Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Matjätte i botten – har “sämsta” kundklubben av alla

2025 04 21

“Lidl Plus” är den bästa kundklubben bland landets matkedjor och detaljhandeln i stort.

Det visar en ny konsumentundersökning från Nordic Bench, som listat Sveriges bästa kundklubbar under sju års tid.

Även Willys Plus ligger högt upp och placerar sig på en andraplats, som tidigare hölls av Ica Stammis som nu sjunker till fjärde plats, rapporterar Dagligvarunytt.

Jätte i botten

Sist på listan, på plats 17 av 17 av alla undersökta företag inom detaljhandeln, hamnar dock Klubb Hemköp. Förra året låg matjätten på 13:e plats, vilket även det var sämst av alla matjättar.

Siffrorna kommer mindre än ett år efter att Svenskt Kvalitetsindex, SKI, i juli förra året pekade ut just Hemköp som den matjätte med lägst kundnöjdhet, bakom Lidl, Willys, ICA, City Gross och Coop. Hemköp hade även lägre kundnöjdhet än branschen i snitt.

När SKI släppte sina nya siffror tidigare i april hade Hemköp dock höjt sig och gått förbi både Coop och Willys.

"Skapar irritation"

Men Hemköps kundklubb, med drygt två miljoner medlemmar, hamnar ändå sist på listan.

Och övriga butiker och matkedjor kan lära av Lidl, menar Jan Borg, vd på Nordic Bench.

– Jag har en känsla av att de är bättre på att se vad kunderna handlar. Många av de andra kommer med veckans erbjudanden om exempelvis Coca-Cola, även om kunden inte dricker det, vilket bara skapar irritation, säger han till Dagligvarunytt.

"Slår tillbaka"

I undersökningen har kunderna bland annat betygsatt företagens förmåner, bonussystem, personliga erbjudanden och om konsumenterna behandlas schyst.

Att Ica backar i mätningen bedöms vara kopplat till den negativa publicitet matjätten fick i samband med bojkotten tidigare i våras.

– Ica gör stora pengar samtidigt som medlemmarna knappt får räkenskapen att gå ihop. Nu slår det tillbaka, det handlar om konsumentmakt, säger Jan Borg.

"Strävar efter fler medlemmar"

Klubb Hemköp lanserades i oktober 2020 och har över två miljoner medlemmar. Syftet är att belöna kunderna för sina hemköp. Enligt Axfood premieras hållbara handlingar särskilt mycket.

– Vi fortsätter arbetet med att förbättra Klubb Hemköp och strävar så klart efter att bli ännu fler medlemmar, sade Joel Bergman, CRM-chef på Hemköpskedjan, i ett uttalande 2024.

Listan: bästa och sämsta kundklubbarna hos matjättarna

Inom parentes anges matkedjans placering på hela topplistan över samtliga 17 företag i undersökningen.

  1. Lidl Plus (1)
  2. Willys Plus (2)
  3. Ica Stammis (4)
  4. Coop Medlem (6)
  5. Priokund City Gross (16)
  6. Hemköp (17)

Se den kompletta listan hos Dagligvarunytt.

Foto: Gemma

Text: Redaktionen

USA-professor varnar för skräckscenario: ”Slutet är nära”

2025 04 21

Donald Trump fortsätter att hota det amerikanska universitetet Harvard.

Presidenten har tidigare fryst 2,2 miljarder dollar i statligt stöd till universitetet. 

Nu uppger källor till Wall Street Journal att Trumpadministrationen planerar att dra in ytterligare en miljard dollar i finansiering.

Bakgrund

Konflikten mellan det välansedda universitetet och Vita huset har pågått i flera veckor. 

Bråket började med att Havard motsatte sig flera krav från Vita huset. Trumpadministrationen har bland annat krävt att universitetet ska införa nya anställningsrutiner, antagningsprocesser och förändringar i styrningen. Dessutom har Vita huset krävt hårdare granskningar av utländska studenter och stängningar av så kallade mångfaldskontor.

Professorn varnar: ”Demokratins slut är nära”

Vita huset motiverar åtgärderna med att Harvard inte gjort tillräckligt för att bekämpa antisemitism.

Harvardprofessorn Ryan Enos bedömer dock att Trumpadministrationens korståg mot universitetet handlar om något mycket större.

Enos, som är professor i statsvetenskap, anser att Vita huset agerande följer ett mönster. Han pekar på att Trumpadministrationen har agerat på samma sätt mot flera andra institutioner.

En mycket oroväckande utveckling, enligt professorn.

Nu varnar Enos för att USA håller på att utvecklas till en totalitär stat.  

– Den amerikanska demokratins slut är nära, säger han till HBL och hänvisar till att Trump har försökt stärka sin kontroll över en lång rad samhällsinstitutioner på ett sätt som ingen tidigare president har gjort.

– Auktoritära ledare tenderar att gå till attack mot dem som är av avvikande åsikt. Det gör Trump just nu och han gör det med kraft. Trump för med andra ord en maktkamp på flera fronter.

”Konkurrerande auktoritarism”

Ryan Enos beskriver dagens USA som en ”konkurrerande auktoritarism” – ett system där demokratiska institutioner samexisterar med en stat som ägnar sig åt ”allvarligt maktmisbruk”.

Enligt professorn leder maktmissbruket till politiska val som kan upplevas som demokratiska, men som inte är fullt fria.

– Statsmakten använder sina verktyg som vapen mot människor regimen upplever som hot, säger han till HBL.

I intervjun radar Enos upp flera exempel på sådant maktmissbruk från Trumpadministrationen. Enligt professorn handlar det bland annat om:

- Massuppsägningar i den statliga byråkratin

- Åtal mot mediebolag

- Vägran att lyda domstolar

- Åtgärder för att straffa enskilda juristbyråer

- Angrepp mot amerikanska universitet

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen