Här är matkedjan med billigast frukt och grönt – stora skillnader

2024 12 01

En ny undersökning visar var du kan köpa den billigaste frukten.

Under de senaste åren har matpriserna fått stor uppmärksamhet med anledning av den problematiska inflationstakten som har varit.

Inflationen är inte längre ett lika stort problem - men det är värt att nämna att det råder stora skillnader på priserna hos de olika livsmedelsjättarna.

En ny undersökning visar vilka matbutiker som har billigast frukt och grönt - och det är stora skillnader.

Stora skillnader

Matpriskollen framhåller att även fast ökningstakten av inflationen minskat under 2024, så är de ökade matkostnaderna tuffa att klara av för väldigt många hushåll.

Många tycker att frukt och grönt är dyrt - men man kan spara pengar på att välja den butik där det är billigast.

– Det skiljer sig så mycket som 24 procent mellan den billigaste och dyraste kedjan, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.  

Här är det billigast

Enligt Matpriskollens undersökning så är det Lidl som har billigast frukt och grönt.

– Prisskillnaderna mellan billigaste och dyraste kedjan är hela 24 procent, förklarar Matpriskollen.

– Billigast är Lidl, som i mätningen är 8 procent billigare än MAXI och 9 procent billigare än Willys. Dyrast blev frukt- och gröntinköpet på CityGross, Hemköp och Coop.

Livsmedelsverket uppmanar

Livsmedelsverkets rekommendationer är det för vuxna och barn över tio år bra att äta cirka 500 gram frukt och grönt varje dag, ungefär hälften frukt och hälften grönsaker.

– En dagsranson kan vara tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Det är bra om hälften av grönsakerna är grova, som morötter, broccoli, vitkål, bönor och linser. Räkna inte in potatis i de 500 grammen, framhåller myndigheten.

Även mindre barn

Livsmedelsverket förklarar också hur det bör se ut för mindre barn.

– För barn mellan fyra och tio år är det bra att äta cirka 400 gram frukt och grönt per dag. Också för barn under fyra år är det bra att få frukt eller grönt vid varje måltid. Studier visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter.

Foto: M. Stosberg

Text: Redaktionen

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Smocka för alla med bostadsrätt

2026 11 14

Ett tungt besked går ut till alla med bostadsrätt i landet.

Trots sjunkande räntor väntar nya avgiftshöjningar för många bostadsrättsägare inför nästa år.

För en vanlig trerumslägenhet kan kostnaden öka med upp till 7 200 kronor om året.

Så mycket dyrare kan det bli

Många bostadsrättsägare har hoppats på billigare boende när räntorna sjunkit. Men enligt fastighetsförvaltaren Nabo finns det fortfarande flera faktorer som pressar bostadsrättsföreningarnas ekonomi.

– Inflationen är på väg tillbaka. Kronan har försvagats, höga energipriser sprider sig till transporter och tjänster, och om skattelättnaderna på mat och drivmedel tas bort stiger priserna ytterligare, uppger Nabo.

Enligt en sammanställning från Egrannar väntas den genomsnittliga månadsavgiften i Sverige landa på 798 kronor per kvadratmeter och år vid årsskiftet.

För en lägenhet på 75 kvadratmeter innebär det en månadsavgift på knappt 5 000 kronor.

Om avgiften höjs med 8–12 procent kan det innebära ytterligare 400–600 kronor i månaden. På ett år blir det upp till 7 200 kronor extra.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Driver upp kostnaderna

En viktig förklaring är att kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten och avfall fortsätter att stiga.

Under 2026 ökade dessa kostnader med i genomsnitt 6,9 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten.

Vatten och avlopp stod för den största ökningen. I 94 kommuner höjdes VA-taxan med minst tio procent.

Inför 2027 rekommenderar Nabo ytterligare kostnadsökningar på åtta procent för vatten och något lägre för el och fjärrvärme.

– Nabo räknar med cirka 5 procent för både el och fjärrvärme, främst på grund av högre elnätskostnader, meddelar bolaget.

Samtidigt behöver föreningarna ta höjd för framtida underhåll och renoveringar.

Kan höja på egen hand

Trots att många föreningar redan har höjt avgifterna finns det ett fortsatt behov av att stärka ekonomin. Föreningarna höjer därför lite för att kunna bygga upp sparandet till framtida underhåll.

– Sammantaget innebär årets låga ökningar att sparandet i många föreningar i praktiken står stilla. På längre sikt är det inte hållbart. Gapet mellan det faktiska sparandet och det som krävs för framtidens underhåll ligger kvar på omkring 150 kronor per kvadratmeter, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo, till Fastighetstidningen.

Under 2026 bromsade den genomsnittliga avgiftshöjningen in till 1,5 procent.

Andra läser: 2 000 kronor direkt – många bilister går i samma fälla

Foto: MKB

Text: Redaktionen