Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Jätteökning för ett parti – ny mätning är här

2026 08 18

I Demoskops senaste mätning minskade gapet mellan oppositionen och regeringen från 7,6 till 3,7 procentenheter.

– Det är en väldig skillnad psykologiskt, i alla fall för partierna, om det är runt 8 eller 4 procentenheters skillnad mellan blocken, konstaterade Demoskops opinionschef Johan Martinsson i en kommentar till SvD.

Nu ökar gapet igen.

Och det med råge.

I en ny mätning från SVT/Verian får oppositionen (S, MP, C och V) 53,9 procent, jämfört med Tidöpartiernas (M, SD, KD och L) 43,9 procent.

Oppositionens ledning uppgår därmed till hela tio procentenheter.

Rusar i opinionen

Ett parti utmärker sig i mätningen.

Det handlar om Centerpartiet som noterar sitt högsta stöd sedan november 2021. Partiet får 8,0 procent – en ökning med 2,6 procentenheter jämfört med Verians mätning i juli.

– Centerpartiet är sommarens stora vinnare. 2,6 procentenheter är en tydlig ökning och de tar väljare från flera håll. Framför allt från Socialdemokraterna men även från Liberalerna, säger Verians opinionschef Per Söderpalm till SVT.

Han bedömer att C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist har lyckats hamra in budskapet att Centerpartiet är garanten för att en S-regering inte lutar för långt åt vänster.

– Budskapet om att de vill vara oppositionens borgerliga röst har kanske gått hem hos en viss typ av mittenväljare.

LÄS OCKSÅ: Natoland kraftigt manipulerat av annat land

Hela mätningen

Här är SVT/Verians nya mätning uppdaterad 18 augusti jämfört med juni.

Vänsterpartiet 7,7 -1,0

Socialdemokraterna 30,5 -1,1

Miljöpartiet 7,7 -0,1

Centern 8,0 +2,6

Liberalerna 1,9 -0,1

Moderaterna 17,3 +0,2

Kristdemokraterna 6,2 +0,2

Sverigedemokraterna 18,5 -0,4

S+V+MP+C 53,9

M+KD+SD+L 43,9*

*Liberalerna ligger under riksdagsspärren i denna mätning.

Foto:

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 08 18

Räkna med fler poliser längs vägarna under veckan.

Från måndag till söndag genomför polisen en nationell trafikvecka med extra fokus på hastighetskontroller.

Insatsen genomförs i hela landet och sammanfaller med att många återvänder till jobbet och skolan efter sommaren.

– Vi riktar särskilt fokus på miljöer där många människor rör sig – inte minst utanför skolor, förskolor och dagis. Många barn börjar gå och cykla till och från skolan i tidig ålder och det borde vara mycket angeläget för alla bilister att skapa en trygg och säker trafikmiljö för dem, säger Ursula Edström, trafikstrateg på polisen.

Helt avgörande

Att hålla rätt hastighet kan rädda liv. Fordonets hastighet har ofta en avgörande betydelse för utgången av en olycka – även i områden där hastighetsgränsen är relativt låg, exempelvis utanför skolor.

– Stoppsträckan mer än fördubblas redan vid 50 km/h. Att som fotgängare eller cyklist bli påkörd i 50 km/h kan jämföras med ett fall från tredje våningen, säger Ursula Edström.

Många struntar i hastighetsskylten

I dag kör mer än var tredje bilist för fort utanför grundskolor.

Hela 35 procent har kört fortare än 30 kilometer i timmen utanför skolor, enligt en nationell undersökning från Riksförbundet M Sverige.

– Skolor ska vara några av de tryggaste platserna i trafiken. När mer än var tredje bilist kör fortare än 30 km/tim innebär det att många barn utsätts för onödiga risker varje skoldag, säger Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert Riksförbundet M Sverige.

ANDRA LÄSER: Putin sätter deadline – har ett år på sig

”Måste respekteras”

Undersökningen bygger på data från 7 659 fordon under morgontimmarna när barn anländer till skolan.

Risken för olyckor är extra stor när barnen återvänder till skolan. Under 2024 skadades 2 000 barn i trafiken i samband med höstterminens start, uppger Trafikverket.

Nu uppmanar M Sverige till kraftfulla insatser

– Vi vill bland annat se återkommande hastighetskontroller, fler hastighetsdämpande åtgärder och en regelbunden uppföljning av hastigheterna utanför skolor, säger Jacob Sidenvall.

Samtidigt vädjar han till bilister att respektera hastighetsgränserna.

– Hastighetsgränsen på 30 km/tim är inte satt för att underlätta trafikflödet utan för att skydda barn. Den måste respekteras.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: Polisen

Text: Redaktionen