Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Unga från grannland vallfärdar till Sverige – ”20 om dagen”

2026 01 04

Allt fler unga från ett grannland flyttar till Sverige.

Sverige lockar till sig allt fler unga finländare som tar steget till en permanent flytt.

Många söker sig över gränsen på grund av jobb och bättre möjligheter på arbetsmarknaden, rapporterar Svenska Yle.

Söker karriär i Sverige

Flyttlasset från Finland till Sverige ökar – särskilt bland unga vuxna som söker stabila jobb och tryggare arbetsvillkor.

Enligt statistik från Statistikcentralen flyttar i genomsnitt ungefär 20 finländare utomlands varje dag, och många av dem väljer Sverige som destination.

Projektledaren Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet beskriver trenden som tydlig.

– Ungefär 20 finländare flyttar utomlands per dag, varav fyra är svenskspråkiga. Ungefär fjorton av dem kommer tillbaka, varav två är svenskspråkiga. Det betyder att Finland förlorar ungefär sex personer varje dag, säger han till Svenska Yle.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Jobbmöjligheter lockar

För många unga finländare har Sverige visat sig vara ett attraktivt alternativ när arbetsmarknaden hemma är osäker.

22‑åriga Anna Snellman studerade till sjukskötare i Finland, men fick snabbt svar från arbetsgivare i Norrbotten.

– Jag tyckte att det var helt otroligt att jag fick jobb så snabbt.

Anna berättar att det var just säkerheten i anställningen och möjligheten till fast jobb som fick henne att ta steget att flytta över gränsen.

– När jag började studera sa alla att det skulle finnas jobb överallt. Sedan blir man färdig och sitter hemma arbetslös. Hur kan det vara så stor skillnad mellan Sverige och Finland?, säger hon.

Trend med konsekvenser

Trendanalytiker menar att den här typen av flyttmönster kan få långsiktiga konsekvenser för Finland, särskilt i åldersgruppen 25–34 år där utflyttningen är som störst.

Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet säger att det inte bara är arbetslösheten som påverkar.

– Det behövs strategier på längre sikt för att få folk att trivas lokalt.

Enlund säger att i synnerhet svenskspråkiga orter är sårbara om fler flyttar bort.

Att så många unga söker sig bort kan leda till kompetensbrist i viktiga sektorer om inte arbetsmarknaden i Finland utvecklas i takt med ungas ambitioner.

LÄS MER: Plötslig vändning för Thailand – inte hänt på ett decennium

Foto: C Schwarz

Text: Redaktionen


Storbritannien och Frankrike har släppt bomber

2026 01 04

Storbritannien och Frankrike har bombat ett land i Mellanöstern.

Storbritannien och Frankrike har genomfört en gemensam flygattack mot en misstänkt islamistisk militant anläggning i norra Syrien.

Detta i vad försvarsmyndigheterna beskriver som ett led i kampen mot en möjlig återuppgång av Islamiska staten, rapporterar Reuters.

Gemensam luftoperation

På lördagskvällen genomförde Storbritanniens och Frankrikes flygvapen en gemensam operation mot en underjordisk anläggning i bergen norr om Palmyra i centrala Syrien.

Anläggningen tros tidigare ha använts av den islamistiska extremistgruppen Islamiska staten för att lagra vapen och sprängämnen.

Enligt försvarsministeriet i London användes precisionstyrda Paveway IV‑bomber för att slå mot flera tillfartstunnlar till den misstänkta vapendepån, och de första bedömningarna tyder på att målet träffades framgångsrikt.

LÄS MER: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

”Står axel‑vid‑axel”

Storbritanniens försvarsminister, John Healey, underströk operationens syfte i ett officiellt uttalande.

– Denna aktion visar vår ledarskapsförmåga och vår beslutsamhet att stå axel vid axel med våra allierade för att förhindra en återuppståndelse av Daesh och deras farliga, våldsamma ideologier i Mellanöstern.

Ministern tackade också de militära styrkor som deltog i operationen för deras professionalism och mod, och betonade att attacken genomfördes utan risk för civilbefolkningen i området.

– Den här insatsen, för att stoppa farliga terrorister som hotar vårt sätt att leva, visar att våra väpnade styrkor alltid är redo att agera – både för att hålla Storbritannien säkert hemma och starkt utomlands, säger han.

Enligt brittiska regeringskällor har området runt målet varit obebott, och alla flygplan har återvänt säkert efter uppdraget.

USA bombar IS‑mål

Samtidigt har USA intensifierat sin egen kamp mot Islamiska staten.

För några veckor sedan svarade de amerikanska styrkorna på en dödlig IS‑attack mot amerikansk personal i Syrien genom att slå ut över 70 mål kopplade till IS runt om i centrala Syrien.

USA:s militära ledning beskrev insatsen som en ”mycket allvarlig vedergällning” efter att flera amerikanska soldater och en civilt anställd tolk dödats i en attack nära Palmyra i december.

LÄS MER: Skräckregim erkänner – de som protesterar har rätt

Foto: Sgt M Ammons USAF-U.S. Department of Defense 

Text: Redaktionen