga sig igenom försvarslinjerna, i förhoppningen att kunna rapportera några framgångar på slagfältet.

Men enligt Ukrainas militär står försvaret starkt.

– Försvarsstyrkorna fortsätter den defensiva operationen och genomför sök- och anfallsoperationer. Igår genomfördes en jakt och eliminering av fienden i området runt Pokrovsk, som en del av våra truppers insatser i riktning mot staden, uppger generalstaben i ett uttalande.

– Under striderna dödades 39 ryska ockupanter. Inkräktarna förlorade också vapen och militär utrustning.

”Ett steg mot fred”

I uttalandet framhålls också att den ukrainska militären fortsatt slår mot ockupanterna i regionen runt Zaporizjzja.

– Försvararna i södra Ukraina fortsätter att slå mot fiendens positioner. Varje eliminerad ockupant är ett steg mot en rättvis fred.

LÄS OCKSÅ: Macron överraskar - stort lyft för Ukraina väntar

Finlands president inte imponerad

Ryssland har knappt kommit någonstans sedan februari 2022.

Det påstår den finske presidenten Alexander Stubb till nyhetsbyrån AP.

Han jämför också den ryske diktatorn Vladimir Putin med Josef Stalin.

Stalin var Sovjetunionens ledare under andra världskriget och var med och besegrade Nazityskland och Adolf Hitler.

Den finske presidenten menar att Ryssland bara har gjort några mindre "territoriella vinster till ett enormt mänskligt pris”.

– Under andra världskriget nådde Stalin till Berlin på fyra år. Vi är nästan fyra år in i kriget, och Ryssland är långt ifrån Kiev och de kommer inte att hinna dit, säger Alexander Stubb, till AP.

LÄS OCKSÅ: Putinallierad halverar sitt stöd - tung smäll för Ryssland

Foto: E. Yagiz Soysal

Text: Redaktionen