Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


01 april 26

Trump öppnar för jättehjälp till Ryssland i kriget

2026 04 02

USA:s president Donald Trump hotar att stoppa alla vapenleveranser till Ukraina om Europa inte går med på hans krav.

Trump kräver att europeiska länder ska hjälpas USA att säkra fri passage genom Hormuzsundet – ett strategiskt viktigt sund i Persiska viken för världens olje- och gasleveranser.

Om inte Europa ställer upp hotar Trump att stoppa alla vapenleveranser, rapporterar Financial Times.

Konkret handlar det om att USA kan sluta leverera amerikanska vapen till Nato-initiativet Prioritised Ukraine requirements list (Purl). Genom initiativet samordnar europeiska länder inköp av amerikanska vapen som sedan skickas till Ukraina.

Skulle hjäpa Ryssland

Purl har varit avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot den ryska krigsmakten. Om stödet stoppas får Ryssland en stor fördel i kriget, eftersom den ukrainska försvarsförmågan skulle försvagas kraftigt. 

– Läget har varit allvarligt för Ukraina, särskilt när det gäller luftförsvaret. Man har saknat bland annat ammunition och drönare, så att ha fått tillgång till de här amerikanska systemen och ammunitionen har varit väldigt betydelsefullt, sade SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick i höstas.

LÄS MER: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Sverige bidrar

Sverige deltar i initiativet och arbetar för att biståndet till Purl ska öka.

– Vi vill se mer insatser för att förbättra och öka det finansiella stödet och de militära donationerna till Ukraina, har försvarsminister Pål Jonson (M) sagt till SVT.

Sverige har bidragit till Purl vid tre tillfällen – senast den 13 februari 2026 med 100 miljoner dollar.

Totalt uppgår Sveriges stöd till Purl till 435 miljoner dollar.

– Genom vårt bidrag till Purl som ger Ukraina tillgång till prioriterad amerikansk försvarsmateriel, visar vi än en gång att vi är beredda att agera konkret för att stärka Ukrainas försvarsförmåga. Luftförsvar och ammunition är avgörande för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Rysslands fortsatta angrepp, har försvarsminister Pål Jonson kommenterat.

LÄS OCKSÅ: DIKTATOR: ”Förbereder oss för krig” 

Foto:  Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


I NATT KAN DET SMÄLLA: Trump ska meddela hela världen

2026 04 01

Under natten till torsdagen svensk tid ska Donald Trump hålla tal.

Talet väntas dra igång klockan tre på torsdagsmorgonen svensk tid.

Enligt Vita huset kommer den amerikanska presidenten att ge en “viktig uppdatering” gällande Irankriget.

Men Donald Trump själv säger att han även kommer att uttrycka sin “avsky” över Nato under talet, rapporterar TV2 med hänvisning till Reuters.

“Avsky”

Den amerikanska presidenten har tidigare på onsdagen sagt att han “absolut” överväger att dra ut USA ur Nato.

Han säger nu att han under talet kommer att uttrycka sin “avsky” mot Nato.

Trumps kommentarer har lett till spekulationer om att USA kan vara på väg att lämna militäralliansen inom en nära förestående framtid.

“Papperstiger”

Så här lyder Donald Trumps senaste kommentarer om Nato enligt Sky News:

– Jag lät mig aldrig påverkas av Nato. Jag har alltid vetat att de är en papperstiger, och det vet Putin också, förresten.

Den amerikanska presidenten säger vidare att det är “bortom övervägning” huruvida han ser en möjlighet att lämna Nato helt och hållet.

Läs mer: Kollaps för Ryssland – tio miljarder upp i rök

“Borde tas på allvar”

Sky News Europakorrespondent Alistair Bunkall skriver att Trumps hot om att dra sig ur Nato “borde tas på mer allvar”.

– Även om han har backat från många av sina hot, anser jag att detta bör tas på större allvar, skriver Bunkall.

– Det är verkligen inte otänkbart att han nu slutligen gör det han upprepade gånger har hotat med, eller använder detta som ett tillfälle att omförhandla syftet med en allians som redan är kraftigt försvagad eftersom dess ledande medlem framhärdar i att läxa upp sina allierade offentligt.

“Svårt”

Även USA:s utrikesminister Marco Rubio har varit inne på liknande spår som presidenten i dagarna.

– Om Nato bara handlar om att vi ska försvara Europa om de blir attackerade, men att de nekar oss basrättigheter när vi behöver dem, då är det inte ett särskilt bra arrangemang. Det är svårt att förbli engagerad i något sådant, säger han till Fox News.

Läs mer: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen