Här är matkedjan med billigast frukt och grönt – stora skillnader

2024 12 01

En ny undersökning visar var du kan köpa den billigaste frukten.

Under de senaste åren har matpriserna fått stor uppmärksamhet med anledning av den problematiska inflationstakten som har varit.

Inflationen är inte längre ett lika stort problem - men det är värt att nämna att det råder stora skillnader på priserna hos de olika livsmedelsjättarna.

En ny undersökning visar vilka matbutiker som har billigast frukt och grönt - och det är stora skillnader.

Stora skillnader

Matpriskollen framhåller att även fast ökningstakten av inflationen minskat under 2024, så är de ökade matkostnaderna tuffa att klara av för väldigt många hushåll.

Många tycker att frukt och grönt är dyrt - men man kan spara pengar på att välja den butik där det är billigast.

– Det skiljer sig så mycket som 24 procent mellan den billigaste och dyraste kedjan, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.  

Här är det billigast

Enligt Matpriskollens undersökning så är det Lidl som har billigast frukt och grönt.

– Prisskillnaderna mellan billigaste och dyraste kedjan är hela 24 procent, förklarar Matpriskollen.

– Billigast är Lidl, som i mätningen är 8 procent billigare än MAXI och 9 procent billigare än Willys. Dyrast blev frukt- och gröntinköpet på CityGross, Hemköp och Coop.

Livsmedelsverket uppmanar

Livsmedelsverkets rekommendationer är det för vuxna och barn över tio år bra att äta cirka 500 gram frukt och grönt varje dag, ungefär hälften frukt och hälften grönsaker.

– En dagsranson kan vara tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Det är bra om hälften av grönsakerna är grova, som morötter, broccoli, vitkål, bönor och linser. Räkna inte in potatis i de 500 grammen, framhåller myndigheten.

Även mindre barn

Livsmedelsverket förklarar också hur det bör se ut för mindre barn.

– För barn mellan fyra och tio år är det bra att äta cirka 400 gram frukt och grönt per dag. Också för barn under fyra år är det bra att få frukt eller grönt vid varje måltid. Studier visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter.

Foto: M. Stosberg

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen