Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


25 november 2025

JUST NU: Trump ställer ultimatum – då träffar han Zelenskyj

2025 11 25

Donald Trump ställer ett ultimatum.

Ukraina har uttryckt förhoppningar om att president Volodymyr Zelenskyj snart ska kunna träffa president Trump för att diskutera fredsplanen.

Men Trump ställer ett ultimatum.

Trumps ultimatum

Donald Trump uttrycker sig mycket optimistiskt om utsikterna för ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Samtidigt ställer han ett ultimatum:

Han är bara redo att träffa Zelenskyj – och Putin – när fredsuppgörelsen är klar eller nästan klar.

– Jag ser fram emot att förhoppningsvis träffa president Zelenskyj och president Putin snart, men ENDAST när överenskommelsen om att avsluta detta krig är SLUTGILTIG eller i sitt slutskede, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Ukraina har tidigare uppgett att man hoppas på att få till ett möte mellan Zelenskyj och Trump de kommande dagarna – men Trump kräver alltså att fredsuppgörelsen i så fall ska vara klar eller nästan klar.

LÄS OCKSÅ: Flygplan förstörda - enorm prestigeförlust för Putin

”Fåtal punkter återstår”

Trump är emellertid väldigt optimistisk och menar att stora framsteg har gjorts.

– Under den senaste veckan har mitt team gjort enorma framsteg när det gäller att avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina (ett krig som ALDRIG skulle ha börjat om jag vore president!), skriver Trump i inlägget.

Enligt den amerikanska presidenten börjar man närma sig en överenskommelse.

– Den ursprungliga fredsplanen med 28 punkter, som utarbetades av USA, har finjusterats med ytterligare input från båda sidor, och det finns bara ett fåtal återstående punkter där man inte är överens, uppger Donald Trump.

Witkoff träffar Putin

Nästa steg är att Trumps särskilda sändebud, Steve Witkoff, ska resa till Moskva och träffa Rysslands diktator Vladimir Putin, meddelar han.

Samtidigt ska USA:s arméminister Dan Driscoll träffa den ukrainska sidan.

– Jag kommer att informeras om alla framsteg som gjorts, tillsammans med vicepresident JD Vance, utrikesminister Marco Rubio, krigsminister Pete Hegseth och Vita husets stabschef Susie Wiles, skriver Donald Trump.

LÄS OCKSÅ: "Enorma framsteg" i fredsförhandlingarna

Foto: White House official photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen


25nov25

JUST NU: Partiledardebatt i ny tv-kanal

2025 11 25

Den nystartade tv-kanalen 100 procent fortsätter att satsa stort på svensk politik.  

Nu meddelar kanalen att man planerar att anordna en partiledardebatt under nästa års valrörelse.

– Vi vill ha en partiledardebatt, säger Marie Söderqvist, vd och ansvarig utgivare för 100 procent, till SR.

Söderqvist är osäker på om samtliga partiledare kommer att medverka. 

– Vi är inte helt säkra på om vi kommer få hit hela fältet, men vi kommer köra på med de partiledare som kommer.

”Kärnan är rörlig bild”

Bakom den nya tv-kanalen står även högerdebattören och youtubern Henrik Jönsson.

Tillsammans med en redaktion på tio medarbetare ambitionen att producera olika former av rörligt material.

–  Kärnan i verksamheten är rörlig bild och det vi gör är betydligt mer avancerat än att man ställer sig framför en green screen och pratar. Sedan kompletteras det innehållet med mer traditionella publiceringar i form av krönikor och nyheter, säger han till DN.

Både Jönsson och Söderqvist betonar att kanalen på sikt ska bära sina egna kostnader. I nuläget behöver dock 100 procent hjälp i form av donationer. Tittare erbjuds att bidra med 1 249 kronor.

– Tre dagar efter lanseringen har vi 3 000 frivilligt betalande kunder, vilket är 3 000 fler än vad SVT har. Till sommaren siktar vi på att ha 10 000, säger Söderqvist till tidningen.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige 

Kritiska mot SVT

Både Jönson och Söderqvist är uttalade kritiker av public service och har en slagsida åt höger i politiken.

Henrik Jönson hymlar inte med att 100 procent kommer att stödja högersidan i valet 2026.

– Jag kan inte tala för alla här men jag personligen tycker att det vore betydligt mindre dåligt om högern kunde sitta kvar vid regeringsmakten än att vi får en dystopisk rödgrön regering igen, har han sagt till Expressen.

LÄS OCKSÅ: Tidöparti kräver: Mer pengar till asylsökande

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen