Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natoland går emot Trump – “Ska bli till ruiner”

2026 10 11

Estland går emot Donald Trump.

USA:s president har nått en överenskommelse med Vladimir Putin. USA och andra marknader ska få hundratusentals ton dieselbränsle från Ryssland.

Beskedet får Estlands premiärminister Kristen Michal att få i taket.

Michal beskriver USA:s drag som ett “stort misstag”, och framhåller att diskussioner ska fortgå gällande hur “Rysslands oljeinfrastruktur ska bli till ruiner”, rapporterar Ukrainska Pravda.

Går emot Trump

USA lättar på sanktioner mot rysk dieselexport fram till april nästa år.

Estlands Kristen Michal säger att beslutet går emot västvärldens mångåriga ansträngningar att skära av flödet av energiintäkter till Kreml.

– Detta är ett stort misstag, eftersom avtal med diktatorer är en väg till helvetet. Oskyldiga människor dödas med de pengar som fås från gas och bränsle. 

“Ruiner”

Michal understryker att Estland inte tänker göra som USA. Istället kommer Natolandet att verka för ytterligare förstörelse av rysk oljeinfrastruktur.

– I Estland och vid Europeiska rådets möte denna vecka bör vi diskutera om vi snabbt kan öka stödet till Ukraina så att det förvandlar ryska oljeraffinaderier till ruiner. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har också protesterat mot beslutet.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Trump: Avgå Zelenskyj

Trump-administrationen har flera gånger uppmanat Kyjiv att upphöra med sina attacker mot rysk energiinfrastruktur.

Tidigare idag attackerade Ukraina Ryssland på nytt. Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Donald Trump blir allt mer frustrerad på Volodymyr Zelenskyj, och säger på lördagskvällen att den ukrainske presidenten bör avgå.

“Borde sluta”

Trump går till attack mot den ukrainske ledaren, rapporterar Reuters.

– Han gör bäst i att sluta. Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan få till ett avtal, säger den amerikanska presidenten.

Ryssland och Ukraina bedöms alltjämt stå för långt ifrån varandra i flera frågor för att kunna sluta en överenskommelse.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: By Daniel Torok - White HouseFacebook, Public Domain resp sociala medier resp By Kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen


11 oktober

S ger nytt besked till väljarna – “Inte optimalt”

2026 10 11

De rödgröna är överens om att stoppa tonårsutvisningarna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet är överens om att sätta stopp för tonårsutvisningar.

Men det finns fortfarande inte någon regering på plats. Socialdemokraterna meddelar nu väljarna att det därför kan ta tid innan en stopplag blir till verklighet, rapporterar Sveriges Radio.

Kan ta tid

Det är svårt för riksdagen att driva den lagstiftningsprocess som regeringen vanligtvis hanterar.

Därmed ser det inte ut att bli något stopp på tonårsutvisningarna inom någon nära förestående framtid.

– Det är inte optimalt att riksdagen gör den här uppgiften, det optimala är ju att en regering gör uppgiften. Det är där alla resurser finns. Så det kan ta ett tag, säger Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen. 

Vill ha Forssells hjälp

I syfte att skynda på stopplagen kommer Karkiainen på tisdag att bjuda in migrationsminister Johan Forssell (M) för att få hans hjälp.

– Bland annat genom att bjuda in migrationsminister Johan Forssell till socialförsäkringsutskottet försöker vi nu få till en bred överenskommelse, det hade varit bra för alla som väntar på besked, säger hon.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Är överens

Redan i februari meddelade Centerpartiet att de kräver ett stopp på tonårsutvisningarna.

Partiet beskrev det då som “ett omänskligt systemfel som sliter tonåringar från sina familjer”.

– Ibland till länder de knappt varit i eller ens kan språket i. Det är djupt inhumant. 

“Självklar del”

I juni gick Miljöpartiet och Vänsterpartiet ut med ett liknande meddelande. Annika Hirvonen, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, menade att det är “grymt och ineffektivt”.

– Det här är människor som är en självklar del av vårt samhälle. 

Läs mer: Då ställs S inför det stora testet

Foto: A. Stuber, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen