Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


30 januari 2026

Kina har tröttnat – inför 180 dagars blockad mot Ryssland

2026 01 30

Från den 1 januari har Kina infört nya regler för export till utlandet.

De nya reglerna gäller exporten av bilar som producerats i landet.

När de nya reglerna nu har tagits i bruk drabbas den ryska importen av kinesiska bilar.

– De kinesiska myndigheterna har aktivt börjat blockera leverans av bilar till Ryssland, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vid tullen i Suifenhe har 500 nya bilar, som var avsedda för ryska köpare, beslagtagits.

Den nya regeln

Den nya regeln som Kina infört drabbar särskilt Ryssland då de ryska köparna tidigare har haft en knep för att komma ner i pris för bilarna.

Ryska företag har tagit beställningar av privatpersoner och sedan köpt bilar i Kina, där marknadspriset legat lägre på grund av statliga subventioner.

Sedan har de importerats som begagnade till Ryssland.

Men nu har alltså Kina satt en gräns på att en nyköpt bil måste stanna i landet 180 dagar efter köpet.

– Anledningen till att bilexporten blockeras är förbudet mot export av nya bilar under sken av att de är begagnade, uppger tidningen.

– Trots detta fortsätter säljare och ryska importörer att lova kunder leveranser i strid med reglerna, med hänvisning till avtal med fabriker och subventioner för specifika varumärken, utan att varna köparna.

LÄS OCKSÅ: ”Ni stöttar Ryssland” – Trump slår till

Får stå och vänta

De bilar som nu beslagtas kommer hållas kvar i Kina fram till sommaren innan de kan föras ut ur landet.

– De nya reglerna förväntas effektivt stoppa exporten av bilar från Kina till Ryssland, uppger tidningen.

– Enligt Autostat importeras hundratusentals bilar till Ryssland varje år, varav ungefär en tredjedel importeras av privatpersoner.

Kinas biltillverkning växer

Biltillverkning i Kina fortsätter att växa.

De kinesiska bilarna blir allt vanligare, också på den europeiska marknaden.

– Årssiffrorna för 2025 visade tillväxt i produktion, intäkter och kostnader, med en liten ökning av de totala branschvinsterna, uppger Car News China.

LÄS MER: ”Mycket farligt” – Trump varnar Storbritannien

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 jan 2026

Valuta störtdyker – rasat 30 procent

2026 01 30

En av världens mer hajpade valutor fortsätter att rasa i värde.

Idag kommer USA:s president Donald Trump att nominera en ny chef för den amerikanska centralbanken, som ska ersätta den av Trump hårt kritiserade Jerome Powell.

Det skakar om.

På fredagen sjunker nämligen den digitala valutan bitcoin till den lägsta nivån på två månader, rapporterar Reuters. Raset sedan oktober är nu över 30 procent.

Anledningen till det senaste tappet är att spekulationerna om att nästa Fedchef skulle kunna strama åt reglerna för kontanter i det finansiella systemet.

Kryptovalutor har det tufft i vad som en gång hoppades bli en gyllene era av flöden och vänlig reglering under president Donald Trump, där den marknadsledande bitcoinen förlorat en tredjedel av sitt värde sedan den nådde rekordnivåer i oktober, uppger Reuters.

Fjärde raka förlustmånaden

Bitcoin är nu på väg mot en fjärde raka förlustmånad, vilket är valutans längsta förlustsvit på åtta år. Skälet till att försäljningen tog fart på fredagen är att Kevin Warsh, som spekuleras ersätta Jerome Powell som Fedchef, har efterlyst ett “regimskifte” inom centralbanken.

Ett av Warshs förslag är en mindre balansräkning hos Fed, vilket alltså skulle slå mot valutor som bitcoin.

– Bitcoin och andra kryptovalutor har setts som vinnare på en stor balansräkning, eftersom de tenderat att stiga när Fed tillfört likviditet till penningmarknaderna – något som gynnar spekulativa tillgångar, förklarar Reuters.

LÄS MER: Har förlorat 357 miljarder dollar – på en dag

"Viktig psykologisk gräns"

Det senaste fallet för bitcoin ligger på nästan 4 procent till cirka 81 000 dollar.

När valutan i november för första gången sedan i somras sjönk under 100 000 dollar beskrevs det som en “viktig psykologisk gräns”.

Gränsen är psykologiskt viktig för många investerare. Om priset faller under kan fler välja att sälja. Samtidigt kan nivån ses som en köpmöjlighet för mer tålmodiga investerare, sade Mads Eberhardt, kryptovalutaanalytiker på den nordiska kryptobörsen Firi, till den norska affärstidningen E24 vid tillfället. 

LÄS MER: Ny tung konkurs – kopplas till Northvolt

Foto: A. Hervias resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redkationen